Studie för ny magasinsdesign vid Interforest Terminal
Sundsvall
LogistikHamnterminalerWarehousingLagerhushållningMagasinsdesignLagerlayoutLagringspolicyLagerutrymmeLagerhanteringEnhetsgodsPappersrullar
Examensarbetet är en studie på uppdrag av SCA Transforest i Sundsvall, som är ett logistikföretag inom SCA Forest Products. Studien är ägnad en av Transforests fem hamnterminaler, Interforest Terminal Sundsvall, ITS. ITS har ett magasinsutrymme på 70.000 m2 och hade år 2004 ett genomflöde på 1.431.000 ton främst i form av skogsindustriella produkter. Genomflödet av gods har över tiden kraftigt ökat vid ITS och idag upplever man att utrymmet både i befintliga magasin och i terminalen som helhet är begränsat. Då en fortsatt ökning av godsvolymer är trolig och möjligheten att utöka terminalområdet är liten, vill ITS utreda hur flödena och lagerlogistiken i terminalen skulle kunna rationaliseras. Syftet med examensarbetet är att beskriva dagens godsflöden och utvärdera en ny magasinsdesign, under hänsyn till hela terminalens verksamhet. Designen ska bygga på SCAs grundidé att frigöra yta och minska smuts, fukt och andra föroreningar genom att flytta ut lastbilstrafik ur magasinen. Studien är avgränsad till att utvärdera två designförslag angränsande grundidén tillämpat för ett av magasinen, magasin 3. Magasinet är 200x100 meter stort och har två längsgående huvudgångar mellan kortsidornas portöppningar. Gångarna är 14 m breda och används främst för transport av gods med truckar och för uppställning av lastbilar som ska lastas och lossas. 56% av magasinsytan är avsedd för lagring. Första designuppslaget, alternativ 1, innebär att huvudgångarna smalnas av och att sex dockningsstationer byggs längs magasinets långsidor så att all lastning och lossning av lastbilar flyttas ut. För alternativ 2 behålls en av huvudgångarna, men layouten görs om i övrigt och två dockningsstationer byggs längs södra långsidan för att flytta ut delar av lastbilslastningarna. Båda alternativen gör att lagringsytan ökar med drygt 800 m2 och ger ett utnyttjande av lagerutrymmet på 60%, de skapar också tydligare godsflöden än rådande design. Med den teknik som idag används för lossning skulle tillbyggnaderna för alternativ 1 ge en stor påverkan på terminalen och höga investeringskostnader, varför alternativet inte kan rekommenderas. Ekonomiskt och praktiskt anses alternativ 2, som också medför en mindre ökning av truckkörning, vara mer intressant om frigjord lagringsyta bedöms vara i rätt storleksordning för framtiden. Med ett långsiktigt perspektiv och under antagande om fortsatt ökande godsflöden rekommenderas att mer radikala lösningar utvärderas, anpassat för framtida volymer. Vidare bör arbetet med tekniker för att minska behovet av magasinsytor fortsätta. Utöver slutsatserna rekommenderar författarna arbete med flödestänkande, ordning och reda samt bättre kommunikation och märkning av gods.