Det finns studier som undersöker hur lÄnga arbetspass pÄverkar patientsÀkerheten och personalhÀlsan, inga av dessa genomförda i ambulanssjukvÄrd dÀr möjlighet till ÄterhÀmtning finns mellan ambulansuppdragen. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trötthet under arbetspassen hos sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvÄrd. En webbaserad enkÀt som sjuksköterskor inom ambulanssjukvÄrden frivilligt fick svara pÄ skickades ut till 13 ambulansstationer i tvÄ olika landsting. EnkÀten var utformad av författarna. Datan har analyserats med deskriptiv statistik och kvalitativ innehÄllsanalys.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka med vilka teoretiska perspektiv kommunala handlingsplaner för mÀns vÄld mot kvinnor konstruerar en förstÄelse av vÄldet.De teoretiska perspektiv av mÀns vÄld mot kvinnor som Äterfinns i materialet Àr det feministiska, det psykopatologiska, det systemteoretiska och det ekologiska perspektivet. Materialet har analyserats utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, Haldéns problemfigur samt Christies teori om det idealiska offret. Materialet bestÄr av 18 kommunala handlingsplaner utvalda med hjÀlp av ett systematiskt urval. Dess innehÄll har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod, fortolkning i kombination med meningskategorisering.Resultatet visar att de kommunala handlingsplanerna i sjÀlva verket Àr en mÀngd olika typer av dokument med olika namn, syfte, innehÄll och omfattning. De innehÄller ocksÄ ett flertal olika teoretiska perspektiv med vilka mÀns vÄld mot kvinnor förstÄs.

What impact has volunteering on the individual and their career development? For the young man about to enter the world of work, for the non-profit organization that needs to recruit new volunteers or employers who are facing hiring new staff. This study may provide a new approach in their search for work, volunteers or employees. The purpose of this study is to highlight the experiences of volunteering for individuals' personal learning and development, and the importance of volunteering for their career development. The study has a qualitative approach.

NÀr det nya lagförslaget trÀder ikraft kommer med stor sannolikhet, flertal olika aktörer att beröras. Vi har valt att fokusera oss pÄ hur revisionsbyrÄerna blir pÄverkade av det nya lagförslaget samt hur revisionsbolagen förbereder sig för de eventuella förÀndringar som avskaffandet kan tÀnkas föra med sig. Hur stora förÀndringarna kommer att bli i framtiden Àr svÄrt att förutse dÄ man inte vet i vilken omfattning frivillig revision kommer att efterfrÄgas av de smÄ bolagen.Vilka effekter kan ett avskaffande av revisionsplikten fÄ för revisionsbyrÄerna? Vilka strategiska val vÀljer byrÄerna att göra inför ett avskaffande av revisionsplikten och hur kan man utifrÄn dessa bevisa revisionens nytta? Hur kommer lagförÀndringen att pÄverka arbetsmetoderna för Skatteverket och kreditgivarna? Syftet med vÄr D-uppsats Àr att undersöka vilka konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikt kan medföra för revisionsbyrÄerna, samt beskriva hur revisionsbolagen förbereder sig inför de framtida förÀndringarna.I vÄr uppsats har vi valt att nyttja metoder sÄ som intervjuer samt litteraturstudier. Respektive metodval har tagits fram utifrÄn det Àmnesval vi har valt att beröra.

Syftet med denna rapport Àr att beskriva vilka ÄtgÀrder som gjorts sedan Nollvisionen startade Är 1997 och vilka bevisbara effekter de olika ÄtgÀrderna har gett under perioden 1998-2006. Rapporten bygger pÄ information frÄn VÀgverket, NTF och VTI:s internetsidor. Jag anvÀnde mig Àven av böckerna ?Leder nollvisionen till det trafiksÀkra samhÀllet?? och ?NTF och Nollvisionen - en granskning av statligt finansierat frivilligt trafiksÀkerhetsarbete?, som berört aktuellt Àmne. Sedan Nollvisionen infördes Är 1997 har det utförts 34 ÄtgÀrder för att förbÀttra trafiksÀkerhetsarbetet i Sverige.

Barn utgör idag en femtedel av Sveriges befolkning men stÄr likvÀl utan röstrÀtt. Denna studie undersöker pÄ vilka grunder vi kan utesluta personer frÄn demos, dvs. det styrande folket i demokratin, och vilka konsekvenser det fÄr för Äldersstrecket, vÄrt sista röstrÀttsstreck. Studien utförs frÄn tre perspektiv; empiriskt (Àr), normativt (bör vara), och konstruktivt (kan vara). Som material anvÀnds dels röstrÀttshistorik och offentligt tryck, dels böcker, artiklar och andra resonemang om demokratins utformning. I den empiriska genomgÄngen ser vi hur röstrÀtten gradvis utvecklats frÄn 1866, frÄn att först innefatta en mÀngd spÀrrar mot deltagande till att idag endast avgrÀnsas med Äldersstrecket.

Sverige Àr ett unikt land med avseende pÄ frivilligt och ideellt engagemang. Med över 200,000 föreningar utmÀrker Sverige sig frÄn andra lÀnder, sammantaget Àr svensken medlem i ca 3 olika verksamheter och föreningar. Tre olika medlemskap Àr mycket för en enskild individ, hur rÀcker tiden till? Med detta som grund vÀcktes intresset att undersöka vad som motiverar individen att engagera sig ideellt och fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om detta.  KÀnner de som engagerar sig att de fÄr nÄgot i utbyte, och finns det nÄgra fördelar med att engagera sig ideellt?Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en kvalitativ ansats dÀr vi avgrÀnsat oss till att intervjua kvinnor och mÀn som regelbundet engagerar sig ideellt inom en eller flera ideella verksamheter. För att kunna lyfta upp de aspekter som Àr intressanta för vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av teorier som formulerats av Max Weber, Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu och Randall Collins.

I en allt starkare konkurrens vÀljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nÄ ett gemensamt mÄl kallas nÀtverk. En sÄdan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nÀtverk. I denna typ av nÀtverk anses nÀtverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nÀtverket. Företagen stÄr sjÀlva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

I en allt starkare konkurrens vÀljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nÄ ett gemensamt mÄl kallas nÀtverk. En sÄdan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nÀtverk. I denna typ av nÀtverk anses nÀtverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nÀtverket. Företagen stÄr sjÀlva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

UngefÀr hÀlften av Sveriges befolkning engagerar sig i ideellt arbete idag. Det Àr ett arbete som utförs oavlönat och frivilligt. Det finns en lÄng historisk bakgrund med föreningsarbete. Redan pÄ 900-talet uppkom de första föreningarna.Syftet med denna studie var att studera lÀrandet inom en ideell organisation. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur deltagarna sÄg pÄ kunskapsdelning mellan huvudkontoret och de ideellt engagerade, samt kommunikation och hinder för lÀrande som förekom inom föreningen.

Miljö och socialt ansvar fÄr en allt större betydelse i det globala samhÀllet och detta har gjort att mÀngden publik hÄllbarhetsinformation har ökat de senaste Ären. HÄllbarhetsredovisningar Àr inte lika anvÀndbara nÀr analyser och utvÀrderingar av hÄllbarhetsprestanda ska göras, som Ärsredovisningar Àr nÀr företags finansiella prestanda ska bedömas. Det finns inte nÄgon nationell bestÀmmelse för hur hÄllbarhetsredovisningar ska upprÀttas och detta gör att det blir svÄrt för intressenter att utvÀrdera och jÀmföra. Syftet med studien Àr att studera jÀmförbarheten mellan svenska externa hÄllbarhetsredovisningar som Àr frivilligt framtagna. Ur ett expertperspektiv ska centrala inre och yttre faktorer som pÄverkar jÀmförbarheten positivt och negativt förklaras, genom att likheter och skillnader som finns i synen pÄ jÀmförbarhet identifieras.

Syftet med arbetet Àr att visa vilka fördelar respektive nackdelar ett heltÀckande DNA-register skulle kunna innebÀra. Dagens lagstiftning innebÀr att DNA-prov fÄr tas pÄ alla som Àr skÀligen misstÀnkta för brott, Àven om det inte Àr nödvÀndigt för utredningen av brottet. LagÀndringen innebÀr dessutom att DNA-prov Àven skall fÄ tas pÄ personer som inte Àr skÀligen misstÀnkta för brott om syftet Àr att underlÀtta identifiering vid utredning av ett brott som kan leda till fÀngelse. Ett heltÀckande register skulle innebÀra att polisen inte skulle behöva ta DNA-prov av misstÀnkta utan direkt kunna jÀmföra spÄr frÄn en brottsplats mot det heltÀckande registret. Av det material som vi har tagit del av under arbetets gÄng har de som varit negativt instÀllda till ett heltÀckande register förutspÄtt att det skulle vara ett hot mot vÄr integritet genom att genetiska egenskaper lagras.

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring tvÄ vÀlkÀnda begrepp inom Affective Forecasting nÀmligen Impact Bias, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att överskatta i vilken utstrÀckning de kommer att uppleva en viss kÀnsla i en framtida situation Àn vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebÀr att mÀnniskor har en tendens att underskatta i vilken grad kÀnslotillstÄnd kommer att pÄverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkÀtundersökning. Etthundra sextiotvÄ studenter, slumpvist uppdelade i tvÄ grupper, KÀnslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. EnkÀtundersökningen var en mixad design med grupp (kÀnsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i bÄde KÀnslogrupp och Preferensgrupp skattade lÀgre i eftertest (actual) Àn pretest (forecasting).

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av en samling befintliga metoder och teorier studera de frivilligt publicerade miljöredovisningarna inom sulfatmassabranschen i Sverige. De företag som studien baseras pÄ Àr Stora Enso AB, SCA AB, Södra Cell AB och Rottneros AB. LÀnsstyrelsen och den kommunala miljö- och hÀlsoskyddsnÀmnden, med hjÀlp av miljöskyddslagstiftningen, var de första som aktivt stÀllde krav pÄ mÄnga företag att ta miljöfrÄgorna pÄ allvar. Företag i Sverige som bedriver verksamhet och som behöver tillstÄnd enligt miljöbalken har i flera Är varit skyldiga att lÀmna in en miljörapport till tillsynsmyndigheterna. Det finns idag ett stort antal internationellt publicerade riktlinjer och modeller för extern miljöredovisning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och förstÄ argumentationen pÄinternetcommunityn Familjeliv för och emot ordet pappa för spermadonatorer. Jag vill i anslutningtill det valda materialet besvara frÄgorna vilka argument för och emot ordet pappa som Äterfinnsoch vilka diskurser om förÀldraskap och faderskap som framtrÀder i materialet.Med en kvalitativ ansats inom det diskursanalytiska fÀltet har jag mot bakgrundav socialkonstruktionism och queerteori utifrÄn begreppen heteronormativitet och sprÄketsperformativitet undersökt 30 diskussionstrÄdar publicerade 2007-2011 pÄ fem subforum för regnbÄgsfamiljeroch frivilligt ensamstÄende mammor pÄ sajten Familjeliv.Ordet pappa tolkas primÀrt som en socialt nÀrvarande förÀlder i deskriptiva,narrativa och argumentativa utsagor. Argument för ordet pappa innebÀr att man ser ordet som ettgenetiskt faderskap. Argumentationerna Äterfinns i en extern diskurs (i möten med en oförstÄende,heteronormativ omvÀrld, för att privata donatorer inte bör ses som pappor eller för att alladonationsförÀldrar ogillar pappa) och dels en intern diskurs (om hur förÀldrar bör berÀtta för sinabarn om deras ursprung i donerad sperma). I bÄda fallen konstrueras pappa som ett problematisktord.