Allt eftersom affÀrsklimatet skiftar frÄn ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir Àven företags intellektuella kapital betydligt viktigare. DÄ intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgÄng i balansrÀkningen, Àr det upp till var och en att frivilligt redovisa sÄdan information, till exempel via sin Ärsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhÀllet, fÄ lÀgre kapitalkostnad och lÀttare att fÄ tag pÄ kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen Àr att bygga en förstÄelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i Ärsredovisningen och varför de gör det. För att uppnÄ detta har företagen pÄ OMXS30-listans Ärsredovisningar analyserats med hjÀlp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har Àven semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, dÄ det Àr ett vÀldigt kvalitativt element och Àr svÄrt att kvantifiera.

MÄnga skolor och kommuner har pÄ frivilligt initiativ, utan krav frÄn staten eller lÀroplaner, infört ett Àmne pÄ skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap Àr ett alltför vagt begrepp och att de frÄgor som i tanken dyker upp vid omnÀmnande av begreppet egentligen bör ingÄ i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt Àmne. Ett traditionellt tÀnkande inom skolans syn pÄ undervisning Àr att faktakunskaper anses viktigare Àn till exempel social kompetens. MÄnga skolor har kanske nÄgon temadag under en termin dÀr man tar upp mÀnskliga rÀttigheter och andra viktiga vÀrdegrundsfrÄgor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frÄgestÀllningarna. Kan det finnas en vinst med att lÀra elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmÄga till en god social kompetens? MÀnskliga rÀttigheter och respekt Àr ett stÀndigt nÀrvarande och aktuellt Àmne som Äterfinns i lÀroplanen - Lpo 94, i vÀrdegrunden, och i barnkonventionen.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka lÀrare och elevers syn pÄ geografi. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av enkÀtstudier bland grundskollÀrare, samt elevintervjuer utförda i Ärskurs 2. Vi har Àven berört ny forskning inom dagens miljöproblematik och kopplat den till varför det Àr viktigt med geografi i skolan. För att se barns tolkningar av geografi och lÀroböcker inom Àmnet, anvÀnde vi oss av en lÀrobok anpassad för Ärskurs 1-3 vid intervjutillfÀllena. VÄr hypotes, som varit att eleverna i denna Älder inte har sÄ stor kÀnnedom om geografiska begrepp i sin nÀrmiljö, har stÀmt bra överens med de resultat vi uppnÄtt.

Syftet med denna studie Àr att analysera frivilligheten med Corporate Social Responsibility, CSR, en trend kring samhÀllsansvar som organisationer idag vÀljer att implementera. CSR Àr uppbyggt kring frivilliga riktlinjer, standarder och regler vilka kan antas och modifieras av organisationerna. Denna studie Àmnar ifrÄgasÀtta frivilligheten kring dessa frivilliga riktlinjer, standarder och regler. Studien Àr en kvalitativ textanalysstudie dÀr avsikten har varit att synliggöra mekanismer som pÄverkar organisationers frivillighet i CSR-arbetet. Uppsatsen bygger pÄ en analys av tre offentliga organisationers hÄllbarhetsredovisningar.

Vid prehospital patientkontakt Àr symptom och problem ofta tydliga, men ibland Àr det svÄrt att fÄ en utförlig anamnes pÄ grund av sprÄksvÄrigheter eller medvetandepÄverkan. Symptomen kan ocksÄ vara diffusa och svÄrtolkade. Efter avlÀmnandet pÄ mottagande enhet, vilket vanligtvis Àr en akutmottagning, finns det funderingar hos ambulansperso-nalen om vad som hÀnde efterÄt med patienten och om de kunde ha fÄtt bÀttre prehospitalt omhÀndertagande. Syftet med studien Àr att beskriva ambulanspersonals behov av uppföljning av vÄrdade patienter.En enkÀt skickades ut till Ätta ambulansstationer i VÀstsverige under vÄren 2008. Till-stÄnd frÄn enhetschefen pÄ respektive station inhÀmtades och personalen fick frivilligt delta i studien.

DjurvÀlfÀrd har blivit ett alltmer omdebatterat Àmne i samhÀllet och konsumenter intresserar sig allt mer för de villkor djuren föds upp i och hur djuren slaktas. Slakteriet samt transporten dit Àr för djuren en prövning med mÄnga nya intryck varav en del Àr mycket stressande. Nya artfrÀnder, mÀnniskor, lukter, ljud och synintryck har stor inverkan pÄ djurens vÀlbefinnande. Tidigare forskning har visat att sÀttet djuren hanteras pÄ har betydelse för stressnivÄn hos djuren. Djur som drivs med hjÀlp av elpÄfösare, hÄrda slag eller som mÀnniskor skriker Ät Àr mer stressade jÀmfört med de djur som hanteras lugnt av stallpersonal pÄ slakterier.

Corporate Social Responsibility, ett företags samhÀllsansvar, har pÄ senare Är fÄtt större plats i nÀringslivet. CSR bygger pÄ idén att företag frivilligt redovisar vilket socialt, etiskt, miljömÀssigt och ekonomiskt ansvar de tar inför sina intressenter. En företagsbransch med daglig inverkan pÄ vÀrldens samhÀlle Àr livsmedelsbranschen. Branschen har ett vÀlutvecklat och komplext logistiksystem dÀr transportverksamheten Àr en central funktion. Syftet med denna studie Àr att beskriva och utvÀrdera dagens CSR-arbete ur ett miljöperspektiv inom livsmedelsbranschens transportverksamhet.

Allt fler företag har börjat att rapportera hÄllbarhetsinformation, som publiceras i hÄllbarhetsredovisningar, pÄ grund av samhÀllets och intressenternas ökade medvetenhet för hÄllbarhetsfrÄgor. Dock finns det en misstro bland företags intressenter angÄende trovÀrdigheten hos denna information. Detta har medfört att allt fler företag anvÀnder ett bestyrkande av deras hÄllbarhetsredovisningar. Bestyrkandet Àr i de flesta fall frivilligt pÄ grund av avsaknaden av reglering. DÀrmed kan Àven olika organisationer med olika bakgrund utföra bestyrkandet, vilket medför problem gÀllande jÀmförbarhet och förtroende för rapporterna.

Kunskap Àr en förutsÀttning för intresse och vice versa och ny kunskap föder oftast förnyat och fördjupat intresse. Kunskap och/eller intresse krÀvs för att söka en anstÀllning. Dagens gymnasieungdomar har lÄg kunskap om och bristande intresse för Försvarsmakten, vilket leder till mÄnga utmaningar för Försvarsmakten gÀllande rekrytering till det nya personalför-sörjningssystemet med frivilligt anstÀlld personal istÀllet för vÀrnpliktiga. All personal mÄste rekryteras i konkurrens med civila arbetsgivare pÄ marknaden, nÄgot som inte Àr sÄ lÀtt. Spe-ciellt nÀr intresset för soldatyrket inte finns hos ungdomarna.Försvarsmakten strÀvar efter att vara en myndighet som representerar hela den svenska be-folkningen, men fortfarande Àr majoriteten av de sökande unga mÀn med nordiskt ursprung.

NÀstan dagligen möts vi i media av olika rapporter kring klimathotet, naturkatastrofer eller andra hÀndelser med koppling till klimatdebatten. FrÄgor om klimatet och vilka insatser som bör vidtas för att stoppa temperaturökningen diskuteras ofta pÄ olika toppmöten. KlimatfrÄgor Àr stÀndigt nÀrvarande och pÄverkar sÄvÀl beslut av styrande politiker likvÀl som beslut som enskilda tar i sitt dagliga liv.Samtidigt som klimatdebatten intensifierats har det blivit vanligare att företag frivilligt tar ett visst samhÀllsansvar, sÄ kallat Corporate Social Responsibility (CSR). Denna typ av samhÀllsansvar gör att företag kan förbÀttra sitt renommé i allmÀnhetens ögon. Inom ramen för sitt samhÀllsansvar Àr det en del företag som vÀljer att klimatkompensera sin verksamhet.

Facebook Àr ett internetbaserat socialt nÀtverk och tillika en mötesplats för nÀstan en miljard mÀnniskor vÀrlden över. Nyligen introducerades företaget pÄ den amerikanska Nasdaq-börsen och det skulle komma att bli en av de högst vÀrderade börsnoteringarna nÄgonsin. FörvÀntningarna pÄ Facebook Àr enorma, men samtidigt hörs kritiska röster om hur aktieÀgarnas förvÀntningar pÄ ekonomisk avkastning kommer tillfredsstÀllas pÄ bekostnad av anvÀndarnas integritet detta skulle i förlÀngningen skapa missnöje. Det Àr onekligen en imponerande framgÄngssaga men i takt med ökande nÀrvaro pÄ internet i allmÀnhet och Facebook i synnerhet framstÄr det ocksÄ som ett socialt fenomen vÀrt att studera. Det Àr en plats dÀr miljontals mÀnniskor interagerar dagligen, men man kan frÄga sig vari lockelsen ligger med Facebook och vilka biverkningar som tillkommer.

Mot en bakgrund av bland andra Vygotskijs teori om lÀrande via interaktion och samtal undersöker uppsatsen hur ett didaktiskt verktyg för anvÀndandet av Facebook kan se ut. Verktyget utarbetades utifrÄn tidigare forskning och teorier inom omrÄdet. Delarna av verktyget uppmanar elever att anvÀnda en Facebookgrupp för lÀrarkontakt, diskussion, fildelning och Äterkoppling. Uppsatsen granskar Àven gymnasieelevers reaktion pÄ verktyget vid undervisning och utvÀrdering. I vÄra intervjuer och enkÀter framkommer att Facebook i skolan uppskattas olika beroende pÄ hur stort behov eleverna har av kontakt med lÀraren utanför klassrummet men Àven att det finns hinder för att anvÀnda Facebook i skolsammanhang.

Mycket har hĂ€nt runt lagstiftningen kring vĂ„ldtĂ€kt sedan den infördes i Sverige pĂ„ 1200-talet. DĂ„ var vĂ„ldtĂ€kt ett egendomsbrott, ett brott mot mannen. Idag Ă€r vĂ„ldtĂ€kt ett brott mot kvinnan och över hennes rĂ€ttigheter att bestĂ€mma över sin egen sexualitet. År 2003 anmĂ€ldes cirka 2560 vĂ„ldtĂ€kter men endast 12 procent av de vĂ„ldtĂ€kter som skedde inomhus ledde till Ă„tal. Syftet med detta arbete Ă€r att jĂ€mföra den nuvarande lagstiftningen med det nya lagförslaget som Ă€r tĂ€nkt att börja gĂ€lla frĂ„n den första april 2005.

 Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska sprÄket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för sprÄk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation frÄn första hÀlften av 1800-talet till vÄra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor frÄn skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, Àldre och yngre romaner samt dagstidningar frÄn 1965?2004. De Àldre romanerna Àr skrivna frÄn första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av SprÄkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.

Njurarna Àr ett av mÀnniskans livsviktiga organ vars uppgift Àr att kontrollera elektrolyt- och vÀtskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska pÄfrestningar som pÄverkar individens livssituation. Sjukdomen krÀver behandling med dialys som Àr tidskrÀvande och stÀller krav pÄ patientens följsamhet. EgenvÄrd Àr personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att frÀmja liv, hÀlsa samt vÀlbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstÄr det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvÄrd.