Vi intresserar oss för hur lärare och elever arbetar med läsning i dagens skola. Under vår studietid har vi noterat att läsning i skolan ofta bortprioriteras, då övrig verksamhet stjäl tid.Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare arbetar med läsning i skolans tidiga år. Vi vill även undersöka elevers erfarenhet av läsning i skolår 2 och 5. Våra frågeställningar är:Hur går lärare tillväga för att lära elever läsa? Hur arbetar lärare med elever som inte har intresse för att läsa? Hur arbetar lärare för att skapa och bibehålla läsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med läsning i skolan? Hur förhåller sig elever till läsning?Genom intervjuer med lärare och elever från två klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det är roligt att läsa.

The aim of this study was to examine how women in a voluntary organization, KRIS (C.R.I.S. Criminals' Return Into Society) express their experience of help and support from voluntary and professional organized social work. This was an empirically based study with, qualitative approach. The methods of data collection were unstructured interviews and participant observation.The central question was which importance KRIS possible may have in the process of the women's return into society from involvement in crime and drug abuse. What can KRIS offer that the professional organization can't?The findings were that mutuality, mutual aid or mutual help based on shared experiences is hard to replace with support from professional organized social work.

Idag är det få som motsäger sig att människan är ansvarig för de klimatförändringar vi börjat uppleva. Globala överenskommelser visar sig vara svåra att formulera men regioner såsom EU har infört handeln med utsläppsrätter och allt fler enskilda nationer och verksamheter sätter nu upp egna mål för reduktioner av skadliga utsläpp. Vissa verksamheter går steget längre och har skapat interna kompensationssystem för sina aktiviteters klimatkonsekvenser. Studien har med hjälp av kvalitativa intervjuer undersökt sex verksamheter i Sverige som frivilligt valt att klimatkompensera internt. Här presenteras bakgrunderna till det interna valet, hur arbetena utformats liksom vilka lärdomar som kan dras från deras erfarenheter.

Arbetslösa invandrare är en utsatt grupp, som av samhället ibland uppfattas som ett problem. På grund av detta, genomförs arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att främja denna målgrupps integrering. Vårt huvudsyfte med studien, var att undersöka hur en grupp invandrarkvinnor upplevde att delta i ett projekt med syfte att integrera dem i arbetslivet och det svenska samhället. Vårt fokus låg på ett projekt som bedrivs i en mindre kommun i södra Sverige. Vi hade för avsikt att undersöka varför kommunen startade projektet, och varför just kvinnor valdes som målgrupp.

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring två välkända begrepp inom Affective Forecasting nämligen Impact Bias, som innebär att människor har en tendens att överskatta i vilken utsträckning de kommer att uppleva en viss känsla i en framtida situation än vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebär att människor har en tendens att underskatta i vilken grad känslotillstånd kommer att påverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkätundersökning. Etthundra sextiotvå studenter, slumpvist uppdelade i två grupper, Känslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. Enkätundersökningen var en mixad design med grupp (känsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i både Känslogrupp och Preferensgrupp skattade lägre i eftertest (actual) än pretest (forecasting).

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i att kår- och nationsobligatoriet den 1 juli 2010 ska avskaffas. Det blir då frivilligt för studenter vid Uppsala universitet att vara medlem i någon studentnation. Uppsatsen syfte är att undersöka Uppsalas studentnationers uppfattning av deras marknadsposition och hur väl deras strategier inför kårobligatoriets avskaffande överensstämmer med denna. Syftet är även att utifrån ett teoretiskt perspektiv rörande tjänsteleverantörers strategier i samband med avregleringar, analysera vilka strategiska åtgärder nationerna prioriterar i samband med kårobligatoriets avskaffande. En teoretisk referensram rörande tjänsteleverantörers strategiska åtgärder har använts i detta syfte och operationaliserats i uppsatsens metod.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad det finns för statliga direktiv samt att ge en bild av vad som står i dagspressen om sponsring i skolan. Jag har studerat statliga rapporter, riksdagsmotioner samt valda dagstidningar. Sponsring är ett kommersiellt samarbete mellan likvärda och aktiva parter som frivilligt väljer varandra. Sponsringsaktiviteten i skolan har ökat under senare tid. Det finns inga lagar, förordningar eller läroplaner som reglerar sponsring i skolan.

Såväl samhället som den enskilde individen har ett starkt intresse av att det finns välfungerande system för frivilligt pensionssparande. Pensionen är ett verktyg för att omfördela resurser från en tidpunkt i livet till en annan och utgör en trygghet för försörjningen när man på grund av hög ålder inte längre kan arbeta. Ersättningar från de statliga ålderpensionssystemen förväntas, med hänsyn till den demografiska utvecklingen och de höga kostnaderna för sådana system, i framtiden utgöra en mindre del av den totala pensionen. Det frivilliga pensionssparandet kommer med andra ord fortsätta att öka i betydelse.För att uppmuntra till frivilligt pensionsparande förenas dessa sparformer ofta med olika typer av skatteincitament, som vanligen består i att beskattningstidpunkten senareläggs eller att en del av pensionsinkomsten undantas från beskattning. De flesta länder beskattar idag pensioner enligt den så kallade EET-modellen, vilket innebär att pensionen beskattas först när den betalas ut.

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring två välkända begrepp inom Affective Forecasting nämligen Impact Bias, som innebär att människor har en tendens att överskatta i vilken utsträckning de kommer att uppleva en viss känsla i en framtida situation än vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebär att människor har en tendens att underskatta i vilken grad känslotillstånd kommer att påverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkätundersökning. Etthundra sextiotvå studenter, slumpvist uppdelade i två grupper, Känslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. Enkätundersökningen var en mixad design med grupp (känsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i både Känslogrupp och Preferensgrupp skattade lägre i eftertest (actual) än pretest (forecasting).

Skoavtryck kan utgöra en substantiell del av en brottsplatsundersökning och därigenom bevis beträffande en misstänkts (o)skuld. Enligt kriminaltekniker vid Uppsalapolisen kan ibland endast skostorleken på ett återfunnet avtryck säkras och således är det av vikt att beräkna skostorlekars bevisvärde. Dessutom efterfrågar kriminaltekniker kunskap om hur starkt bevis en given skomodell av en given storlek är. För att beräkna detta nyttjades Uppsalapolisens egen databas bestående av skor, beslagtagna av skäligen misstänkta i huvudsak män och stöldbrottslingar i Uppsalaområdet under tidsperioden 2008-2013. Denna data är unik i jämförelse med tidigare studier, vilka fokuserat på frivilligt deltagande av privatpersoner.

Uppsatsens syfte är att ur ett kundperspektiv skapa en ökad förståelse för kortkunders butikslojalitet och syn på kundkort i dagligvarudetaljhandeln. Som utgångspunkt har vi haft en analysmodell om affektiv, kognitiv och konnativ kundlojalitet, av Dick & Basu (1994). Vi har använt oss av en explorativ undersökningsmetod. Genom djupintervjuer med 11 stycken dagligvaruhandelskunder har vi samlat in vår primärdata. Våra respondenter var kognitivt lojala till ett av sina kundkortsföretag.

Denna uppsats handlar om en komparativ studie om hur soldater upplevde krig, med fokus påderas egna berättelser, det vill säga hur soldaterna uppfattade sin situation ur ett mycketpersonligt perspektiv. Objekten i denna studie är de amerikanska soldaterna som frivilligtsökte sig till kriget i Vietnam samt de frivilliga svenska soldaterna som under de förstamissionerna åkte till det pågående kriget i Bosnien. Syftet med uppsatsen är därmed attundersöka om de amerikanska och de svenska soldaterna hade liknande eller skildauppfattningar om de svårigheter som förekom genom att verka i en miljö som präglades avdöd, lidande och att hamna i plötsliga, livshotande situationer. Resultaten av undersökningenvisar, trots de olika typerna av konflikter, att det förekom skillnader och även likheter i deberättelser som skildrar synen på mod, rädsla, de inblandade parterna med mera.Undersökningen utgår från gjord forskning av de amerikanska soldaternas brevkorrespondens,vilket personligt och ingående skildrar deras situation. Gällande de svenska soldaternassituation i Bosnien så beskrivs den ur ett antal undersökningar (intervjuer) samt ur tvåbiografier, vilket ligger till grund för en jämförelse i denna undersökning..

 Ämnet Estetisk plattform är ett valbart ämne på en grundskola och i detta ämne arbetar eleverna tematiskt i estetiska läroprocesser. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några elever i grundskolans senare del uppfattar ämnet Estetisk plattform i sin skola. Jag har tagit reda på hur eleverna definierar ämnet Estetisk plattform och vad de lärt sig av Estetisk plattform. Jag har också undersökt huruvida skolans definition av ämnet överrensstämmer med elevernas upplevelser och erfarenheter. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med sex elever som läser detta ämne.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka de psykosociala påfrestningar som heltidsengagerade på studentnationer i Uppsala upplever i sitt arbete. Genom en kvalitativ datainsamling under sammanlagt åtta intervjuer med "heltidare" har deras arbetsmiljö kartlagts med fokus på arbetsmoment som de själva upplever som stressande eller påfrestande.Analysen har sedan skett med bakgrund av tre stressmodeller: krav-/kontroll, effort-/reward och allostatic load. Med stöd av tidigare forskning av Maslach & Leiter, Asplund och Thulin Skantze. Detta har givit en bred och heltäckande uppfattning av hur de psykosociala påfrestningarna påverkar respondenternas utifrån deras egna upplevelser av sin arbetsmiljö.Av de framkomna och analyserade resultaten har flera slutsatser uppkommit. Framför allt kan man konstatera att heltidare har ett i längden ohållbart tungt arbete sett till arbetstiderna.

Efter att värnplikten lades vilande har försvarsmaktens nya personalsystem med frivilligt anställd personal skapat en hel del utmaningar. Tidigare har en konstant tillströmning av unga soldater och sjömän säkerställt personalbehoven till både soldat- och sjömansbefattningar, utlandsmissioner, officerskår och hemvärn. Nu måste istället försvarsmakten konkurrera med den civila marknaden och avsätta stora resurser på marknadsföring för att locka till sig lämpliga kandidater. Ingångsbefattningarna som soldater och sjömän skall helst besättas av unga människor, och att det skulle bli svårigheter att nå ut till de målgrupperna var man redan medveten om. Erfarenheter från europeiska länder som genomfört samma övergång påvisar också liknande resultat med komplikationer i hela rekryteringsprocessen.Ett av de främsta verktygen för att sprida information är i dagsläget genom tv-reklam och internet.