Inköp har en direkt pÄverkan pÄ ett företags lönsamhet, vilket gör att fokus pÄ att reducera inko?pskostnader kan leda till stora positiva effekter. Inko?p i ett fo?retag a?r i regel organiserad i en hierarkisk struktur som bo?r anpassas utifra?n de utmaningar ett fo?retag sta?lls info?r. En av faktorerna som pa?verkar inko?psorganisationens struktur a?r vilken centraliseringsgrad som anva?nds.Tenhults Pressgjuteri AB hade a?r 2011 en omsa?ttning pa? 90 miljoner SEK och 75st ansta?llda.

Det hĂ€r arbetet Ă€r en undersökning om hur religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen anvĂ€nds kreationism och biologism som exempel pĂ„ förhĂ„llandet mellan religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism Ă€r, samt vad skolans styrdokument sĂ€ger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkĂ€tundersökning om hur biologilĂ€rare frĂ„n sju olika skolor i Östergötlands lĂ€n ser pĂ„ evolution, kreationism och biologism samt pĂ„ kreationismens och biologismens roll i undervisningen. Kreationism Ă€r en antievolutionsteori som grundar sig pĂ„ att en ?kapare? har skapat jorden och allt liv pĂ„ den.

Uppsatsen syftar till att undersöka regelverket kring och riskerna med momsfördelningstal och den frivilliga skattskyldigheten för mervÀrdesskatt i allmÀnhet. Utöver undersökningen har Àven tillÀmpningen av momsfördelningstal och de faktiska konsekvenserna pÄvisats genom exemplifiering, intervjuer och studerande av litteratur pÄ omrÄdet. Uppsatsen följer den rÀttsdogmatiska metoden, ett inifrÄn- och utperspektiv. Vad sÀger lagen och vilka pÄföljder och konsekvenser innebÀr den? LÀsaren kommer fÄ en inblick i de risker som fastighetsbranschen stÄr inför med den gÀllande lagstiftningen. MervÀrdesskatten Àr en indirekt konsumtionsskatt.

BakgrundLöpning pÄ rullband/löpband har blivit en allt vanligare ingrediens vid trÀning pÄ nordliga breddgrader. Rullbandet Àr ocksÄ en viktig ergometer som möjliggör att fysiskt arbete kan mÀtas under standardiserade former. Ett prestationstest som ofta utförs pÄ löpband Àr ett sÄ kallat laktattröskeltest. Testet gÄr ut pÄ att finna den brytpunkt nÀr laktatproduktionen övertrÀffar förmÄgan att omsÀtta eller transportera bort bildad laktat, det vill sÀga den högsta konstanta hastighet som kan löpas utan att laktatet hastigt ackumuleras i blodet. Om ett sÄdant test skall kunna anvÀndas till att förutse sin tÀvlingsfart, eller för att hitta rÀtt hastighet för sÄ kallad tröskeltrÀning, förutsÀtts det att löpbandslöpning och löpning pÄ fast underlag Àr likvÀrdigt.

Biologiska lÀkemedel Àr stora molekyler som har renats eller producerats frÄn ett biologiskt ursprung. De anvÀnds idag i stor utstrÀckning runt om i vÀrlden pÄ grund av deras effektivitet att minska symtomen som kan uppstÄ vid olika mycket svÄra sjukdomar. Detta arbete fokuserar pÄ biologiska lÀkemedel som hÀmmar cytokinet tumörnekrotisk faktor (TNF). LÀkemedlen anvÀnds bland annat vid svÄra autoimmuna sjukdomar. Vid autoimmuna sjukdomar aktiveras cellerna i immunsystemet vilket leder till utsöndring av olika cytokiner till exempel interleukin 1 och TNF.

I denna uppsats behandlar jag den rĂ€ttsliga regleringen som omgĂ€rdar kroppsbesiktning och de rĂ€ttsliga förutsĂ€ttningarna för att genomföra denna Ă„tgĂ€rd med tvĂ„ng. Vidare behandlas frĂ„gan huruvida kroppsbesiktning fĂ„r genomföras med stöd av ett samtycke frĂ„n den enskilde. Det föreligger ett oklart rĂ€ttslĂ€ge i denna frĂ„ga och syftet med denna uppsats Ă€r att utreda betydelsen av ett samtycke frĂ„n den enskilde till kroppsbesiktning. Vilka rĂ€ttsliga konsekvenser fĂ„r det att den enskilde lĂ€mnar sitt samtycke till kroppsbesiktning? Är frĂ„gan om samtycke relevant? I denna del redogörs för de Ă„sikter som framförts i frĂ„gan samt mina egna uppfattningar.

Public confession and declaration of grace in the mass, following the book of worship of the Church of Sweden, is considered by many to be problematic, and hence the topic of frequent discussion. This is apparent already in the proposal for the existing book of worship, as well as in those official proposals that have been presented in recent years for a revised order of worship. This paper provides a summary account of the historical development of the public confession (and its attendant parts) from the early church into recent times, with a focus on the Church of Sweden, focusing on church regulation and official books of worship. This account shows that a public confession existed in early Christian celebration of service/mass, and that public confession and declaration of grace as we know it today (in the Church of Sweden) has developed from the practice of private confession with a relationship to Holy Communion. In Sweden, the ambitions of the Lutheran program of reformation with respect to public confession did not materialize fully.

Biologiska lÀkemedel Àr stora molekyler som har renats eller producerats frÄn ett biologiskt ursprung. De anvÀnds idag i stor utstrÀckning runt om i vÀrlden pÄ grund av deras effektivitet att minska symtomen som kan uppstÄ vid olika mycket svÄra sjukdomar. Detta arbete fokuserar pÄ biologiska lÀkemedel som hÀmmar cytokinet tumörnekrotisk faktor (TNF). LÀkemedlen anvÀnds bland annat vid svÄra autoimmuna sjukdomar. Vid autoimmuna sjukdomar aktiveras cellerna i immunsystemet vilket leder till utsöndring av olika cytokiner till exempel interleukin 1 och TNF.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Förtroende Àr ett mÄngfacetterat begrepp och har mÄnga referensramar. Det gÄr att skilja pÄförtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikationoch ömsesidig interaktion. Revision Àr inte bara en granskningsprocess, utan en mÀnskligaktivitet som ska bygga pÄ samspel med anvÀndare av redovisnings information, dÀrmed blirrevisionen en etisk handling som mÄste bygga pÄ förtroende. För att erhÄlla förtroende mÄsterevisorn bemöta de förvÀntningar som finns pÄ dem idag. NÀringslivets utveckling samtförÀndringar i omvÀrlden har skapat behov av utveckling och förÀndring i revisorns funktion,vilket har bidragit till förvÀntningar frÄn nya intressegrupper och samhÀllet i stort.

I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

Bakgrund och problem: Enligt de studier vi har tagit del av framgÄr det att det finns pÄtagliga brister i mindre bolags Ärsredovisningar. Eftersom Ärsredovisningen utgör ett vÀsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper Àr det dÀrmed viktigt att den finansiella informationen Äterges enligt gÀllande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat vÀsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tillÀggsupplysningar Àr att genom ytterligare information ge en rÀttvisande bild av företagets stÀllning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmÀssiga hÀndelser och att redovisningens syfte Àr under stÀndig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring.Syfte och avgrÀnsningar: Syftet Àr att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tillÀggsupplysningarna varulager, sjukfrÄnvaro samt intÀkter i enlighet med gÀllande praxis och rekommendationer.

Bakgrund: MÄnga företag har idag ett vÀrde som vida överstiger vÀrdet pÄ de redovisa-de tillgÄngarna och som inte kan synliggöras som tillgÄngar i den traditionella redovis-ningen. Detta har skapat begreppet Intellektuellt Kapital. Det finns behov frÄn företagen att synliggöra det intellektuella kapitalet men regler och lagar gör att man Àr hÀnvisad till att redovisa dem pÄ annat sÀtt, t ex i Ärsredovisningens frivilliga information. Det saknas enhetligt ramverk och regler för hur och vad företagen ska redovisa betrÀffande intellektuellt kapital. Det verkar trots förÀndringen i företagens vÀrde, forskning och studier ta tid innan det intellektuella kapitalet fÄr en enhetlig redovisning.

AbstraktTitel: Svenska företags motiv till hĂ„llbarhetsrapportering ? Är det till nytta för alla?NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomiFörfattare: Magdolna Berg och Camilla ÖrnebroHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014-06 Syfte: Företagens hĂ„llbarhetsrapportering Ă€r frivilligt i nulĂ€get. De regleringar som finns gĂ€ller rapportering om olika miljöpĂ„verkan men inte inom ramen av en hĂ„llbarhetsrapport utan som en del av Ă„rsredovisningen eller övriga rapporter till lokala myndigheter. Det format som finns till hĂ„llbarhetsrapporten ? GRI rapporteringsstandard - passar större företag men Ă€r för omfattande för att mindre företag ska börja rapportera enligt detta.