Schönherr Qwick, R-M Öronakupunktur. Upplevelser och kĂ€nslor av öronakupunktur i samband med rökavvĂ€njning. Examensarbete i omvĂ„rdnad 15 högskolepoĂ€ng, D-nivĂ„. Malmö högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2009. Bakgrund Tobaksbruket medför stora hĂ€lsorisker och för mĂ„nga en för tidig död. MĂ„nga rökare önskar inget hellre Ă€n att sluta. Att sluta röka Ă€r ofta svĂ„rt, dĂ„ nikotinet Ă€r en stark drog och abstinserna kan vara svĂ„ra, Ă€ven om evidens baserad hjĂ€lp finns i form av metoder och hjĂ€lpmedel.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasienivÄ stÀller sig till att anvÀnda populÀrkultur och medier i sin undervisning. Undersökningen behandlar vilka attityder som finns, vilken roll populÀrkulturen och medieanvÀndandet spelar i undervisningen och hur de tror att eleverna tÀnker kring anvÀndandet i undervisningen. Studien behandlar fyra olika omrÄden av populÀrkultur och medier: TV, film, tidningar och Internet.Denna undersökning har underbyggts av sex stycken intervjuer med olika lÀrare pÄ gymnasienivÄ. Intervjuerna har givit en frihet för resonemang och utlÀggningar, men samtidigt innehÄllit specifika och kompletterande frÄgor. Studien Àr kvalitativt inriktad, och tonvikten lades pÄ analyser utifrÄn vad som sades pÄ intervjuerna.PopulÀrkultur och medier pÄverkar de flesta mÀnniskors sÀtt att leva idag, och diskussionerna kring detta Àr mÄnga.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att belysa hur nÄgra av de personer som var utlÄnade under ett tillfÀlligt samarbete i Arvika under vÄren 2008 pÄverkades. Samarbetet gick ut pÄ att förtaget Thermia VÀrme AB, som hade minskad orderingÄng vid starten av samarbetet, gick samman med tre andra företag i Arvika som dÄ var i behov av tillfÀllig extra arbetskraft. Thermia lÄnade ut en del av sin personal som sedan skulle tillbaka efter cirka fyra mÄnaders uthyrning. I de intervjuer som genomfördes framkom det att man antingen var frivillig till uthyrning, alltsÄ valde sjÀlvmant om man ville bli uthyrd, eller sÄ var man tvingad till uthyrning. Man fick dÄ vÀlja pÄ att bli uthyrd eller att bli uppsagd. Projektet i Arvika Àr relativt ovanligt men det har funnits liknande samarbeten, dock saknas det forskning kring dessa.

Studien innefattar Röda korsets hela kommunikation gÀllande ebolautbrottet i VÀstafrika via det sociala mediet Twitter mellan den 1:a och den 31:a oktober 2014. Studien förhÄller sig teoretiskt till strategisk kommunikation och syftar specifikt till att titta pÄ Röda korsets strategiska kommunikation i samband med ebola-krisen. Studien berör relevanta omrÄden som anseende, gemensam identitet och gemenskap men ocksÄ förtroende- och relationsskapande kommunikation samt dialog.Genom ansatsen kvalitativ innehÄllsanalys har materialet kodats och tematiserats i tre steg för att dels titta pÄ vad som kommuniceras men ocksÄ hur det kommuniceras. Den inledande tematisering av materialet innefattar samtliga 345 tweets under hela oktober 2014 pÄ tre valda Röda korset konton, Internationella rödakorskommittén (ICRC), Internationella rödakors- och rödahalvmÄnefederationens (IFRC) och Svenska Röda korset. Materialet genomgÄr i det hÀr lÀget en inledande tematisering i form av en geografisk tematisering som en del i urvalsprocessen.

Ett vanligt Ă„terkommande problem i samhĂ€llet idag och som mĂ€nniskan dagligen handskas med Ă€r bristen att kommunicera. LĂ€nge har mĂ€nskligheten strĂ€vat efter att komma med nya lösningar för hur vi pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt ska förmedla information genom utbyte av tankar, meddelanden via tal, grafiksignaler eller skrift, oavsett var pĂ„ jordklotet vi befinner oss. Ännu viktigare har det blivit för marknadsaktörer att kunna kommunicera i en vĂ€rld dĂ€r kommersialiseringen Ă€r en del av verkligheten och dĂ€r företag mĂ„ste förmĂ„ att kommunicera för att inte slĂ€pa efter i en allt starkare konkurrens. Den allt mer snabbvĂ€xande vĂ€rlden har Ă€ven lett till att samhĂ€llet och miljön har pĂ„verkats ogynnsamt. Corporate social responsibility, CSR, Ă€ven kallat företagssamhĂ€llsansvar har dĂ€rför tagit sin plats för att motarbeta de negativa konsekvenserna av mĂ€nsklighetens progressiva, tekniska utveckling.

Olika reformer har avlöst varandra i skolans vÀrld och varje reform har medfört förÀndrade krav pÄ skolans verksamhet. Varje lÀroplan bygger pÄ förestÀllningar om vad kunskap och lÀrande Àr. NÀr Lpf 94, lÀroplan för de frivilliga skolformerna, kom fanns dÀr en förÀndrad syn pÄ kunskap och lÀrande. Kunskapsbegreppet utvidgades i fyra olika kunskapsformer de sÄ kallade fyra f:en. FörstÄelse av fenomen har fÄtt en central plats och eleven förvÀntas att inta ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt till sina studier genom ett djupinriktat lÀrande.

Den svenska vÀlfÀrden förknippas ofta med en vÀl utbyggd trygghetsapparat för landets medborgare. Dock har vÀlfÀrdssystemet allt mer kommit att kritiseras och kritiken baseras bland annat pÄ att det stöd och den trygghet som systemet förvÀntas tillhandahÄlla, inte Àr tillrÀckligt. FöretrÀdare frÄn frivilligorganisationer, bland annat generalsekreteraren frÄn Riksförbundet barnens rÀtt i samhÀllet, Göran Harnesk, anser att vÀlfÀrden Àr under nedmontering och att ansvaret för sociala insatser inom utsatta grupper, till exempel vÄldsutsatta kvinnor och barn i behov av stöd, istÀllet lÀggs pÄ frivilliga organisationer. Den svenska regeringen Àr en socialdemokratisk minoritetsregering och i det socialdemokratiska partiprogrammet definieras dess mÀnniskosyn: ?MÀnniskan Àr en social varelse, och som samhÀllsvarelser Àr vi alla beroende av varandra./../Frihet, jÀmlikhet och solidaritet Àr vÀrdeord som ytterst handlar om den enskilda mÀnniskans liv.

I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsÀttningar till anvÀndning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de Äterfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte, Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks nÄgra teorier inom omrÄdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer att de faktorer som frÀmst pÄverkar Àr; upplevelsen av platsbildning, skalnivÄns pÄverkan av upplevd aktivitetsnivÄ, platsens integration i förhÄllande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika mÄlgrupper kan anvÀnda sig av den, men ocksÄ för hur hierarkin mellan olika anvÀndningsomrÄden blir.

Bakgrund: Efter ett flertal större bolagsskandaler runt om i vÀrlden har en förtroendekris skapats pÄ kapitalmarknaden. För att Äterskapa förtroendet har flera nya regler och rekommendationer instiftats som internationella börsbolag nu krÀvs efterleva. Ett led i de nya rekommendationerna Àr att noterade bolag i USA och England skall inrÀtta revisionsutskott. I dessa lÀnder Àr det styrelsen, som i stor utstrÀckningen Àr anstÀllda av bolaget, som utser revisorerna. Instiftande av revisionsutskott utgör dÀrmed en sÀkerhet mot att företagsledningen skaffar sig obehörigt inflytande över revisionen.

Varför vÀljer företagen inom tillverkningsindustri- och energibranschen att tillÀmpa frivilligt hÄllbarhetsarbete och tillhandahÄlla frivillig hÄllbarhetsredovisning? Vilka Àr deras drivkrafter? För de flesta förefaller det vara en sjÀlvklarhet att det Àr en frÄga om lönsamhet, men vilka bakomliggande faktorer kan ge en bredare förklaring till varför tillÀmpningen av hÄllbarhetsaspekterna Àr sÄ pass relevanta för lönsamheten? Vi har studerat ett flertal pÄverkningsbara element för att ge lÀsaren en djupare förstÄelse kring varför företag arbetar med frivilliga hÄllbarhetsaspekter. Intressenternas, konkurrensförhÄllandets och enskilda kritiska hÀndelsers pÄverkan Àr faktorer som stÀllts i fokus. Vidare har vi Àven granskat betydelsen av GRI:s riktlinjer för hÄllbarhetsredovisning och FN:s Global Compact innehÄllandes principer för en hÄllbar utveckling samt undersökt kopplingen mellan hÄllbarhetsaspekternas tillÀmpning och företagens vitala strÀvan efter livsnödvÀndiga resurser. Som stöd för vÄra resonemang har vi anvÀnt oss av fyra organisatoriska teorier, legitimitetsteorin, intressentteorin, den nyinstitutionella teorin och resursberoendeteorin.

SammanfattningMagisteruppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan i Jönköping, VT 2012Författare: Sigge KleenTitel: Revisionens vara eller icke vara, Det Àr frÄgan? Bakgrund och Problem: 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige, syftet var att hjÀlpa mindre företag med kostnadsbesparingar dÄ revisionen ansÄgs som betungande. För att inte förÀndringen skulle bli för stor för samhÀllet valde regeringen att sÀtta grÀnsvÀrdena för vilka företag som fick omfattas av frivillig revision relativt lÄgt. Genom SoU 2008:32 kan utlÀsas att en trolig utveckling i EU Àr att grÀnsvÀrdena för vilka företag som fÄr undantas av revisionsplikten kommer att höjas i framtiden varav frÄgan Àr hur de svenska företagen ser pÄ denna utveckling.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att fÄ ett klarare perspektiv pÄ hur företagsgruppen som idag omfattas av revisionsplikt men som vid en eventuell lagÀndring till EUs maximala grÀnsvÀrden inte kommer att omfattas ser pÄ revisionsplikten och revisionens roll i sin helhet. För att fÄ en helhet i huruvida företagen kan pÄverkas av att bortse frÄn revision Àr syftet ocksÄ att undersöka hur företagets intressenter skulle stÀlla sig till att företaget inte lÀngre pÄvisade en revision.AvgrÀnsningar: Uppsatsen berör företag mellan dagens satta grÀnsvÀrden och EU direktivets maximala undantag.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsÀttningar till anvÀndning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de Äterfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte, Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks nÄgra teorier inom omrÄdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer att de faktorer som frÀmst pÄverkar Àr; upplevelsen av platsbildning, skalnivÄns pÄverkan av upplevd aktivitetsnivÄ, platsens integration i förhÄllande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika mÄlgrupper kan anvÀnda sig av den, men ocksÄ för hur hierarkin mellan olika anvÀndningsomrÄden blir. Torghandel förÀndrar temporÀrt integrationsvÀrdena i en stadsstruktur eftersom siktlinjer och framkomlighet förÀndras.

The purpose of this study was to gain insight into refuges experience of traumatic events such as torture, political persecution, war, natural disasters and other trauma. For the study used theories which, inter alia, deals with many of the refugees coming to Sweden is influenced by various psychological trauma and may be accompanied by torture, political persecution, war, natural disasters and other trauma. To this study, a survey with 40 participants, 17 women and 23 men. There was also an interview on the Internet with a refugees consultant within the Red Cross. The men had higher average than women in all the perceived problems.

Offentliga investeringar i transportinfrastruktur genererar ofta ökade markvÀrden. Detta vÀrdesamband kan nyttjas som finansieringskÀlla för infrastrukturinvesteringar genom att delar av det ökade markvÀrdet inhÀmtas till det offentliga genom sÄ kallad vÀrdeÄterföring. Möjligheterna till vÀrdeÄterföring avgörs av faktorer sÄsom rÄdande markÀgoförhÄllanden, ansvarsfördelning för planering och genomförande av transportinfrastruktur respektive bebyggelseutveckling liksom utformning av lagstiftning, skatte- och avgiftsinstrument.I detta arbete undersöks möjligheterna till fastighets- och exploateringsrelaterad vÀrdeÄterföring i Sverige. Arbetet innehÄller en genomgÄng av relevanta institutionella förhÄllanden liksom tillgÀngliga vÀrdeÄterföringsmetoder. En fallstudie kring finansieringen av en pendeltÄgsstation och trafikplats i Vegastaden, Haninge, exemplifierar hur vÀrdeÄterföring kan tillÀmpas under rÄdande institutionella förhÄllanden.