Den regionala nivÄn har med tiden blivit allt viktigare. BÄde EU:s insatser genom sammanhÄllningspolitiken och strukturfonderna har tydligt en regional utgÄngspunkt. Men Àven pÄ nationell nivÄ ses den regionala nivÄn som allt viktigare för olika regionala utvecklingsinsatser. Samtidigt har Sverige Ànnu inte regionaliserats fullt ut. Nya strukturer staplas ovanpÄ de gamla och det finns en mÀngd geografiska avgrÀnsningar och strukturer som för den enskilde medborgaren kan vara svÄrt att greppa.

Idag sker merparten av den svenska klÀdesindustrins produktion hos leverantörer i tredje vÀrlden. De betydligt lÀgre arbetskraftskostnaderna dÀr Àr huvudskÀlet till att denna mycket arbetsintensiva bransch utlokaliserat tillverkningen till frÀmst olika lÀnder i Asien. LÀnge kunde produktionen i utvecklingslÀnderna bedrivas utan insyn och kritisk granskning. Respekten för de mÀnskliga rÀttigheterna var ofta bristfÀllig. ArbetsförhÄllandena i mÄnga fabriker var dÄliga, med lÄnga arbetstider, lÄga löner och bristande sÀkerhet.

MÀnniskor fÄr möjlighet att ses och mötas i stadens offentliga rum. För att försÀkra att staden pÄ ett hÄllbart sÀtt planeras för dess invÄnare, behövs kunskap kring hur det sociala livet i offentliga rum fungerar och Àven hur vi kan bibehÄlla och utveckla dess funktion som mötes-, aktivitets- och uppehÄllsplats. De offentliga rummen i en stad Àr till för stadens alla invÄnare oavsett kön, etnicitet, Älder, ekonomi osv. Dess anvÀndning skiljer sig genom tiderna och domineras idag frÀmst av frivilliga aktiviteter dit bland annat sociala aktiviteter rÀknas. Det finns varierande sÀtt att ta det offentliga rummet i ansprÄk. Konflikten mellan föreskrivna och unika anvÀndningar genererar en social friktion som frÀmjar mer öppna och tillgÀngliga offentliga rum för fler grupper. Genom litteraturstudier med utgÄngspunkt i det offentliga rummet studeras det sociala livet och dess förutsÀttningar.

Sammanfattande diskussionSyftet med min uppsats har varit att undersöka vad som motiverar mÀnniskor till ideellt arbete och dÄ sÀrskilt volontÀrerna pÄ Aeroseum, och att komma fram till vad som Àr drivkraften bakom deras frivilliga engagemang och hur man kan motivera dem till fortsatt intresse. Detta skulle sedan utmynna i konkreta förslag till förbÀttringar och riktlinjer över hur arbetet med volontÀrerna kan se ut i framtiden. För att undersöka detta anvÀnde jag mig av dessa frÄgestÀllningar: 1.Vad motiverar mÀnniskor till ideellt arbete? 2. Hur ser volontÀrernas arbetssituation ut? 3.

Titel: Företagens behov av revision, efter avskaffandet av revisions-plikten för mindre företag i Sverige.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Jonas Lööw-Ohlson, Malin VestlundHandledare: Markku PenttinenDatum: 2013-02-20Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur revisionspliktens avskaffande pÄverkat de olika aktörer som berörs av denna förÀndring och att utifrÄn detta identifiera de faktorer som styr behovet och valet av frivillig revision i smÄ aktiebolag i Sverige.Metod: Undersökningen har ett deduktivt angreppssÀtt med kvalitativ inriktning dÄ insamlandet av empirisk data utgÄtt ifrÄn den satta referensramen.Resultat och slutsats: Fördelar för företagen att vÀlja frivillig revision Àr frÀmst att revision anses tillföra tillförlitlighet till rÀkenskaperna och fungera som en kvalitetsstÀmpel för företaget i dess kontakter med yttre intressenter. Företagens behov av revision beror pÄ vilka krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ deras redovisning frÄn olika intressenter och hur vÀl revisionen hjÀlper företagen att uppfylla dessa krav. Det avgörande Àr om företagen upplever att den nytta de fÄr av att vÀlja frivillig revision uppvÀger kostnaden. MÄnga av de farhÄgor och förhoppningar som de olika intressenterna hade inför avskaffandet har infriats. Det Àr dock Ànnu för tidigt att se hur skatteintÀkter, skattefel och ekobrottslighet pÄverkats, men det ser inte ut som att det ska fÄ sÄ stor inverkan som förvÀntat, om nÄgon alls.

FörtÀtning tillsammans med klimatförÀndringarnas effekter som Àr synliga redan i vÄr samtid stÀller krav pÄ en annan syn pÄ dagvattenhantering dÀr öppna dagvattenlösningar Àr ett komplement till ledningsnÀtet och dÀr dagvatten Àr en del i kommunens klimatanpassningsarbete. Den fysiska planeringen lÀgger grunden för en hÄllbar dagvattenhantering dÀr det frÀmst Àr genom planomrÄdets utformning som dagvattenfrÄgan kan regleras. Genom en genomtÀnkt höjdsÀttning samt olika öppna dagvattenlösningar anpassade för stadsmiljön sÄ som multifunktionella ytor kan dagvattenhanteringen ges plats Àven i den tÀta staden.Kommunernas arbete mot en hÄllbar dagvattenhantering försvÄras av de begrÀnsade möjligheterna att reglera dagvattenhanteringen. Det finns begrÀnsade möjligheter att styra med planbestÀmmelser och fÄ möjligheter att pÄverka eller ÄlÀgga fastighetsÀgarna att utföra ÄtgÀrder.Lagstiftningen kring styrmedel för dagvattenhantering Àr otydlig, det saknas nationella riktlinjer och det finns fÄ rÀttsfall att utgÄ ifrÄn vilket lÀmnar kommunerna ensamma att bedöma vilka möjligheter lagstiftningen ger att reglera dagvattenhanteringen. En av arbetets slutsatser Àr att det finns svÄrigheter att anpassa och reglera befintlig bebyggelse, att skydda omrÄden utanför planomrÄdet samt att stÀlla krav pÄ lokalt omhÀndertagande (LOD).

Ungdom, lĂ€rdom och mandom under 1800-talets andra hĂ€lft och lĂ„ngt in pĂ„ 1900-talet innebar att landets manliga skolelever, frĂ„n 1863, Ă„lades att i den ordinarie skolan delta, inte bara i gymnastik, utan ocksĂ„ i militĂ€ra vapenövningar. Drivkraften för detta var dels de nationalistiska strömningar som var starka under denna period, dels det manlighetsideal som dĂ„ ocksĂ„ rĂ„dde och som innebar att mannen beskyddar, kvinnor och barn blir beskyddade.Vapenövningar för skolungdom hade startat lĂ„ngt innan Ă„r 1863 i vissa skolor. Först ut i landet var Linköpings högra allmĂ€nna lĂ€roverk, dĂ€r redan Ă„r 1834 undervisades i ?krigskonstens första grunder?. Andra orter med skolor som tidigt började med vapenövningar var Göteborg, Karlstad, Uddevalla och Örebro.För att understöja de militĂ€ra vapenövningarna i Stockholms folkskolor bildades 1868 i Stockholm FBSV (Föreningen för befrĂ€mjandet av skolungdomens vapenövningar).

Den dag ett börsnoterat företag skall offentliggöra sin Ă„rsredovisning Ă€r alla externa intressenters strĂ„lkastare riktade mot just det företaget, vilket brukar medföra en viss uppstĂ„ndelse. Scenariot brukar vara att VD:n berĂ€ttar hur verksamheten har utvecklats, och i var mans hand Ă„terfinns en Ă„rsredovisning till utformningen likt ett tjockt magasin med tidsriktig design. Men vad hittar vi mellan dessa pĂ€rmar och vad Ă€r det för siffror VD:n talar om? BalansrĂ€kning, noter, förvaltningsberĂ€ttelse, finansieringsanalys och resultatrĂ€kning Ă€r de delar som enligt ÅRL skall ingĂ„ i företagets Ă„rsredovisning. ResultatrĂ€kningens uppgift Ă€r att förmedla resultatet för den gĂ„ngna perioden och i FAR rekommenderas att följande resultatmĂ„tt skall förmedlas i ett företags Ă„rsredovisning:  Bruttoresultat Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Årets resultat Enligt ÅRL:s uppstĂ€llningsform krĂ€vs det dock endast att Ă„rets resultat redovisas i resultatrĂ€kningen.

FrÄn tiden före 1972 Ärs skadestÄndslag och fram till idag, har skadestÄndsansvaret blivit allt mindre förlÄtande mot det allmÀnna som arbetsgivare. I och med SkL 3:2 markerades att det allmÀnna ocksÄ skulle bÀra ett ansvar för oriktiga upplysningar och rÄd, om de lÀmnats ?vid myndighetsutövning?. Dock valde lagstiftaren samtidigt, till stor del av ekonomisk hÀnsyn, att begrÀnsa effekterna ansvaret genom att införa den s.k. standardregeln och passivitetsregeln.

Samtidigt som samhÀllsutvecklingen gÄr snabbt framÄt, med utökat samarbete över sprÄk- och landsgrÀnser, förblir byggandet nÄgot som gÀrna görs pÄ ett traditionellt sÀtt, utan kontakt med omvÀrlden. Sverige och USA Àr tvÄ lÀnder som i övrigt har mycket gemensamt, men som har byggbranscher som fungerar pÄ olika sÀtt. Detta gör att det skulle finnas möjligheter att lÀra av varandras erfarenheter och misstag i byggandet, för att pÄ sikt skapa ett bÀttre byggande. Denna rapport Àr en litteraturstudie av skillnaderna mellan smÄhusbyggande i Sverige jÀmfört med i USA, gjord för att försöka se vad som pÄverkar byggandet i de bÄda lÀnderna och om det gÄr att lÀra sig nÄgot frÄn skillnaderna, för att sedan kunna pÄverka det framtida byggandet. NÀr det gÀller byggande av smÄhus, Àr byggtekniken i grunden densamma i de tvÄ lÀnderna, men den har utvecklats nÄgot annorlunda genom Ären.

HÄllbar utveckling har haft en vÀxande inverkan pÄ bygg- och fastighetsbranschen under de tvÄ senaste decennierna och en rad frivilliga miljöcertifieringssystem för byggnader har vuxit fram, dÀribland BREEAM och LEED, som idag Àr de tvÄ mest igenkÀnda och internationella certifieringssystemen, samtidigt som allt fler lÀnder bestÀmmer sig för att ansluta sig till denna gröna rörelse och utvecklar egna, nationella miljöcertifieringssystem för byggnader. Att bygga grönt och kunna verifiera detta med en certifieringsstÀmpel Àr idag en betydande och synlig aspekt, men fortfarande Àr det bara en sida av en mycket bredare strategi för hÄllbara affÀrer som strÀcker sig in i företagets strategi och ledarskap, integrerad förvaltning och rapportering samt företagens miljöanpassning.MÄnga nyckelaktörer i dessa branscher söker alltmer erkÀnnande för sina hÄllbarhetsmeriter och har börjat utforska kopplingarna mellan hÄllbarhet och vÀrde. I detta syfte anvÀnder allt fler bygg- och fastighetsbolag, investerare och företag sÄ kallade gröna byggnader eller miljöcertifieringssystem för att placera sina byggnader isÀr frÄn resten. Ett företag som idag vÀljer att utveckla, Àga eller hyra en miljöcertifierad byggnad kommer att behöva fatta beslut om vilket system Àr att föredra ? ett lokalt certifieringssystem, som Àr mer anpassat till de nationella förhÄllandena, eller ett internationellt.Aktörerna pÄ den svenska bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, nÀr det gÀller tillÀmpningen av miljöcertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade byggnader, och dÀrmed tillgÄngen till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en nÀrmare undersökning av vÀrdekopplingarna.Vi kan inte pÄstÄ att de barriÀrer, som anses hÄlla tillbaka spridningen av miljöcertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre produktionskostnader vid tillÀmpningen av dessa, Àr borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar kÀnna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och vÀljer att ansluta sig till den gröna rörelsen.

Flera kommunala förvaltningar och andra instanser efterfrÄgar idag former för hur brukare aktivt kan involveras i skötsel av tÀtortsnÀra skog- och naturmarker. Erfarenheter finns, men delgivning av goda exempel och bra referenser Àr en bristvara. Genom detta examensarbete presenteras en form för hur skötsel av en tÀtortsnÀra skogs- och naturmiljö praktiskt kan genomföras tillsammans med de boende i nÀromrÄdet. Förslaget för samarbetet har utformats via en fallstudie och baseras pÄ intervjuer med boende och förvaltare inom ett avgrÀnsat villaomrÄde i Huskvarna. Studien redogör Àven för synpunkter och de krav som lyftes fram av respektive part inför samverkanssituationen, dvs. samverkanspotentialen och sjÀlva ramen för samverkan.

SÄvÀl samhÀllet som den enskilde individen har ett starkt intresse av att det finns vÀlfungerande system för frivilligt pensionssparande. Pensionen Àr ett verktyg för att omfördela resurser frÄn en tidpunkt i livet till en annan och utgör en trygghet för försörjningen nÀr man pÄ grund av hög Älder inte lÀngre kan arbeta. ErsÀttningar frÄn de statliga Älderpensionssystemen förvÀntas, med hÀnsyn till den demografiska utvecklingen och de höga kostnaderna för sÄdana system, i framtiden utgöra en mindre del av den totala pensionen. Det frivilliga pensionssparandet kommer med andra ord fortsÀtta att öka i betydelse.För att uppmuntra till frivilligt pensionsparande förenas dessa sparformer ofta med olika typer av skatteincitament, som vanligen bestÄr i att beskattningstidpunkten senarelÀggs eller att en del av pensionsinkomsten undantas frÄn beskattning. De flesta lÀnder beskattar idag pensioner enligt den sÄ kallade EET-modellen, vilket innebÀr att pensionen beskattas först nÀr den betalas ut.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.