Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrÄgestÀllning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sÀgas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frÄgestÀllningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi belÀggas i logen? 2.

Detta arbete handlar om lÀrares attityder till arbetslag. Fokus i undersökning ligger pÄ vilka förutsÀttningar som lÀrare upplever som centrala för fungerande arbetslagsarbete och hur de ser pÄ sitt eget arbetslagsdeltagande i förhÄllande till dessa aspekter. I arbetet har fyra gymnasielÀrare vid en av Malmös gymnasieskolor intervjuats. I intervjuerna har lÀrarna gett uttryck för de aspekter som de anser nödvÀndiga för fungerande arbetslagsarbete och aktivt och engagerat arbetslagsdeltagande. Dessa aspekter har stÀllts emot vad författare och forskare lyfter fram som avgörande förutsÀttningar för att arbetslagsarbete ska fungera och vara givande och utvecklande för medlemmarna i laget.

Studiens syfte var att undersöka vilket ÀmnesinnehÄll lÀrare inom Àmnet Idrott och hÀlsa anvÀnde sig av för att uppnÄ det riktlinjer LÀroplan, Àmnesplan och gymnasiegemensamma Àmnen 2011 (2011) samt LÀroplan för de frivilliga skolformerna (1994) krÀver att skolans utbildning och Àmnets undervisning ska uppnÄ. För att söka kunskap kring detta intervjuades sex verksamma lÀrare inom Àmnet Idrott och hÀlsa. Det kvalitativa intervjuerna var individuella och Àgde rum vid sex olika tillfÀllen. Av resultatet framkom det att friluftsaktiviteter och idrottsaktiviteter med boll var det vanligast förekommande aktiviteterna inom Àmnet. Undersökningen visade att det fanns aktiviteter som undervisningen bestog mer av och nÄgra lÀrare kunde vid olika tillfÀllen ange en aktivitets syfte.

Problembakgrund och problemdiskussion: HÄllbarhet Àr idag ett högst aktuellt begrepp dÄ vÀrlden stÄr inför stora utmaningar. Företag anses ha ett stort ansvar nÀr det kommer till dessa utmaningar och förvÀntas inte enbart strÀva efter vinstmaximering utan de förvÀntas Àven ta ansvar för sin omgivning. För att redovisa sitt hÄllbarhetsarbete kan företag utfÀrda en hÄllbarhetsrapport. Global Reporting Initiative (GRI) Àr de mest tillÀmpade frivilliga riktlinjerna för hÄllbarhetsrapportering. UndersökningsÀmnet behandlar hur kvalité pÄ hÄllbarhetsrapportering vÀrderas av investerare.

LÀroplanerna faststÀlls av regeringen för den obligatoriska skolan, förskolan, fritidshemmen samt de frivilliga skolformerna. Syftet med denna studie Àr dels att studera allmÀnna förÀndringar i lÀroplanerna frÄn 1962, 1969, 1980 samt 1994, men Àven eventuella förÀndringar rörande historieÀmnet. Studien har genomförts med variationsfinnande komparativt litteraturstudium, som var en bra metod dÄ likheter och skillnader har undersökts mellan de fyra lÀroplaner som varit grunden för skolans arbete. UtifrÄn frÄgor om hur den generella utformningen förÀndrats, vilken typ av och hur mycket tid eleverna skall undervisas i historia samt orsaker till varför nya lÀroplaner har tillkommit och om det finns en didaktisk grundtanke i dessa lÀroplaner. Orsakerna till förÀndringarna Àr mÄnga, men en del beror pÄ saker som sker hela tiden i vÄrt samhÀlle.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrÄgestÀllning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sÀgas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frÄgestÀllningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi belÀggas i logen? 2.

Detta utvecklingsarbete har utgÄngspunkt i Skolverkets rapport Reformeringen av gymnasieskolan. Intentionerna med LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), var att lÀrare skulle föra metoddiskussioner och Àmnesintegrera olika kurser för att höja kvaliteten pÄ undervisningen. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om tematisk undervisning kan öka motivationen och intresset hos elever för samhÀllskunskap och svenska. Utvecklingsarbetet har genomförts inom gymnasieskolan, SamhÀllsprogrammet, samhÀllsvetenskaplig gren, Äk 2. Vi har genom kvalitativ fallstudiemetod intervjuat fyra elever samt utfört observationer och frÄgeformulÀr i helklass.

Syftet med vÄr uppsats Àr att mot bakgrund av det nu gÀllande styrdokumentet för gymnasieskolan, benÀmnt LÀroplanen för den frivilliga skolan (Lpf 94), undersöka gymnasieelevers instÀllning till religionsÀmnet. Med tanke pÄ den roll som socialisation och fostran har för ungdomars instÀllning till religion i allmÀnhet sÀtts vÄr undersökning in i ett samhÀllsperspektiv med fokus pÄ förÀndring över tiden, och dÀrmed förÀndrade villkor för religionen i samhÀlle, hem och skola. De nationella styrdokumenten och religionsÀmnets roll ser annorlunda ut i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle i jÀmförelse med de dokument som var gÀllande i vÄrt traditionella enhetssamhÀlle. Uppsatsen utgÄr frÄn en litteraturstudie över förÀndringar i samhÀllet, religionsÀmnets status och roll, och hur styrdokumenten förÀndrats över tid. Mot bakgrund av denna litteraturstudie har vi genomfört en kvalitativ studie med enkÀt som metod riktad till elever i tredje klass pÄ en gymnasieskola i LuleÄ kommun.

Det finns mÄnga faktorer som hindrar Àldre mÀnniskor frÄn att kunna ta sig ut i den tÀtortsnÀra naturen. Den hÀr uppsatsen beskriver hur servicehusets sociala och fysiska faktorer pÄverkar de boendes möjligheter för vistelse i den tÀtortsnÀra naturen. Studien inkluderar Àven en analys av vad de boendes egna möjligheter och begrÀnsningar har för betydelse i frÄgan. Kvalitativa intervjuer med boende, anstÀllda, frivilliga och en anstÀlld pÄ de sociala nÀmndernas stab har gjorts för att undersöka servicehusen som boendeform. Eftersom mÄnga av de boende har svÄrt att gÄ Àr serviceboendets fysiska struktur, som balkonger, uteplatser och nÀrhet till grönomrÄden, av stor betydelse.

PÄ senare Är har kraven pÄ företagens handlingar och vÀrderingar ökat runt om i vÀrlden. För att kunna tillgodose omgivningens krav vÀljer allt fler företag att ge ut frivilliga upplysningar om sin organisation. Dessa frivilliga upplysningar omnÀmns i en hÄllbarhetsredovisning som innehÄller företagets miljö, ekonomiska och etiska aspekter. Företagens frÀmsta skÀl till varför de börjar hÄllbarhetsredovisa Àr att de vill legitimera sig med sina intressenter och pÄ sÄ vis skapa goda relationer till sin omgivning. HÀr anser vi att det finns en problematik kring hur företag ser pÄ hÄllbarhetsredovisning, Àr det ett sÀtt att vÀrva investerare och marknadsföra bolaget eller Àr det en styrfunktion för att förbÀttra företaget och dess omgivning? I studien poÀngteras problematiken kring hur ett företag uttrycker sig i sin hÄllbarhetsredovisning jÀmfört med de praktiska handlingar som rapporteras av externa kÀllor.

Robert Putnam har argumenterat för att lÀnder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsÀttningar för skapandet av socialt kapital. DÄ Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsÀttningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. TillgÄngen till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som strÀcker sig utöver de individuella kontaktnÀten och slutligen Àven innefattar samhÀllet i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltsÄ en förmÄga att inte bara se till sin egen nytta utan Àven till samhÀllets bÀsta. En rad studier pekar emellertid pÄ att det traditionella föreningslivet stÄr inför stora svÄrigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt fÀrre medlemmar vilket skulle kunna lÄta pÄskina att det en gÄng sÄ starka sociala kapitalet i Sverige hÄller pÄ att urholkas.

Studien grundar sig pÄ vÄr hypotes om att de finns könsspecifika mönster i barns val av musik. I studien anvÀnds bÄde en kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört ett lyssningsexperiment i med 118 elever i F-3 och vi har Àven genomfört fokusintervjuer med 19 elever i Är 1-2. Studien belyser viktiga aspekter av elevers uppfattningar kring musikpreferenser samt hur eleverna upprÀtthÄller könsstereotypa mönster.Syftet med studien Àr dels undersöka om det finns nÄgra könsspecifika mönster i elevers val av musik samt att undersöka om det gÄr att upptÀcka könsstereotypa mönster i elevers musikpreferenser, attityder och uppfattning om musik. Resultaten frÄn studien kommer att diskuteras i relation till tidigare musiksociologisk forskning om genus och musik.VÄra resultat sÀtts i relation till lÀroplaner för det obligatoriska skolvÀsendet och de frivilliga skolformerna Lpo94.

This study was conducted by using a qualitative textual analysis on UNICEF Sweden?s website with the purpose of problematizing the role of UNICEF Sweden in today?s globalised society. This was done in the context of how organisations of civil society have gained influence. Following questions were answered: How does UNICEF Sweden legitimise its operation? Which strategies does UNICEF Sweden use to encourage involvement and donations?The study shows how UNICEF Sweden legitimises its work by promoting a unique influence, their unique methods of work and by showing how the organisation helps the most disadvantaged children.

I avseende att minska de muskuloskeletala besvÀren i samband med datoranvÀndning har alternativa styrdon presenterats pÄ marknaden. Kunskapen om konsekvenserna av att anvÀnda dessa styrdon Àr dock bristfÀllig. Syftet med denna studie var att mÀta muskulÀr aktivitet samt upplevd anstrÀngning vid arbete med traditionell datormus och Rollermouse. Elva frivilliga kontorsarbetare genomförde en standardiserad textredigering. MuskulÀr aktivitet mÀttes med EMG i en underarmsmuskel samt i tre skuldermuskler.

Det kom allt fler signaler att ensamheten bland Àldre har ökat, Àven att Àldres kÀnslor av ensamhet har blivit ett problem som pÄverkar den ensamme psykiskt negativt. Sveriges Àldre generation över 65 Är berÀknas att öka med ca 22 procent mellan Ären, 2005-2010. Ett ökat behov av socialt umgÀnge bland de Àldre i kommunen blev anledningen till att Röda Korset engagerade sig i uppsökande verksamhet. Detta sker med hjÀlp av frivilliga medmÀnniskor som besöker Àldre som lever i ensamhet. Syftet med studien var att utvÀrdera hur Röda Korsets uppsökande verksamhet har fungerat för de berörda Àldre i Karlskrona kommun.