Syftet med följande arbete Àr att undersöka och beskriva de uppfattningar elever har om sitt lÀrande. Vilka förutsÀttningar behövs för att eleverna ska tÀnka och förstÄ det livslÄnga lÀrandet, att lÀra för livet. I arbetet ges lÀsaren en teoretisk genomgÄng om bland annat vÄran lÀroplan för de frivilliga skolformerna dÀr det stÄr att skolan ska ge en grund för livslÄngt lÀrande, betygen, tidens betydelse och vad eleverna förvÀntas tycka om skola. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre före detta elever till mig och enkÀter till tvÄ klasser pÄ den skola jag undervisar. Sammanfattningsvis tyder resultaten pÄ att mÄnga komponenter behöver överrensstÀmma för att eleverna ska lÀra för livet och komponenter som jag som lÀrare bör vara medveten om. Eleverna behöver bli berörda för att minnas och dÄ bör man bland annat koppla ihop det teoretiska med det praktiska..

Sverige har sedan början av 1900-talet haft en stark folkrörelse dÀr det ideella arbetet har varit en sjÀlvklarhet. I dagens samhÀlle tyder mycket pÄ att de Àldre folkrörelsernas organisationsprinciper förlorar mark. I dess stÀlle har principer som centralisering och avlönat ledarskap kommit att ta över allt mer. Uppsatsen syftar dÀrför till att försöka analysera hur det ökade ekonomiska inslagen i det ?traditionella ideella föreningslivet? pÄverkar utvecklingen av socialt kapital i samhÀllet? Teoretiskt har frÀmst Putnam kommit att anvÀndas som anser att deltagandet i frivilliga sammanslutningar utgör grunden för skapandet av socialt kapital.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats var att nÀrmare studera nyregistrerade fastighetsmÀklares frivilliga avregistreringar. DÄ gÀllande bÄde omfattning, orsaker samt hur de kan förhindras. Studien har genomförts för att skapa information som bÄde arbetsgivare inom branschen och blivande mÀklare kan ha nytta av, för att pÄ sÄ sÀtt försöka förhindra framtida avregistreringar. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvantitativa metoder vid framtagningen av avregistreringarnas omfattning. Under intervjuerna har dÀremot kvalitativa metoder anvÀnts. Totalt gjordes 40 telefonintervjuer med frivilligt avregistrerade fastighetsmÀklare.

Problembakgrund och problemdiskussion: HÄllbarhet Àr idag ett högst aktuellt begrepp dÄ vÀrlden stÄr inför stora utmaningar. Företag anses ha ett stort ansvar nÀr det kommer till dessa utmaningar och förvÀntas inte enbart strÀva efter vinstmaximering utan de förvÀntas Àven ta ansvar för sin omgivning. För att redovisa sitt hÄllbarhetsarbete kan företag utfÀrda en hÄllbarhetsrapport. Global Reporting Initiative (GRI) Àr de mest tillÀmpade frivilliga riktlinjerna för hÄllbarhetsrapportering. UndersökningsÀmnet behandlar hur kvalité pÄ hÄllbarhetsrapportering vÀrderas av investerare.

Röda Korset i Karlskrona bedriver besöksverksamheten i Karlskrona, med syftet att lindra Àldres ensamhet med hjÀlp av frivilliga besökare. Efter förfrÄgan frÄn Röda Korset fick författarna möjlighet att göra en utvÀrdering av deras besöksverksamhet. Syftet med denna studie var att utifrÄn den frivillige besökarens perspektiv, utvÀrdera vÀrdet av besöken för den frivillige besökaren i Röda Korsets besöksverksamhet, i Karlskrona kommuns sÀrskilda boende. För att fÄ svar pÄ frÄgan utifrÄn besökarens perspektiv gjorde författarna intervjuer med hjÀlp av semistrukturerade frÄgor. Det som framkom visade att besökarna kÀnde sig behövda.

FrÄgor kring frivillig redovisningsinformation har under senare Är varit av vÀxande intresse. Missnöjet med den obligatoriska redovisningen bland investerare och andra nyckelintressenter har bidragit till att kraven pÄ företagen att förse dessa intressenter med mer information ökat. Företag uppmuntras dÀrför att förbÀttra den ekonomiska rapporteringen.Syftet med studien Àr att beskriva och förklara vilka faktorer som pÄverkar företag att lÀmna frivillig information i Ärsredovisningar.Uppsatsen bygger pÄ kvantitativ forskningsstrategi dÄ den syftar till att kvantifiera förekomsten av frivillig redovisningsinformation i Ärsredovisningar. Genom en innehÄllsanalys av 389 slumpmÀssigt utvalda aktiebolags Ärsredovisningar med hjÀlp av ett kodningsschema kvantifieras den frivilliga informationen. Denna kvantitativa information har sedan statistiskt bearbetats för att kunna bidra till att testa de uppstÀllda hypoteserna.Börsnotering Àr den faktor som har störst inverkan pÄ mÀngden redovisad frivillig information och den teori som Àr mest tillÀmpbar för att förklara förekomsten av frivillig redovisning Àr legitimitetsteorin..

I vÄr kamp att bekÀmpa brottsligheten Àr det viktigt att komma ihÄg att vi inte Àr ensamma som poliser. Runt omkring i samhÀllet finns flertalet frivilligorganisationer som entusiastiskt vill delta och hjÀlpa till. TyvÀrr Àr vi i Sverige dÄliga pÄ att ta tillvara dessa krafter och resurser och har svÄrt att förstÄ att nÄgon vill jobba utan lön. VÄrt samhÀlle ser det helt enkelt inte som meriterande. LÀnspolismÀstaren i Stockholm, Karin Götblad uppmÀrksammade möjligheterna och startade VolontÀrprojektet tillsammans med flera andra polischefer.

VÄrt syfte Àr att klargöra analytikers informationsbehov samt deras förhÄllningssÀtt till information i företagens finansiella rapporter. Vi Àmnar Àven redogöra för analytikerns synsÀtt pÄ sitt samspel med företagen och hur detta kan pÄverka marknaden. Uppsatsen Àr deskriptiv, induktiv samt kvalitativ och den empiriska undersökningen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med 10 av Sveriges bÀsta finansanalytiker. Slutsatser Àr att analytikern krÀver all form av information som kan pÄverka företagen men Àr nöjd med Ärsredovisningens information. Balans- och resultatrÀkning samt kassaflödet anvÀnds mest som kontrollinstrument, inte beslutsunderlag.

Trenden att hjÀlpa andra ökar i takt med att samhÀllet blir mer individualiserat. Brottsofferjouren Àr en förening som bygger pÄ frivilliga krafter och engagemang och huvudsyftet med verksamheten Àr att fungera som medmÀnniskor samt informatörer nÀr det gÀller rÀttsprocessen och försÀkringsfrÄgor. Syftet med studien var att lyfta fram centrala motiv till det ideella arbetet och Àven ge en inblick i dessa mÀnniskors uppdrag inom brottsofferjouren. Detta skapar en förstÄelse och fördjupning i vad som motiverar dessa mÀnniskor att ge av sin tid och sitt engagemang. Metoden för studien var induktiv tematisk analys och Ätta semistrukturerade intervjuer med 6 pensionÀrer och 2 högskolestuderande lÄg till grund för analysen.

Denna uppsats behandlar arbetslöshetsförsÀkringarna i Sverige respektive Danmark. SÀrskild fokus ligger pÄ de krav som de bÄda försÀkringarna stÀller pÄ de individer som söker arbetslöshetsersÀttning. Uppsatsen belyser Àven begreppet ?lÀmpligt arbete? som Àr förekommande i den svenska lagstiftningen inom det aktuella omrÄdet, men syftar Àven till att söka finna en motsvarighet till detta i den danska arbetslöshetsförsÀkringen. De bÄda lÀndernas arbetslöshetsförsÀkringar ter sig lika i den bemÀrkelsen att de Àr frivilliga och till en del statsstödda. Det stÀlls upp jÀmförbara krav angÄende rÀtt till ersÀttning som förutsÀtter att de sökande stÄr till arbetsmarknadens förfogande, det Àr frÄga om aktiv jobbsökning och accepterande av erbjudna och anvisade arbeten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrÄgestÀllning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sÀgas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frÄgestÀllningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi belÀggas i logen? 2.

Dagens konsumtionsvarumarknad prÀglas av hÄrd konkurrens, dÀr stora och smÄ företag agerar. För att lyckas pÄ marknaden mÄste alla aktörer bedriva en strategi, som passar sÄvÀl marknadens krav som företagets egen organisationsform. Trenden idag Àr att stora företag blir allt större, vilket skapar marknadstÀckning och skalfördelar. Detta gÀller Àven för konfektions- och ekiperingshandeln, dÀr rikstÀckande aktörer tar allt större marknadsandelar frÄn enskilda fackhandlare. De stora kedjorna drivs i olika former sÄsom aktiebolag, franchising och frivilliga fackkedjor.

Röda Korset i Karlskrona bedriver besöksverksamheten i Karlskrona, med syftet att lindra Àldres ensamhet med hjÀlp av frivilliga besökare. Efter förfrÄgan frÄn Röda Korset fick författarna möjlighet att göra en utvÀrdering av deras besöksverksamhet. Syftet med denna studie var att utifrÄn den frivillige besökarens perspektiv, utvÀrdera vÀrdet av besöken för den frivillige besökaren i Röda Korsets besöksverksamhet, i Karlskrona kommuns sÀrskilda boende. För att fÄ svar pÄ frÄgan utifrÄn besökarens perspektiv gjorde författarna intervjuer med hjÀlp av semistrukturerade frÄgor. Det som framkom visade att besökarna kÀnde sig behövda.

Trenden att hjÀlpa andra ökar i takt med att samhÀllet blir mer individualiserat. Brottsofferjouren Àr en förening som bygger pÄ frivilliga krafter och engagemang och huvudsyftet med verksamheten Àr att fungera som medmÀnniskor samt informatörer nÀr det gÀller rÀttsprocessen och försÀkringsfrÄgor. Syftet med studien var att lyfta fram centrala motiv till det ideella arbetet och Àven ge en inblick i dessa mÀnniskors uppdrag inom brottsofferjouren. Detta skapar en förstÄelse och fördjupning i vad som motiverar dessa mÀnniskor att ge av sin tid och sitt engagemang. Metoden för studien var induktiv tematisk analys och Ätta semistrukturerade intervjuer med 6 pensionÀrer och 2 högskolestuderande lÄg till grund för analysen.

Undersökningen behandlar barn som vÀxer upp i missbrukarhem. Vi har valt att undersöka vilka faktorer i arv och miljö som kan leda till att barn i missbrukarhem följer eller bryter förÀldrarnas mönster, med utgÄngspunkt i tidigare forskning, observation samt intervjuer med fyra vuxna personer. Anonyma Alkoholister kontaktades för att hitta frivilliga intervjupersoner, dÀr vÄrt krav var att de skulle ha vÀxt upp i ett missbrukarhem. Informanternas svar har jÀmförts med andra forskare som till exempel Bengtsson och Gavelin (2004) och Hansen (1995). I resultatbearbetningen har det framkommit likheter eller olikheter mellan informanterna.  Resultatet visar att det finns ett socialt arv, dÀr barnen har sett och lÀrt sig sina förÀldrars skÀl till att dricka och deras dryckesmönster.NÄgra barn har dock pÄ olika sÀtt lyckats ta sig ur dessa riskbeteenden.