PÄ senare tid har allt fler företag börjat informera om den miljöpÄverkan som deras verksamhet Ästadkommer. Denna information riktas till en mÀngd olika intressenter, allt frÄn företagets anstÀllda till olika organisationer som övervakar företag och deras miljöprestanda. Informationen sammanstÀlls i skriftliga rapporter som kallas miljöredovisningar. De kan förekomma pÄ olika sÀtt, genom att de Àr obligatoriska som t.ex. rapporter till myndigheter eller frivilliga i form av separata miljöredovisningar.

Syfte: Denna undersökning utreder om polariserande Suncovers skulle kunna pÄverka djupseendet.Metod: MÀtningarna genomfördes pÄ tre meters avstÄnd med en modifierad variant av Frisby Davis Distance Stereotest och med jÀmförande mÀtningar mellan bruna Suncovers frÄn Polaroid, grÄa Suncovers frÄn Polaroid och utan solskydd. Undersökningarna gjordes pÄ 36 frivilliga försökspersoner som alla hade samsyn och inte mer visusskillnad mellan ögonen Àn 0,1 med en synskÀrpa över 0,9 Snellen-visus.Resultat: Utan solglasögon var medelvÀrdet pÄ stereoseendet för försökspersonerna 16,0ŽŽ ± 10,7ŽŽ. Med polariserande Suncovers blev det en försÀmring, denna försÀmring var 2,8ŽŽ med grÄa Suncovers (p = 0,08) och 5,4ŽŽ med bruna Suncovers (p = 0,02).Slutsats: Med de bruna Suncovers fanns en signifikant försÀmring i jÀmförelse med utan Suncovers Àven om skillnaden var liten. Att det Àr en större pÄverkan med bruna Suncovers Àn med grÄa kan möjligtvis bero pÄ att de bruna till skillnad mot de grÄa absorberar vÄglÀngderna ojÀmnt över det synliga spektrumet..

Syftet med studien Àr att undersöka hur vÀl LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stÀmmer överens med gymnasieelevers förestÀllningar gÀllande lÀrarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien Àr intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever frÄn fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas förestÀllning om lÀrarens roller i stora drag stÀmmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lÀrarens förmÄga att anvÀnda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas förestÀllningar gÀllande lÀraren som relationsskapare skiljer sig Ät.

Den hÀr uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i lÀroböcker inom samhÀllskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen Àr en kvalitativ textanalys kombinerat med en analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jÀmfört med bilder som skildrar det svenska samhÀllet. I undersökningen ingÄr Àven en analys av lÀroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. DÀr diskuteras de delar som bland annat talar om förstÄelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsÀttas för diskriminering pÄ grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de lÀroböcker som analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas Àven utifrÄn den kluvenhet som finns pÄ grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur. Sammanfattningsvis tycks det i dessa lÀroböcker finnas ett visst sÀtt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som vÀljs ut för att portrÀttera dessa.

En lagÀndring har gjorts i Sverige vars syfte Àr att smÄ och medelstora företag har frivillig revision om de ligger under eller endast uppfyller ett av följande tre grÀnsvÀrden: (1) 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, (2) 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller (3) fler Àn tre anstÀllda. Eftersom lagÀndringen Àr relativt ny, medför det att företag i dagslÀget precis har avslutat eller Àr inne i en beslutsprocess angÄende den frivilliga revisionen.Beslutsfattande Àr nÄgot som stÀndigt pÄgÄr i alla former av organiserad mÀnsklig verksamhet och dagligen förekommer det i alla organisationer ett beslutsfattande bÄde nÀr det gÀller rutinfrÄgor till mer komplexa beslut. Genom mÀnsklighetens historia har mÀnniskan strÀvat efter att fÄ kontroll över resultaten av sina beslut, öka förutsÀgbarheten samt minska riskerna. NÀr beslut fattas i företag mÄste Àven hÀnsyn tas till en rad förhÄllanden som Àr direkt kopplat till den organisatoriska kontexten för handlandet.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur och pÄ vilka grunder företagen har fattat beslut vid valet av att anlita en revisor eller inte, samt analysera beslutsprocessen ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Följande problemformulering ligger till grund för denna studie:Vad kÀnnetecknar ett företag som anser sig ha behov av revision trots att kravet pÄ revision inte Àr tvingande?PÄ vilka grunder Àr beslutet fattat?Undersökningen ska bidra till en djupare kunskap och förstÄelse om hur besluten fattats och hur beslutsprocessen gÄtt till.

En viktig del i det systematiska brandskyddsarbetet Àr att rapportera in de tillbud, risker och olyckor som sker inom ett företag. Detta ökar riskperceptionen inom organisationen och hjÀlper till att fÄ upp problem och brister till ytan. Den hÀr rapporten ska förklara nyttan av en rapporterande kultur och visa att det finns en relation mellan antalet risker/tillbud och faktiska olyckor. Genom att granska de "nÀstan incidenter" som sker kan ocksÄ antalet faktiska olyckor förutspÄs och dÀrmed förhindras. Vidare ska de lagar som styr incidentrapportering att klargöras och vilka myndigheter som stÀller vilka krav. Det skall Àven poÀngteras att incidentrapporteringen styrs av andra frivilliga faktorer sÄsom certifieringskrav, branschrekommendationer och den egna sÀkerhetspolicyn. I det hÀr arbetet granskas sÀrskilt incidentrapporter som behandlar brand och hur administrering och uppföljning av dessa gÄr till. Uppdragsgivaren LKAB vill sÀrskilt utreda möjligheterna till att rationalisera rapportering av brandincidenter.

För hÀsten i trÀning Àr det viktigt att den intagna energin matchar förlusterna av energi för att hÀsten ska kunna behÄlla sin energibalans. Ofta sÀgs att hÀstar i hÄr-dare trÀning tenderar att tappa aptiten och att hÀstar i trÀning kan ha svÄrt att mat-cha energiförlust mot energiintag. Aptitreglering Àr komplext och involverar bÄde olika hormoner, centrala och autonoma nervsystemet samt andra funktioner hos mag-tarmkanalen. Ett hormon som visats vara kopplat till reglering av aptit Àr lep-tin. Leptin, som i huvudsak produceras av fettvÀvnaden, har pekats ut som en vik-tig indikator pÄ bÄde Àtbeteende och energiförbrukning.

I denna studie har jag undersökt hur keramiken kan vara en del av bildÀmnets undervisning. Syftet Àr att undersöka hur lÀrare i dagens skolor anvÀnder sig av lera som material i undervisningen i Àmnet bild, samt att fÄ en djupare förstÄelse kring hur man kan nyttja de keramiska teknikerna för grundskolans senare Ärskurser och i den frivilliga skolformen. Genom att anvÀnda kvalitativa enkÀter, egna experiment och litteratur visar jag hur ett antal lÀrare och lÀrarstuderande ser pÄ anvÀndandet av keramik i bildÀmnet. Jag presenterar ocksÄ fyra olika tekniker, tumning, kavling, ringling och drejning. UtifrÄn detta skapas en lÀrarhandledning och ett lÀromedel som tar upp de olika teknikerna och sÀtt att handskas med keramiken i undervisningen.

I detta examensarbete hade jag syftet att studera ifall lokalhistoria konkretiserar historieundervisningen och dÀrmed skapar förutsÀttningar för motivation till lÀrande hos elever som studerar historia. De teoretiska utgÄngspunkterna togs ur styrdokument för de frivilliga skolformerna och ur tidigare forskning. Modellen för lÀrandet innebar att den lokala historien kopplades samman med den globala. TillvÀgagÄngssÀttet, vilket omarbetades under projektets gÄng för att passa in i planeringen, innebar genomgÄngar av en tidsepok med fokus pÄ den lokala historiens koppling till den globala historien. Denna modell för lÀrande efterföljdes av en enkÀtundersökning.

Ungdomars frivilliga lÀsning av skönlitteratur har minskat de senaste Ären och detta framförallt bland pojkar. Syftet med undersökningen var att undersöka om skolan Àr den kÀlla till lÀsinspiration som deklareras i kursplanen och hur eleverna, med fokus pÄ pojkar, upplever den skönlitteratur de möter i skolan. Med undersökningen som grund ges förslag pÄ hur lÀraren kan pÄverka attityden till lÀsning. En kort historisk tillbakablick förklarar framvÀxten av begreppen högt och lÄgt i litteraturen och olika perspektiv pÄ hur manlighet uppfattas presenteras. Det förklaras Àven varför lÀsning Àr av vikt och de didaktiska frÄgorna tydliggörs.

I studien har tvÄ experiment utförts med tyngdpunkt pÄ arbetsminnets komponenter. Experimenten utgÄr frÄn Baddeleys teori om arbetsminnet som Àr uppdelat pÄ exekutiva funktioner för kontroll av olika undersystem, en fonologisk loop för auditiv information, ett visuospatialt skissblock för visuell information och en episodisk buffert för integrering av olika typer av information. För att testa dessa komponenter mot varandra utformades ett bildbaserat test för den episodiska bufferten. I experiment 2 ingick Àven tvÄ vÀletablerade test för kontroll av chunking och Stroop-effekten. Syftet var att kontrollera om det finns nÄgot samband mellan den episodiska bufferten och de andra komponenterna i Baddeleys min-nesmodell.

Studiens syfte Àr att analysera i vilken mÄn flersprÄkiga elevernas sprÄkutveckling uppmÀrksammas av ÀmneslÀrare i samhÀllskunskap pÄ Mariagymnasiet. Med intervjuer samt observationer som valda metoder har tre samhÀllskunskapslÀrares undervisning fÄtt stÄ i fokus i denna kvalitativa studie. Undersökningen Àr utförd pÄ en gymnasieskola i södra Sverige och lÀrarna undervisar i klasser pÄ samhÀllsprogrammet dÀr elever som lÀser svenska och svenska som andrasprÄk integreras. Materialet har analyserats och diskuterats med hjÀlp av litteratur som pÄ ett eller annat vis utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. Resultaten av observationsanteckningar samt intervjuinspelningarna pekar pÄ att lÀrarna trots att de undervisar elever pÄ deras andrasprÄk, Àr omedvetna om hur man arbetar sprÄkutvecklande utifrÄn sociokulturell forskning och i liten grad har uppmÀrksammat flersprÄkiga elevernas sprÄkutveckling.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera utformningen av nyckeltalsredovisning i svenska publika företag, frÀmst med utgÄngspunkt i sektorstillhörighet samt utveckling över tid. Uppsatsen bestÄr av tre delundersökningar som syftar till att kartlÀgga, upptÀcka eventuella trender samt gÄ djupare in pÄ företag som skiljer sig frÄn mÀngden. Empirin har samlats in med hjÀlp av en inventeringslista, en trendlista och slutligen tvÄ telefonintervjuer. Nyckeltalsredovisningen Àr förhÄllandevis enhetlig Àven om vissa företag och branscher uppvisar vissa avvikelser. Slutsatsen Àr den att företag pÄ A-listan presenterar i genomsnitt ca 26,5 nyckeltal.

Syftet med studien Àr att undersöka hur vÀl LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stÀmmer överens med gymnasieelevers förestÀllningar gÀllande lÀrarens roll som ledare, relationsskapare, kunskapsförmedlare och moraliska/etiska uppdrag. Metoden som ligger till grund för studien Àr intervjuer i fokusgrupper med gymnasieelever och en dokumentanalys av Lpf 94. Totalt deltog 24 stycken elever frÄn fyra olika gymnasieskolor. Resultatet visar att elevernas förestÀllning om lÀrarens roller i stora drag stÀmmer överens med Lpf 94:s definitioner, exempelvis lÀrarens förmÄga att anvÀnda sig av varierande undervisningsmetoder och ge möjlighet till reellt elevinflytande. Lpf 94 och elevernas förestÀllningar gÀllande lÀraren som relationsskapare skiljer sig Ät.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.