Det hÀr arbetet handlar om matematisk historia i matematikundervisningen. Huvudsyftet Àr att undersöka hur den matematiska historiens innehÄll inom skolÀmnet matematik har utvecklats genom att jÀmföra lÀroböcker, intervjua lÀrare, samt att jÀmföra dagens lÀroplan och kursplaner med den förra lÀroplanen för gymnasiet, matematik för treÄrig naturvetenskaplig linje och fyraÄrig teknisk linje. Förutom huvudsyftet har jag Àven försökt ta reda pÄ vad lÀrare tycker om matematisk historia och har dÀrför medelst intervjuer försökt ta reda pÄ vad dessa Äsikter stÄr för. FrÄgestÀllningar som besvaras i arbetet Àr hur historiemomentet inom matematikundervisningen har utvecklats i lÀroböcker och vad lÀro- och kursplaner sÀger om historiemomentet förr och nu. Eftersom betygskriterierna i nuvarande kursplaner sÀger att eleverna ska ha kunskap om den matematiska historien pÄ olika sÀtt, har jag ocksÄ valt att granska de nationella proven, för att ta reda pÄ om de innehÄller nÄgot matematikhistoriskt inslag.

VÄr studie baserar sig pÄ det faktum att skolan enligt lÀroplanen för de frivilliga skolformerna har som skyldighet att tillvarata alla elevers tidigare kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien var att studera mötet mellan elevers grundskolekunskaper och gymnasieskolans krav och förvÀntningar i de naturvetenskapliga Àmnena, samt att beskriva variationen mellan uppfattningarna om detta fenomen hos sÄvÀl elever som lÀrare. Studien innefattar bÄde en enkÀtundersökning samt efterföljande intervjuer med sÄvÀl elever som gymnasielÀrare. EnkÀtundersökningen fick ligga till grund för urval av intervjudeltagare. Som analysmetod för bÄde enkÀten och intervjun anvÀnde vi den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken innebÀr att man Àmnar beskriva variationen av olika uppfattningar om ett specifikt fenomen.

Titel: Frivillig revision ? Varför vÀljer aktiebolagets företrÀdare att ha eller inte ha revisor?NivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Annelie Molin och Eva WidellHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2012 ? MajSyfte: I denna pilotstudie vill författarna se varför företrÀdarna har valt att ha eller inte ha revisor i bolaget, sedan möjligheten med frivillig revision infördes.Metod: Författarna har anvÀnt sig av enkÀter som de skickat ut till bolagen, samt formulÀr till Bolagsverket och Skatteverket. Med hjÀlp av böcker, vetenskapliga artiklar och rapporter etc har författarna sedan analyserat svaren de fÄtt.Resultat och slutsats: Det finns en ekonomisk vinnig med i resonemanget kring valet av att ha revisor eller inte ha revisor och det Àr viktigt för den enskilde företrÀdaren att noggrant analysera för- och nackdelarna och utifrÄn detta göra sina val.Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att följa upp studien om nÄgot Är och se om Äsikterna bland berörda parter förÀndras vartefter tiden gÄr.Uppsatsens bidrag: Pilotstudien kan ge framtida forskare en inblick i hur bolagens företrÀdare uppfattar den frivilliga revisionen och anledningen till varför de gör pÄ ena eller andra sÀttet i dagslÀget. Med hjÀlp av pilotstudien kan de sedan utveckla egna idéer till nya forskningsfrÄgor eller att utveckla sina egna tjÀnster som riktar sig till bolagen..

Banksektorn Àr en av flera tjÀnstesektorer vars företag Àr uppdelade i olika enheter dÀr de sköter sin enhet sjÀlv samtidigt som de delar pÄ gemensamma resurser. Trots det, Àr de relativt oberoende av varandra, dock Àr samarbetet dÀremellan oundvikligt. Samarbete och konkurrens Àr möjlig att kombineras i ett och samma förhÄllande, det sÄ kallade begreppet co-opetition. Ett samtidigt samarbete och konkurrens kan ge upphov till negativa effekter inom företag, sÄ som intern oenighet mellan enheter. Ifall de olika egenintressena Àr i konflikt med varandra kan det leda till att enheter tÀvlar mot varandra istÀllet för med varandra, vilket pÄverkar balansen dÀremellan.

Denna uppsats handlar om grÀnslöst frivilligarbete. Det Àr en kvalitativ studie som utgÄr ifrÄn fem frivilligarbetares upplevelser av sitt engagemang för gömda flyktingar i Asylgruppen i Malmö. Ett engagemang som jag av egen erfarenhet vet Àr vÀldigt pÄfrestande och ofta blir en stor del av ens liv. Syftet Àr att ta reda pÄ hur de upplever sin arbetssituation som frivilligarbetare, att ta reda pÄ vad som Àr deras motiv och drivkrafter och pÄ vilket sÀtt de hanterar det tunga arbete som de utför och de upplevelser som detta för med sig. Resultatet visar pÄ en tung arbetssituation med en hög arbetsbelastning.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielÀrares förstÄelse av och attityd till anvÀndandet av begreppet genus i historieundervisningen pÄ gymnasiet, dels att analysera vad jÀmstÀlldhetsmÄlen i gymnasieskolans styrdokument egentligen sÀger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i tvÄ steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lÀ-roplanen för de frivilliga skolformerna samt Àmnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, nÀrlÀstes och analyserades utifrÄn en genusteoretisk grund. DÀrefter intervjuades sex utvalda gymnasielÀrare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades dÀrefter sÄ att lÀrarnas genusmedvetenhet och attityd till anvÀndan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte sÀger nÄgonting expli-cit om anvÀndandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och lÀroplanens jÀmstÀlldhetsdirektiv vilar pÄ en genusteoretisk grund och dÀrmed indirekt krÀver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur arbetet med en klientgrupp som avviker frÄn normen pÄverkar socionomers sÀtt att förhÄlla sig till det som avviker frÄn normen. Vi vill tydliggöra hur man anvÀnder olika strategier för att hantera det avvikande. Genom att anvÀnda perspektiv frÄn sociologi och kulturteori vill vi Àven placera den professionella rollen i ett större sammanhang. VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur upplever socionomer som arbetar med funktionshindrade respektive missbrukare, att de förhÄller sig till vad som Àr normalt? Hur har förhÄllningssÀttet förÀndrats sedan man började arbeta med sin klientgrupp? Kan vi se nÄgon skillnad i förhÄllningssÀtt och i hur det utvecklats beroende pÄ vilken klientgrupp man arbetar med? Hur kan en sÄdan eventuell skillnad förstÄs? För att förstÄ socionomers förhÄllningssÀtt till normalt/avvikande, har vi intervjuat en grupp kuratorer pÄ en habilitering och en grupp socialsekreterare som arbetar med missbrukare.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), som Àr företagens sociala samhÀllsansvar har blivit allt viktigare i dagens samhÀlle. Den grundar sig pÄ företagens frivilliga samhÀllsansvar och Àr indelat i tre ansvarsomrÄden: ekonomisk, miljömÀssigt och socialt ansvarstagande. Syftet med CSR Àr att företag ska driva sin verksamhet pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt för att kunna uppnÄ det mÄste det finnas en optimal balans mellan de tre omrÄdena.Ett omtalat begrepp inom CSR Àr hÄllbar utveckling, som definieras enligt (World Commission on Environment and Development, 1998:57) som en ? utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. I takt med att CSR blev allt viktigare ville företag redovisa sitt arbete och med tiden utvecklades en del riktlinjer för redovisning av CSR arbetet.

New national curriculums are issued in order to change the present state of the educational system in a nation. In 2011 the old curriculum, the LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (LPF94) was replaced by the LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011 (GY11). As future teachers we are interested in how a new curriculum affects the work of teachers concerning planning, teaching and examination from the teacher?s point of view.We conducted interviews with five teachers working at upper secondary schools (16-19 year olds) in Kalmar county. Our theoretical framework is based on curriculum theory and concepts of Leonard Bernstein: framing and classification.

Jag har i denna uppsats undersökt RusthÄllningsrörelsen som den förekom under det finska vinterkriget. Jag har forskat kring hur utbredningen av denna rörelse sett ut och kommit fram till att organisationen var rikstÀckande ? om Àn ej helt homogen! RusthÄllen bildades för att ge ekonomiskt bistÄnd till svenskar frÄn regionen som Äkte över till Finland för att strida sida vid sida med vÄra finska ?bröder?. En tid efter det att de lokala rusthÄllen bildats grundades Centrala RusthÄllet. Centrala RusthÄllets mÄlsÀttning var att skapa en likformighet i de utbetalade ekonomiska understöden, samt att kunna verka som ett stöd pÄ de orter och i de regioner dÀr det inte fanns nÄgra lokala eller regionala rusthÄll.

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende pa? samva?rdeskapande, tja?nstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha la?st forskningsartiklar och inla?gg i media om ett skifte i synen pa? konsumenters allt viktigare roll ville vi na?rmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen pa? omra?det och studera hur en fo?ra?ndrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken.

Globaliseringen har bidragit till nya möjligheter men ocksÄ hot för företag. VÀstvÀrldens företag kan lÀgga produktionen i delar av vÀrlden dÀr kostnaden för att tillverka en vara Àr lÀgre Àn i hemlandet. I dessa leverantörsled kan missförhÄllanden uppstÄ sÄsom krÀnkningar av mÀnskliga rÀttigheter. Intressenter av olika slag fordrar mer transparens av företagen, det vill sÀga de krÀver information utöver den finansiella i företagens rapporter.HÄllbarhetsredovisning Àr en form av redovisning som har blivit allt vanligare och anses generellt innehÄlla information om företagets ekonomiska, miljömÀssiga och sociala prestanda. I jÀmförelse med den finansiella redovisningen existerar det Ànnu inga standarder för denna form av rapportering.

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Den nya försÀkringsavtalslagen (NFAL) trÀder i kraft den 1 januari 2006. Ett av dess syften Àr att stÀrka konsumentskyddet. För att uppfylla det syftet har lagstiftaren bland annat valt att införa en kontraheringsplikt. Kontraheringsplikt innebÀr ett tvÄng för försÀkringsbolagen att ingÄ avtal med den som önskar en försÀkring. Ett försÀkringsbolag skall sÄlunda inte kunna neka en ansökan om försÀkring om det inte föreligger ?sÀrskilda skÀl?.

Begreppen ha?llbarhet och CSR, corporate social responsibility, ses ba?da som ett sa?tt fo?r ett fo?retag att ta socialt ansvar fo?r samha?llet och samtidigt minimera risker fo?r ova?ntade ha?ndelser. Bankernas roll i att bidra till en ha?llbar utveckling a?r betydande pa? grund av sin fo?rmedlande roll i ekonomin. Bankerna har en stor inverkan pa? den ekonomiska utvecklingen i va?rlden.