This paper examines the opportunities of landscape architect students to integrate with other students which are related to the landscape architects vocational field during their education. It also involves a discussion about the profession of landscape architects and the view of landscape architect students concerning who they will work with in their professional career. Six qualitative interviews were carried out to identify how one work with student exchanges, both within the landscape architecture education program and in voluntary forums during the students' leisure time. The interviewees have experiences of different student exchanges and different approach to landscape architecture education at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) in Alnarp. During the interviews, it emerged that the number of exchanges for different reasons steadily has declined in recent years. At the same time, the interviewed conceded that exchanges are important to prepare students for their professional career. An electronic survey was sent to all landscape architecture students at SLU Alnarp.

Nikotin Àr vÀrldens tredje mest anvÀnda drog efter koffein och alkohol. Rökning utgör en av de absolut frÀmsta orsakerna till en för tidig död i hela vÀrlden. Minst 10 000 svenskar dör varje Är i förtid pÄ grund av rökning. Syftet med denna studie var att jÀmföra skillnaden i lungfunktion, muskelstyrka och arbetsförmÄga mellan rökare och icke-rökare. Till studien rekryterades totalt 20 frivilliga försökspersoner i Äldrarna 27-56 Är varav 10 var rökare och 10 icke-rökare.

MiljöfrÄgan Àr idag mer aktuell Àn nÄgonsin och stÀndigt debatteras företags negativa inverkan pÄ miljön. Ett viktigt steg pÄ vÀgen mot en förbÀttrad miljösituation Àr att företag redovisar för sin inverkan pÄ miljön. Miljöredovisning innebÀr att det blir lÀttare att stÀlla krav och hÄlla företag ansvariga för deras miljöpÄverkan. I Sverige behöver dock inte privata företag redovisa för miljöaspekter sÄ lÀnge de inte bedriver en direkt miljöfarlig verksamhet. Vidare Àr Sverige Àr ett land vars befolkning har en hög miljömedvetenhet och svenska staten har beslutat att alla statligt Àgda företag ska miljöredovisa för att agera föredömen och driva pÄ utvecklingen inom miljöredovisning.

Enligt lÀroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 skall de demokratiska principerna genomsyra all verksamhet i skolan och eleverna skall till sÄvÀl innehÄll som form beredas ett verkligt inflytande över sin undervisning. SÄvÀl forskning som Äterkommande enkÀt­undersökningar som skolverket genomför visar emellertid att det rÄder stora brister i framför allt elevernas inflytande över innehÄllet. Den hÀr uppsatsen försöker genom en fallstudie kasta ljus över djupperspektiven i detta med elevinflytande och genom intervjuer av lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola mer kvalitativt teckna förstÄelsen för elevinflytandets villkor. I analysen stÀlls resultaten mot John Deweys utbildningsfilosofi och jÀmförs utöver lÀroplanen Àven med tidigare forskning inom omrÄdet. SÄvÀl elever som lÀrare vittnar om ett högst begrÀnsat elevinflytande över innehÄll, men om ett relativt stort sÄdant över arbetsformer.

Fokus i denna antologi kommer att ligga pĂ„ individens engagemang inom fyra olika organisationer i en mellanstor stad i Sverige. Vi kommer att undersöka drivkraften bakom individernas engagemang. Ämnet för denna antologi har vi valt pĂ„ grund av att vi besitter en fascination för den drivkraft som engagerade individer tycks besitta. VĂ„ra gemensamma teoretiska utgĂ„ngspunkter rör identitetsprocesser och socialt kapital. För att samla empiri har vi anvĂ€nt oss av kvalitativa intervjuer samt observationer.

En ny tvÄngsvÄrdslag trÀdde i kraft 2008 som gjorde det möjligt för psykiatrin att stÀlla sÀrskilda villkor till patienter som vÄrdats i psykiatrisk slutenvÄrd för att fÄ bli utskrivna. Detta öppnade upp möjligheten för att patienter kan fÄ villkor stÀllda till att ta emot kommunal hÀlso-och sjukvÄrd samt kommunala insatser. TvÄngsvÄrd fÄr enligt lag enbart bedrivas inom sluten psykiatrisk vÄrd och kommunen fÄr i hemmet enbart bedriva frivilliga insatser. Syftet med denna undersökning Àr att belysa hur psykiatrisjuksköterskorna i den kommunala hÀlso-och sjukvÄrden upplever att vÄrda utifrÄn en frivillighet, som Àr beslutad utifrÄn en tvÄngsvÄrdslag. Undersökningen Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ metod, med intervjuer av psykiatrisjuksköterskor i kommunal hÀlso- och sjukvÄrd.

Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.

Studien ?VÀgen till arbetet ? en kvalitativ studie om hur en ideell organisation driver fram sina deltagare in i den svenska arbetsmarknaden? syftar till att lyfta fram pÄ vilket sÀtt en deltagare med stöd av en ideell organisation kan pÄverka sitt sociala- och humankapital, och hur stor pÄverkan den har för att deltagaren ska kunna effektivisera sin vÀg in i den svenska arbetsmarknaden. De centrala begreppen som kommer att anvÀndas i studien Àr det sociala-och humankapital begreppet. Det har gjorts en kvalitativ studie baserad pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen Àr mÀn mellan 25 till 50 Är och samtliga respondenter Àr aktiva arbetssökare inom byggsektorn i Stockholm.

PĂ„ grund av avskaffandet av revisionsplikten som började gĂ€lla den 1 november Ă„r2010 kan idag smĂ„ företag vĂ€lja bort sin revision. 250 000 av Sveriges företag Ă€r enligtlag berĂ€ttigade att sjĂ€lva vĂ€lja vilka revisorstjĂ€nster de Ă€r i behov av samt i vilkenomfattning.För att banker ska bevilja lĂ„n till smĂ„ företag krĂ€vs det en sĂ€kerhet som speglarföretagens förmĂ„ga att betala kommande rĂ€ntor och amorteringar. SĂ€kerheten ligger igranskade revisioner och nĂ€r de blir frivilliga kan tillförlitligheten minska.Metoden som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ och har utformats via personliga intervjuer medbanker och revisionsbyrĂ„er.Syftet med studien Ă€r att beskriva effekten av avskaffandet av revisionsplikten pĂ„bankers utlĂ„ningsprocess till mindre företag.FrĂ„gestĂ€llning:?Är bankerna villiga att bevilja utlĂ„ning av krediter till smĂ„ företag utan revisor??Finns det nĂ„gon information som kan ersĂ€tta reviderade rĂ€kenskaper??Har lĂ„nga relationer nĂ„gon pĂ„verkan pĂ„ bankers kreditbedömningsprocess??Hur ser revisionsbyrĂ„erna pĂ„ avskaffandet av revisionsplikten?Slutsatser:Majoriteten av bankerna Ă€r villiga att bevilja kredit till företag utan revision. Dock krĂ€vsfler beslutskriterier för att bedöma ett företags Ă„terbetalningsförmĂ„ga.

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Denna studie baserar sig pÄ det faktum att LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94) slÄr fast att skolan i allmÀnhet och de utbildade lÀrarna i synnerhet ska arbeta för att alla elever ska stimuleras till att utifrÄn sina förutsÀttningar och behov fÄ vidareutvecklas i sitt lÀrande. I detta arbete spelar elevers motivation en avgörande roll. Syftet med studien bestÄr i att beskriva lÀrare och elevers motivation vad gÀller grammatik och grammatikundervisning i tyska samt att ge en förstÄelse för relationer dÀremellan. Studien innefattar bÄde en enkÀt-undersökning, som besvarats av elever vid en gymnasieskola i en kommun i Norrbotten, och en kvalitativ undersökning, dÀr fyra gymnasielÀrare i tyska tillfrÄgats. LÀrarenkÀten har utförts och analyserats med hjÀlp av metoden self report.

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

I LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 Àr begreppet demokrati ett centralt begrepp och det framgÄr tydligt att skolan ska jobba utifrÄn demokratiska grunder. Det framgÄr dock oklart hur man uppnÄr en demokratisk skola och det finns mycket pedagogisk forskning som idag visar att skolan ur mÄnga aspekter inte Àr demokratisk. Syftet med detta arbete Àr att försöka öka insynen i hur gymnasieelever upplever skolan och hur de upplever sina utbildningsval och sin framtid. UtifrÄn deras perspektiv vill jag ocksÄ ta upp skolans demokratiska roll. Hur pÄverkas elever i sitt val av utbildning? Hur pÄverkar skolan och lÀrarna, eleverna och deras framtidsutsikter? Upplever eleverna att det finns samband mellan elevers bakgrund och vilket program eller vilken skola de vÀljer? Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt har jag alltsÄ velat belysa hur eleverna upplever skolan, sina utbildningsval och sin framtid.

DĂ„ jag genomförde en verksamhetsförlagd utbildning pĂ„ gymnasieskolan observerade jag hur vĂ€l lĂ€rarna bemötte sina elever. Jag sĂ„g respektfullhet, engagemang och tydlighet. ÄndĂ„ fanns det elever som inte tog sin dag i skolan pĂ„ allvar och jag funderade pĂ„ vad som var orsaken. Det verkade som om en del elever inte förstod att ansvaret för lĂ€randet var deras eget. Denna studies syfte Ă€r: Ă€r att beskriva vilka faktorer det Ă€r som inverkar till att elever i Ă„rskurs 1 och Ă„rskurs 3 pĂ„ ett samhĂ€llsprogram i en gymnasieskola tar personligt ansvar för sina studier.

Årsredovisningen Ă€r den viktigaste ekonomiska rapporten ett företag producerar. Den innehĂ„ller förutom den lagstadgade delen Ă€ven i mĂ„nga fall frivillig information. VĂ„r uppsats behandlar den frivilliga informationen i Ă„rsredovisningen. Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att förklara varför företag vĂ€ljer att ta med viss information. I den teoretiska referensramen hittar vi teorier som styrker varför företag vĂ€ljer att ta med frivillig information.