Att barn erhÄller stöd, omtanke samt uppfostran pÄ det sÀtt vilket gör att de vÀxer upp till starka individer som bland annat kan skilja pÄ rÀtt och fel Àr viktigt. Syftet med denna framstÀllan har dÀrför varit att utreda vilket skydd som tillförsÀkras barn. Vilken men Àven vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsÀkras skydd, stöd och hjÀlp. Hur socialtjÀnsten bedriver sitt arbete gÀllande Àrenden som rör barn. Vilka förutsÀttningar som skall föreligga för att frivilliga omhÀndertaganden eller tvÄngsÄtgÀrder skall bli aktuellt.

Sjukhusgruppen NU-sjukvÄrden i VÀstragötalands regionen bedriver hÀlsofrÀmjande arbete mot sina medarbetare med hjÀlp av frivilliga hÀlsoinspiratörer. Dessa inspiratörer har till uppgift att vara ett stöd för medarbetarna, uppmuntra och stimulera dem till att göra hÀlsosamma val samt bidra till ökat vÀlmÄende. Med tanke pÄ ett försÀmrat hÀlsotillstÄnd hos hÀlso- och sjukvÄrdspersonal inom regionen samt med en önskan om utveckling av det hÀlsofrÀmjande arbetet frÄn NU-sjukvÄrden har följande studie till syfte att beskriva hur hÀlsoinspiratörerna upplever sina möjligheter att bedriva arbetet inom omrÄdena fysisk aktivitet och kost. För att besvara studiens syfte utformades en webbaserad enkÀt som skickades ut till samtliga 115 hÀlsoinspiratörer inom NU-sjukvÄrdens fem sjukhus. Resultaten visar att större delen av de hÀlsoinspiratörer som ingÄr i undersökningen har en positiv instÀllning till det hÀlsofrÀmjande arbetet inom NU-sjukvÄrden.

Rektaliseringsmodellen Breed?n Betsy Àr tÀnkt att anvÀndas som ett komplement till undervisningen med levande djur i anatomi- och reproduktionskurserna pÄ veterinÀrprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Modellen bestÄr av en metallram dÀr bÀcken och konstgjorda honliga reproduktionsorgan frÄn nöt eller hÀst kan monteras för att efterlikna olika sexualcyklus- och drÀktighetsstadier. Syftet med examensarbetet Àr att utvÀrdera rektaliseringsmodellen och undersöka hur den kan anvÀndas pÄ bÀsta sÀtt i undervisningen. Material till utvÀrderingen samlades in i 3 omgÄngar; vid den ordinarie rektaliseringsundervisningen (grupp A som inte anvÀnt simulatorn och grupp B, som anvÀnt den), vid ett försök med frivilliga studenter (grupp C, som övat med simulatorn och grupp D, som inte övat med simulatorn) och vid ett försök med erfarna lÀrare vid SLU/UDS (Universitetsdjursjukhuset).

Enligt LÀroplanen för den frivilliga skolreformen 1994 (Lpf-94) Àr gymnasieskolans uppgift att ?fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som en förberedelse inför yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor??. Dock har jag av egen erfarenhet sett att nya studenter, som kommer direkt frÄn gymnasiet till högskola eller universitet, möter problem som hade kunnat undvikas om de varit tillrÀckligt förberedda för högre studier. I detta examensarbete har jag undersökt vilka fÀrdigheter nya studenter behöver för att vara förberedda dÄ de pÄbörjar biologistudier vid högskola eller universitet. Genom forskningsintervjuer med Ätta högskole- och universitetslÀrare vid grundkurser i biologi har ett antal fÀrdigheter som nya studenter har, saknar och behöver, dÄ de pÄbörjar högre studier i biologi, utkristalliserats.

Detta examensarbete avslutar tvÄ Ärs studier pÄ yrkeslÀrarutbildningen. Som blivande yrkeslÀrare har jag valt att blicka in i kommande förÀndringar inom gymnasieskolan. Höstterminen 2011 trÀder reformen Gy2011 ikraft med ett flertal förÀndringar. Efter avslutad utbildning pÄ yrkesprogrammen kommer eleverna att fÄ en yrkesexamen och ett uttryckt önskemÄl i arbetet inför reformen Àr att gymnasieskolans yrkesutbildning ska leda till högre grad av anstÀllningsbarhet.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur vÀl styrdokumenten i Gy2011 stÀmmer överens med arbetsgivarnas krav pÄ blivande administratörer för att bli anstÀllningsbara efter avslutad gymnasieutbildning. Hur vÀl stÀmmer skolans krav pÄ kunskaper överens med arbetslivets krav pÄ kunskaper?Min undersökning avgrÀnsar sig till yrkesutgÄngarna ekonomi- och personalassistent inom inriktningen Administrativ service pÄ Handels- och administrationsprogrammet samt avgrÀnsar sig till tre lÀn i södra Sverige.Med en jÀmförande dokumentanalysmetod studerar jag lÀroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94, examensmÄlen för Handels- och administrationsprogrammet, Àmnes- och kursbeskrivningar samt platsannonser utifrÄn gjorda avgrÀnsningar och urval.Resultatet av min undersökning visar att styrdokumenten stÀller mer krav pÄ generella kunskaper medan platsannonser anger mer specifika krav pÄ kunskaper.

Bakgrund: Frivillig redovisning har blivit allt mer förekommande de senaste Ärtiondena. Ett problem för bolag Àr att veta om nyttan av denna överstiger kostnaden. Den frÀmsta forskningen om frivillig redovisning har dock studerat vilka motiv det finns för bolag att publicera frivillig redovisning snarare Àn effekterna av denna. Det behövs dÀrför forskning som fyller ut det kunskapsgap som finns. VÄr studie börjar bidra med att fylla kunskapsgapet genom att studera vilken nytta bolag kan erhÄlla av frivillig redovisning.

Bakgrund:Revisionsplikten som idag innefattar alla aktiebolag i Sverige infördes 1983. För attframförallt underlÀtta för smÄföretagandet sÄ har regeringen arbetat fram ett avskaffande avrevisionsplikten. Inom EU har avskaffandet redan genomförts för mindre bolag och utifrÄnkonkurrensskÀl ska dÀrför svenska bolag inte drabbas av mer administrativa kostnader Ànliknande bolag i andra lÀnder. Regeringen har valt att föreslÄ den högsta grÀnsen som EUtillÄter dÄ det gÀller vilka företag som har möjlighet att vÀlja bort revisionen. Detta innebÀr attrunt 96 % av Sveriges aktiebolag kan vÀlja bort revisionen.Problemformulering:Den nya vÀndning som förslaget presenterar stÀller frÄgan om revisionspliktens varande i ettnytt ljus.

SAMMANFATTNINGSedan Skola för bildning (1992) och LÀroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) stÄr vÀrdegrunden i centrum för skolans och lÀrares uppdrag. I utformandet av vÀrdegrundsarbetet har bland annat fokus riktats mot nynazism och frÀmlingsfientliga tendenser i samhÀllet. Dessa har sedan kopplats till antisemitism och Förintelsen genom statsminister Göran Persson och Forum för Levande historia. DÀrför Àr det relevant att undersöka hur vÀrdegrundens koppling till Förintelsen gestaltas i undervisningen.I uppsatsen fokuseras konstruktionen av Förintelsen i en lokal gymnasiekurs: Förintelsen ? ett folkmord att förklara och förstÄ, 100 poÀng.

Bakgrund: Migration Àr ett vanligt förekommande fenomen idag vare sig den Àr ofrivillig eller frivillig. Mycket forskning har gjorts om den ofrivilliga flyktingmigrationen men ytterst lite forskning har fokuserat pÄ den frivilliga migrationen, dÄ i synnerhet gÀllande högutbildade individer med special kompetens. AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat oss till att studera de mer rationella orsakerna till inflödet av utlÀndsk kompetens, vilka anses vara lÀttare för en stat att pÄverka. Vidare sÄ har vi fokuserat oss mot de individer som anses vara högutbildade eller inneha en speciell eftertraktad kompetens. Studien Àr ocksÄ begrÀnsad till att studera migration av högutbildad arbetskraft mellan i-lÀnder.

Nollvisionens mÄl Àr att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Varje Är dör ungefÀr sex personer och mÄnga flera skadas i samband med idrottsresor. Att arbeta förebyggande med trafiksÀkerhet hos idrottsföreningar kan vara ett sÀtt att bidra till en ökad trafiksÀkerhet i Sverige. Syftet i denna studie var att undersöka vad idrottsföreningar uttryckte kring förebyggande trafiksÀkerhetsarbete. Vilka uppfattningar som framfördes gÀllande trafiksÀkerhetspolicy och vilka förutsÀttningar som fanns, samt vad som kunde förstÀrka trafiksÀkerhetsarbetet.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien Ă€r att undersöka i vilken grad elever pĂ„ Bernadottegymnasiet i Stockholm uppfattar att de nĂ„r ett antal ett antal sociala mĂ„l i LĂ€roplanen för de frivilliga skolformerna frĂ„n 1994, och deras uppfattning om hur mĂ„luppfyllelsen gĂ„tt till. FrĂ„gestĂ€llningar:? ?Produkten.? Är eleverna medvetna om vad de lĂ€r sig under sina tre Korsöveckor, vad gĂ€ller de sociala mĂ„len, och i sĂ„ fall i vilken utstrĂ€ckning och pĂ„ vilket sĂ€tt?? ?Processen.? Har eleverna en bild av den egna lĂ€rprocessen, och hur ser den i sĂ„ fall ut? Hur ter sig deras förestĂ€llningar om nĂ€r de uppnĂ„dde olika mĂ„l och hur det gick till?MetodUppsatsen som helhet Ă€r resultatet av en genomförd aktionsforskningscykel. Observationsdelen i cykeln byggs pĂ„ fokusgruppssamtal som genomfördes med tre grupper med elever ur Ă„rskurs tre pĂ„ Bernadottegymnasiet. Samtalen spelades in, och elevernas samtal grupperades till tvĂ„ huvudsakliga frĂ„gestĂ€llningar och undergrupper med hjĂ€lp av meningskategorisering.

Syftet med denna uppsats Àr att kasta ljus över Àmnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta Àmne kommer fokus att ligga pÄ det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremÄl för sÄvÀl beundran som skepticism. MÄlet Àr att utröna om GC i Sverige blivit, eller Àr i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvÀtt, eller om det tvÀrtom Àr en vÀlfungerande sammanslutning som hjÀlper till att sprida CSR. FrÄgestÀllning: ?Hur och vart Äberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact??, ?Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact??, ?Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha pÄ de Ätaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?? Metod: För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnds en kvantitativ och en kvalitativ metodel.

Ett flertal högskolepolitiska beslut har fattats de senaste Ären som Àr Àmnade att stimulera en ökning av kvaliteten pÄ utbildning och forskning i Sverige. Regeringen har sedan 2012 avsatt medel till frivilliga samgÄenden av lÀrosÀten och menar att en högre grad av samverkan mellan lÀrosÀtena Àr nödvÀndig för att koncentrera kompetensen och stÀrka Sveriges internationella konkurrenskraft. SamgÄenden i bÄde högskolevÀrlden och företagsvÀrlden sker för att uppnÄ synergier, effektiviseringar och högre kvalitet pÄ organisationens produkter och tjÀnster. MÄnga till synes vÀlmenta samgÄenden i bÄda sektorerna misslyckas dock med att uppnÄ mÄlen och skapa vÀrde. Ett vanligt förekommande problem Àr att de interna intressenter som ska utföra integreringen av verksamheterna sÀllan involveras i förhandlingarna och planeringen inför ett samgÄende, eftersom ett samgÄende huvudsakligen Àr en ledningsfrÄga.

Anorexi Ă€r en sjukdom som framförallt drabbar flickor, pĂ„ grund av att sjukdomen i uppskattningsvis 90 % av alla fall Ă€r av det kvinnliga könet kan denna anses vara en typisk flickproblematik. Sjukdomen kĂ€nnetecknas av en kraftig viktnedgĂ„ng, Ă„ngest, depression och tvĂ„ngstankar. Behandling av sjukdomen Ă€r flerĂ„rig och i nĂ„gra fall Ă€r det en sjukdom som patienten aldrig blir helt frisk frĂ„n. Ätstörningen kan i vissa fall gĂ„ sĂ„ lĂ„ngt att den leder till döden. De som lider av sjukdomen har en felaktig bild av sig sjĂ€lva och inser ofta inte att de Ă€r allvarligt sjuka, det kan dĂ€rför vara svĂ„rt att fĂ„ dem att gĂ„ med pĂ„ frivilliga former av vĂ„rd.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.