Studiens syfte är att undersöka hur företag inom den svenska byggindustrin integrerar Global Compact samt huruvida detta fenomen kan förklaras med delar av nyinstitutionell teori. Tidigare studier har påvisat svårigheter kring integreringen av frivilliga regleringar, såsom Global Compact, då de i stor utsträckning är utformade på ett övergripande och flexibelt sätt. Inom byggindustrin återfinns denna problematik, samtidigt som branschen de senaste åren gett hållbarhet ett ökat fokus. För att undersöka studiens syfte har vi gjort en fallstudie som inkluderar de tre största byggföretagen i Sverige. Resultatet visar att integreringen av Global Compact inom den svenska byggindustrin sker främst via uppförandekoder samt genom uttalade visioner och hållbarhetsaktiviteter, främst inom miljöområdet.

Bakgrund och problem: I och med en äldre befolkning ökar trycket på det offentliga Sverigeatt skapa lösningar för att lösa framtida problem. Sedan 1990-talet har fler och fler kommunerbörja organisera frivilliga krafter för att öka kvalitén och utveckla om äldreomsorgen. Studierunder den tiden visade på att det fanns ett starkt stöd för att de frivilliga skulle ses som ettkomplement till kommunernas verksamheter samtidigt som vissa forskare sett en trend mot attde frivilliga skulle gå bort från rollen som komplement och med få en substituerande roll.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det skett en förändring av defrivilligas roll inom äldrevården sedan 1990-talet och hur denna förändring ser ut. Vidaresyftar uppsatsen till att förklara olika aktörers syn på de frivilligas roll inom den offentligaäldreomsorgen idag. Samt beskriva hur olika aktörers syn påverkar deras hantering av defrivilliga i relation till kommunens egen personal.Avgränsning: Uppsatsen avgränsas till att studera två utvalda kommuner ochfrivilligverksamheten kopplad till deras verksamheter inom äldreomsorgen.Metod: För att besvara uppsatsens frågeställningar och uppfylla dess syfte så har en fallstudiegenomförts med kvalitativa intervjuer som har legat till grund för det empiriska materialet.Resultat och slutsatser: Tillsammans med det empiriska materialet och uppsatsensanalysmodell har jag kunna komma fram till att det inte finns något stöd för att de undersöktakommunerna använder sig av de frivilliga som ett substitut till den ordinarie personalen.

För att tillgodose allmänhetens behov av vägar, kraft- och vattenledningar med mera, får mark tas i anspråk. Expropriationsändamål och ersättningsbestämmelser för att tvångsvis ta mark i anspråk, finns stadgat i Expropriationslagen (SFS 1972:719). Genom århundraden har kritik framförts mot höga kostnader för att få åtkomst till mark vilket motiverat sänkningar av ersättning för mark. År 2010 genomfördes ändringar i ersättningsbestämmelserna som syftade till att höja markersättningen. Förhandlingar ska alltid föras vid markåtkomst för att eftersträva frivilliga uppgörelser.

Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.

Under 1900-talet har synen på ideella organisationer och deras roll i samhället skiftat. Från att ha varit de som i stort sett stod för samhällets sociala omsorg till att ha en marginal roll under välfärdsstatens storhetstid är de nu åter på framfart. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har det från regeringens sida lagt allt mer fokus på att stärka kommunernas stöd till anhöriga som vårdar äldre och sjuka, och framförallt på att ge de frivilliga en roll i detta. Det har avsatts stimulansmedel för ett utvecklat anhörigstöd och ett krav för att få del av pengarna är att kommunerna ska använda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. I en av Skånes kommuner bedrivs det sedan år 2005 ett sådant projekt och uppsatsens syfte är att kartlägga hur kommunen och de frivilliga upplevt samarbetet i just detta projekt. Dessutom kommer samarbetet att analyseras utifrån teorier om frivilligsektorns roll och samverkan.

I samband med klimatdebatten har flygbranschen blivit starkt kritiserad för utsläppen av koldioxid. Vissa flygbolag har infört frivilliga koldioxidkompensationssystem för sina flygresenärer, i syfte att hantera dessa utsläpp. Vårt syfte är att analysera flygresenärers attityder till frivilliga koldioxidkompensationssystem för att diskutera möjligheten till samverkan inom miljöområdet mellan flygbolag och flygresenärer. Uppsatsen baseras på en enkätundersäkning bland 300 flygresenärer och på tre intervjuer med chefer inom SAS Danmark. Analysen görs utifrån teorier om CSR och co-creation mellan företag och kunder.

Syftet med uppsatsen är att urskilja de centrala kunskapsstrukturella och formella förutsättningarna för gymnasielärarens demokratiundervisning, och därigenom problematisera skolans generella demokratiuppdrag. De frågor vi ställer är: Hur beskrivs demokratisynen i styrdokumenten för de frivilliga skolformerna; Hur ser demokratisynen ut i samhällskunskapsämnet på lärarhögskolorna; Hur framställs demokratisynen i läroböckerna för gymnasieskolan i ämnet samhällskunskap? Som teoretisk utgångspunkt för studien används demokratiteorierna republikanism, liberalism och strukturalism. Den metod som används är en idéanalys då demokratiteorierna appliceras på materialet som är styrdokument (Lpf 94), lärarutbildningarnas kursplaner i samhällskunskap samt läromedel i samhällskunskapsämnet för de frivilliga skolformerna. Resultatet visar att lärarens förutsättningar för skolans demokratiuppdrag genomsyras av liberala tankar.

I denna uppsats undersöks om de certifieringssystem som berör svenska skogsbruk (FSC och PEFC) leder till att andelen produktiv skogsmark som frivilligt avsätts för naturvårdsändamål ökar genom att testa det bakomliggande antagandet att skogsägare och skogsbolag är vinstmaximerande, förenligt med nationalekonomisk teori. Dessutom testas om certifierade skogsbruk har en högre andel frivilliga avsättningar än icke-certifierade skogsbruk. Syftet är att undersöka om konsumenter som köper certifierade produkter får den naturvård de betalar för, gällande just andelen frivilliga avsättningar, och om naturvården håller en högre standard än den beträffande produkter vars ursprung är icke-certifierade skogsbruk. Undersökningen visar att svenska skogsägare och skogsbolag inte är fullt vinstmaximerande utan har andra drivkrafter än ekonomiska för att frivilligt avsätta produktiv skogsmark för naturvård. Ett exempel skulle kunna vara ett genuint intresse för miljö- och naturvård i allmänhet.

SammanfattningUtbildning och kurs: Magisterprogrammet i service management, kandidatkurs SMT302 Handledare: Magnus Jirström och Veronica Åberg Syfte och frågeställningar: Vår intention med denna uppsats är att analysera om de ideella organisationer som vi har undersökt överhuvudtaget reflekterar kring service gentemot medlemmar. Skulle så vara fallet ämnar vi kartlägga på vilket sätt detta görs. Slutligen är vår förhoppning att uppsatsen ska kunna resultera i några förslag på områden där ideella organisationer skulle kunna praktisera service management. Vårt syfte utmynnar således i följande frågeställningar: hur arbetar ideella organisationer med service och vårdandet av relationer i dagsläget?, på vilket sätt kan service management tillämpas i ideella organisationer? och vilka styrkor och svagheter finns det i det allmänna arbetssätt inom ideella organisationer och vad beror de på? Metod: För att kunna besvara våra frågeställningar har vi framförallt använt oss av en kvalitativ analys av litteratur inom relevanta ämnesområden, såsom NGO, bistånd, service management, Gemeinschaft och Gesellschaft.

Bakgrund och problem: År 2005 infördes IFRS som obligatorisk redovisningsstandard för noteradebolag inom EU. Svenska bolag med frivilliga upplysningar i sina kvartals och delårsrapporter kom attpåverkas genom införandet av IAS 34. Standarden tillkom som ett svar på kapitalmarknadens ökadekrav på bättre information, men också investerares önskan om tätare frekvens iinformationsgivningen. Uppsatsens problemformulering har sin utgångspunkt i frivilligaupplysningars relevans för investerare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur bolagen valt att redovisa frivilliga upplysningar utöverde uppställda krav som IAS 34 Delårsrapporter och övrig reglering föreskriver. Ämnet frivilligaupplysningar är relativt outforskat i Sverige och på grund av detta är det extra intressant att försökaförstå hur svenska noterade bolag tillämpar frivilliga upplysningar i kvartalsrapporter.

Krisberedskapen har i det svenska samhället förändrats över tid från fokus på invasion till fokus på krishantering. Detta har också bidragit till att samhället är beroende av frivilliga som hjälper till i samhällets krisberedskap. Detta examensarbete syftade till att undersöka vad det är som motiverar dagens frivilliga att engagera sig i frivilligorganisationer, men också varför dessa väljer att stanna kvar och delta aktivt i organisationens verksamheter. Vidare att tillhandahålla frivilligorganisationer inom svensk krisberedskap ett verktyg för att rekrytera nya, och motivera befintliga, medlemmar. Efter initial kontakt med respektive frivilligorganisation (Frivilliga resursgruppen, Svenska blå stjärnan och Svenska sjöräddningssällskapet) genomfördes 24 telefonintervjuer inkluderande 35 frågor.

SammanfattningUtbildning och kurs: Magisterprogrammet i service management, kandidatkurs SMT302 Handledare: Magnus Jirström och Veronica Åberg Syfte och frågeställningar: Vår intention med denna uppsats är att analysera om de ideella organisationer som vi har undersökt överhuvudtaget reflekterar kring service gentemot medlemmar. Skulle så vara fallet ämnar vi kartlägga på vilket sätt detta görs. Slutligen är vår förhoppning att uppsatsen ska kunna resultera i några förslag på områden där ideella organisationer skulle kunna praktisera service management. Vårt syfte utmynnar således i följande frågeställningar: hur arbetar ideella organisationer med service och vårdandet av relationer i dagsläget?, på vilket sätt kan service management tillämpas i ideella organisationer? och vilka styrkor och svagheter finns det i det allmänna arbetssätt inom ideella organisationer och vad beror de på? Metod: För att kunna besvara våra frågeställningar har vi framförallt använt oss av en kvalitativ analys av litteratur inom relevanta ämnesområden, såsom NGO, bistånd, service management, Gemeinschaft och Gesellschaft.

Frivilliga lönesänkningar i ett kunskapsintensivt företag- dess påverkan på personalens motivation och lojalitet Syftet med denna uppsats är att undersöka om frivilliga lönesänkningar i ett kunskapsintensivt företag påverkar personalens motivation och lojalitet. I denna uppsats används teorier som behandlar motivation och lojalitet samt teorier om lön. Undersökningen har genomförts med hjälp av ett fallföretag. Undersökningsmetoden utgörs dels av en kvantitativ studie och dels en kvalitativ studie. Den kvantitativa delen är baserad på en enkät som skickades ut till samtliga anställda på företaget.

Uppsatsen presenterar de ekonomiska problem som är förenliga med olika rekryteringssystemtill militärtjänstgöring. Dagens situation i Europa är att länder lämnar det gamlavärnpliktsystemet för att övergå till frivilliga rekryteringssystem. Det svenska förslagetinnebär ett ökat inslag av frivillighet och försvarsmakten får en mer kostnadseffektivpersonalrekrytering. För individen kommer nuvärdet på framtida inkomster stiga eftersom detblir mer tid till sysselsättning på den civila arbetsmarknaden, när den obligatoriska tidenkortas ner. Den negativa effekten av det nya förslaget är att försvarsmakten håller kvarinslaget av värnplikt och individen erhåller en lön som inte stämmer överens medreservationslönen..

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sexuella övergrepp hos kvinnor inom den frivilliga missbruksvården samt beskriva kvinnornas situation utifrån utvalda livsområden. Studien bygger på material hämtat från DOK:s inskrivningsintervju 2007. Urvalet bestod av kvinnor inom den frivilliga missbruksvården som genomfört långa inskrivningsintervjun i DOK. Resultatet visade att 31,3 % av kvinnorna i undersökningsgruppen hade svarat ja på frågan om de varit utsatta för sexuellt övergrepp innan missbruksdebuten. Vid en jämförelse mellan kvinnor som varit utsatta för, respektive inte varit utsatta för sexuella övergrepp innan missbruksdebuten, visade resultatet att gruppen som varit utsatta hade sämre förhållanden inom flera livsområden samt ett tyngre missbruk jämfört med gruppen som inte varit utsatta.