Syftet med studien är att öka kunskap om socialsekreterarnas motiveringar bakom gällande beslut om barns återförening med sina föräldrar, som tidigare bedömts ha en bristande föräldraförmåga.Min frågeställning består av tre frågor: Vilka faktorer kan påverka ett beslut om ett återkallande av placering av barn enligt SoL eller LVU 2 §? Hur förhåller sig socialsekreterarna till möjligheten om utveckling av föräldraförmågan efter placering? Hur stor andel av föräldrar, vars barn blivit placerade enligt SOL eller LVU 2§, har fått omhändertagandet återkallat?Frågorna besvaras med den kvalitativa forskningsintervjun. Halvstrukturerade intervjuer och dokument valdes som huvudsakliga datainsamlingstekniker. Sju socialsekreterare, var av en enhetschef deltog i undersökningen. Två av informanterna intervjuades tillsammans.För analys av empirin har studien använt sig av: anknytnings teori, lagar och riktlinjer, tidigare forskning om placerade barn och deras föräldrar.Resultatet visade en tvetydighet gällande socialsekreterarnas tillämpning av lagar; ett övervägande fokus på vårdnadsöverflyttningar och bristfälliga insatserna kring återförening.

SammanfattningDen 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten som innebär att 72 % av aktiebolagen i Sverige har berörts av den nya lagen. Detta medför till att valmöjligheten för fri revision är öppen för privata aktiebolag som underskrider gränsvärdet. Lagen om frivillig revision har påverkat revisorns roll och ansvar samtidigt som själva yrket har förändrats och gått mer mot rådgivning. Därmed har det blivit viktigt att klargöra nyttan med revision för att kunna visa värdet för småföretagare som påverkats av den nya lagen.Eftersom det råder okunskap om varför vissa småföretagare fortsätter att ha en revisor och andra inte är syftet med studien att undersöka detta samt få indikationer om vilka ?kundnytteaspekter? som de finner med revisionen.

Den 1 november 2010 infördes en ny lag som innebär att små aktiebolag inte längre har revisionsplikt om de undergår två av dessa tre kriterier: Högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning Högst 3 stycken anställdaDet betyder att drygt 70 % av aktiebolagen i Sverige numera har frivillig revisionsplikt. Ägarna i ett företag har särskilt ansvar kring hur företaget ska redovisa sin ekonomiska situation för omgivningen. Chefer anställer revisorer för att granska de finansiella rapporterna så att investerarna ska kunna lita på den informationen och på det viset kvalitetssäkras den finansiella informationen. För att få ett välfungerande samhälle och näringsliv behövs det därför revision. Men nackdelen med att ha revision är den stora kostnaden.Studien har fokuserat på varför små aktiebolag väljer att inte använda sig av revision längre.

En ny lagförändring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra bådebolag och intressenter, såsom revisionsbolag, banker och myndigheter. Den borgerligaalliansen lämnade ett vallöfte år 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november år2010 blev revisionen frivillig för ungefär 250 000 småbolag. De krav som ställs för attbolag skall vara skyldiga att ha revisor är att de har mer än tre anställda, omsättningenskall vara mer än 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer än 1,5miljoner kronor. Minst två av dessa krav måste vara uppfyllda.Revisionspliktens avskaffande är en fördel för de små bolagen, då det handlar omkostnadsbesparingar, men det kan också innebära en nackdel. När ett bolag väljer attavskaffa revisorn innebär det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolagetkanske inte anses vara lika förtroendefullt som när de anlitar en revisor.

Stora butikskedjor använder sig utav en visual merchandiser. De grundar sin utbildning på forskning och konceptlitteratur som anger regler och riktlinjer för hur ett skyltfönster ska utformas på ett tilltalande och effektivt sätt för att skapa uppmärksamhet samt förmedla butikens image. Denna rapport undersöker vikten och användandet av denna typ av litteratur och teorier hos mindre privatägda butiker. Riktlinjer för denna rapport utgår från frågeställningen: Hur skiljer sig mindre butikers utformning av skyltfönster från teori?De gemensamma nämnarna för författarna till litteraturen handlar om färg, ljus, gruppering, sinnen och skyltfönstrets primära egenskaper.

Big data och datautnyttjande blir allt mer popula?rt bland videotja?nster pa? internet. SVT Play a?r en av de Play-tja?nster som har mo?jlighet att utnyttja mer data a?n de go?r fo?r tillfa?llet. I detta arbete var ma?let att underso?ka hur SVT kan fo?rba?ttra sitt datautnyttjande och genom det utveckla SVT Play.

SammanfattningBakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av åttiotalet, fick hållbarhetsfrågan ett uppsving och trots att det nu har gått mer än 25 år är ämnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhället hållbart och det är av allmänt intresse att vi åstadkommer förändringar. Här har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hållbarhetsredovisningen är ett verktyg att nå detta mål.Problem: I Sveriges kommuner är det idag väldigt stor variation på hur och om man hållbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, är kvaliteten på rapporterna dessutom långt ifrån tillfredsställande. Att upprätta hållbarhetsredovisning är inte lätt eftersom rapporten ska sammanställa ett flertal olika dimensioner.

Inledning: Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1983 och uppkom på grund av den ekonomiska brottslighet som var vanligt förekommande bland mindre bolag. Just nu är frågan huruvida Sverige ska fortsätta ha en revisionsplikt eller inte aktuell. Regeringens förslag om frivillig revision för små företag kommer vid ett eventuellt införande att beröra cirka 300 000 svenska bolag. Som förslaget ser ut i dagsläget kommer reglerna att träda i kraft 1 juli år 2010. Effekterna av ett slopande av revisionsplikten diskuteras flitigt både i positiva och negativa termer.

I samband med att konsumtionen av kläder och textilier ökar i världen slängs också allt mer kläder i hushållssoporna. Studier visar att den genomsnittliga svensken köper cirka 15 kg kläder varje år varav hela 8 kg hamnar i soporna. Endast 20 % av det totala textila avfallet återvinns. Trots att återvinning av textilier visat sig ha mer miljönytta än till exempel återvinning av tidningspapper så finns i dagsläget inget producentansvar för textilbranschen, vilket gör att all insamling av textilier sker på frivillig basis genom bland annat välgörenhetsorganisationer. Oavsett om ett producentansvar kommer att införas för branschen i framtiden eller inte krävs att samtliga parter, både konsument och producent engagerar sig i processen för att insamlingen ska fungera.

Studiens syfte är att undersöka hur ungdomar mellan 15-17 år uppfattar att de fältarbetare de kommit i kontakt med har haft för betydelse för dem. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sju ungdomar i Enskede -Årsta -Vantör stadsdelsförvaltning. Studien innehåller även deltagande observation för att belysa det uppsökande arbetet ur ett annat perspektiv. Resultatet har analyserats med hjälp av social kontrollteori och tidigare forskning.      Resultatet visar att ungdomarna har fått kontakt med fältarbetarna på grund av att de har haft svårigheter i hem eller skola, som ofta visats genom hög frånvaro i skolan.

Denna studie bygger på ett uppdrag av Skellefteå Kraft, innefattande en förstudie som ska skapa underlag för beslut om företagets framtida hållbarhetsredovisning. För att hållbarhetsredovisningen ska bli trovärdig är det viktigt att informationen som kommuniceras är väsentlig, det vill säga fokuserad på de frågor som är mest avgörande för företaget. Studien syftar till att öka förståelsen för vilken information som kan vara väsentlig för företag att redovisa i en hållbarhetsredovisning. Genom en textanalys, en narrativ beskrivning av fallstudiens aktörsgrupper samt utveckling av en analysmodell avses aktörsgruppernas uppfattningar om vad som är väsentlig hållbarhetsinformation kartläggas. Utgångspunkten för den kvalitativa och explorativa fallstudien var ett aktörsorienterat synsätt, vilket genomsyrade arbetet med en intern väsentlighetsanalys.

Ett stort antal kor slås idag ut innan de hunnit uppnå sin fulla mjölkproduktionspotential. En svensk ko t.ex. lever i medeltal 2,44 laktationer eller ca fem år. Detta är både ett djurvälfärdsproblem och något som kan medföra ekonomiska konsekvenser för lantbrukaren. Syftet med den här litteraturstudien var att sammanställa faktorer som har visat sig påverka utslagning av mjölkkor. De främsta orsakerna till ofrivillig utslagning var nedsatt fruktsamhet (17-36,7 %), juversjukdomar (14-30 %) samt ben- och klövlidanden (3,8-16,7 %).

 Bakgrund: Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets räkenskaper. Idag är Sverige ett av två länder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Inom EU finns bestämmelser som medger medlemsländerna att undanta små företag från revisionsplikt. Utifrån undantagsbestämmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebär att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan välja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan är med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision.

Syfte och frågeställningar. Studien syftar till att undersöka medling som social fostran och dess effekter för elevers identitet. Frågeställningar: Hur positioneras barns identiteter i medling som konflikthanteringsmodell? Vilka identiteter erbjuds? Vilken värdegrund vilar medling som konflikthanteringsmodell på? Vad har medling som konflikthanteringsmodell för funktion och betydelse ur ett makt- och styrningsperspektiv? Metod. Diskursanalytiskt angreppssätt med Laclau & Mouffes analysverktyg.

Sammanfattning Vårt syfte med denna studie är vad som påverkar hur SFI elever med akademisk bakgrund gör för att välja till deras karriärval. För att förstärka syftet har vi valt att fokusera på elevernas övergång från SFI- utbildningen till arbetsmarknaden eller framtida studier, som omfattar deras brytpunkter och på vilket sätt de har en påverkan på deras val av karriär. Centrala teorier som används för undersökningen är planned happenstance som är utvecklad teori från Krumbolts och vi har även careership som är skriven av Hodkinson och Sparkes. Brytpunkter kan innebära när en individs handlingsmönster förändras från hur det har sett ut tidigare till den nuvarande situationen. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra elever som befinner sig på SFI-utbildningen.