Drivkrafterna bakom hållbarhetsredovisning
En undersökning bland Dalarnas kommuner
Sustainability accountingMunicipalitiesLegitimacy theoryStakeholder theoryInstitutional theorySignaling theoryAgency theoryHållbarhetsredovisningKommunerLegitimitetsteoriIntressentteoriInstitutionell teoriSignaleringsteoriAgentteori
SammanfattningBakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av åttiotalet, fick hållbarhetsfrågan ett uppsving och trots att det nu har gått mer än 25 år är ämnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhället hållbart och det är av allmänt intresse att vi åstadkommer förändringar. Här har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hållbarhetsredovisningen är ett verktyg att nå detta mål.Problem: I Sveriges kommuner är det idag väldigt stor variation på hur och om man hållbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, är kvaliteten på rapporterna dessutom långt ifrån tillfredsställande. Att upprätta hållbarhetsredovisning är inte lätt eftersom rapporten ska sammanställa ett flertal olika dimensioner. Idag är hållbarhetsredovisning frivillig för den offentliga sektorn och det finns ännu inga riktlinjer som är anpassade just för denna sektor, vilket gör det svårt för de organisationer som vill börja med denna form av redovisning. Jämförelse och kontroll av information blir ett problem eftersom redovisningarna inte är enhetliga. Det är av intresse att förstå de drivkrafter som får kommuner att hållbarhetsredovisa i syfte att kunna gynna målet- ett hållbart samhälle.Syfte: Vi har några förklaringsvariabler som vi tror kan utgöra tänkbara drivkrafter till att organisationer hållbarhetsredovisar. Dessa är sökande efter godkännande, institutionellt tryck/anpassning och informationsspridning. Vi ska i denna uppsats pröva dessa variablers giltighet i några av Dalarnas kommuner.Metod: Undersökningen bygger på sexton kvalitativa telefonintervjuer med anställda inom nio av Dalarnas kommuner som alla har någon form av ansvar för redovisning inom kommunen.Slutsats: Den viktigaste drivkraften bakom hållbarhetsredovisning inom Dalarnas kommuner är enligt vår undersökning att sprida information och att söka legitimitet.