Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva hur företag redovisar för bonus och bonussystem till ledande befattningshavare samt att analysera utvecklingen. Metod: Metodologisk ansats är deduktiv med induktiva inslag. Undersökningsmetoden är en survey genom dokumentstudie, av främst kvalitativ karaktär. Teoretiska perspektiv: Studerad litteratur berör legitimitetsteori. Legitimitet ses utifrån både ett strategiskt och ett institutionellt perspektiv.

Nationalparkerna utgör den högsta naturskyddsformen i Sverige och ska representera och bevara unika svenska landskapstyper för framtiden. Genom att ett område förklaras som nationalpark kan föreskrifter som begränsar användandet, brukandet och allemansrätten införas i syfte att skydda området och bevara dess naturvärden. I Sverige kan nationalparker, enligt bestämmelserna i miljöbalken, endast bildas på mark som tillhör staten. Detta krav ger att staten, via Naturvårdsverket, måste förvärva äganderätten över de områden som efter regeringsbeslut ska utgöra nationalparken. Syftet med uppsatsen är att redovisa de markåtkomstmetoder som används och i vilken omfattning de förekommer.

This is a study of the work of a Danish music teacher at a free school (grade 1 9) in Copenhagen. The teaching is based explicitly on playing in ensemble and the pupils play at a high artistic level compared to a normal school. Data collection was made during three days with the help of observation, video recording and qualitative interviews. The report contains video clips where the pupils and the teacher play together. The great differences between this model of teaching and the normal, lie in the teacher participation in the music making, the central role of the rhythms, the early start (grade two), the form of songs and arrangements and the lack of notation in favor of music making by ear.

Under andra världskriget genomfördes tidernas största barnförflyttning mellan Finland ochSverige med upp emot 70 000 barn. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hurmobiliseringen kring krigsbarnsverksamheten såg ut lokalt i Halmstad kommun och vid detprivata filantropiska barnhemmet Knästorpshemmet utanför Lund. Utifrån frågor kringverksamheternas ekonomi och marknadsföring och de aktivas motiv har jag studeratkällmaterial från de båda verksamheterna som har bestått av bland annat brev och protokoll.Jag har använt mig av en kvalitativ textanalys och har använt mig av teorier som enförklaringsmodell. Till den sociala rörelse som Finlandshjälpen blev har jag använt mig avRon Eyermans teori om moralisk performans inom sociala rörelser. Jag har även använt migav en genusteori inom frivilligt politiskt deltagande och deltagande faktorer inom frivilligaktivet från Nancy Burns m.fl.

Syftet med denna undersökning är att undervisa i musik och ensemblespel på en anstalt och studera vilka effekter undervisningen har på internernas aggressiva beteende och destruktiva tänkande. Aktionsforskningen baseras på teorin om att ensemblespel även är en utmanande och effektiv gruppsykologisk övning. Situationen tvingar dig att ta ansvar för din uppgift i gruppen i realtid. Den negativa, kollektiva konsekvensen av en persons misstag är snabb och konkret. Studien vill se om musik och ensembleundervisning kan användas i såväl träningen av interners samarbetsförmåga och tolerans som ett verktyg för interners utveckling inom kognitivt beteendeterapi.

Många företag gör en årlig frivillig miljöredovisning, antingen separat eller som en del i årsredovisningen. Definitioner av traditionella finansiella redovisningsbegrepp borde gå att använda även till finansiella miljöredovisningsbegrepp. Frågan är alltså, hur miljöredovisningsbegrepp går att relatera till traditionella redovisningsbegrepp. Vi har valt att i vår uppsats: beskriva miljöredovisningen inom den traditionella redovisningen, specifikt beskriva hur börsnoterade företag respektive inte börsnoterade företag utformar sin miljöredovisning samt hur de använder och tolkar miljöredovisningsbegrepp. Vi har även tittat på revisorns roll i utformandet av miljöredovisningar sett ur ett företagsperspektiv.

Bakgrund:I Sverige inbjuds alla kvinnor i åldern 40 till 74 år regelbundet till mammografi som hälsokontroll. Undersökningen är frivillig och syftet är att minska dödligheten i bröstcancer. För att kvinnor ska kunna fatta ett välgrundat beslut om att medverka vid mammografi som hälsokontroll eller inte, bör informationen vara relevant och sanningsenlig. Evidensbaserad information som beskriver både för- och nackdelar med mammografi som hälsokontroll är därför av stor vikt. Syftet:Syftet med denna studie var att undersöka innehållet i den information som skickas till kvinnor i Sverige i samband med kallelsen till mammografi som hälsokontroll.

Som följd av revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trädde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphävs kravet på revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte är att undersöka attityden gentemot frivillig revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporär lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behålla respektive avstå från att köpa revisionstjänster studerar vi ifall det finns något samband mellan attityd gentemot revision och ekonomisk storlek, vilken vi mäter genom företagets nettoomsättning, antal anställda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjänster tenderar att ha någon inverkan på attityden. Resultaten pekar på att det inte finns något statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsätta alternativt avstå från att köpa revisionstjänster i relation till företagets ekonomiska storlek i vårt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjänster och viljan att fortsätta köpa revisionstjänster.  .

Studiens syfte är att genom några speciallärares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förståelsen för vad stöd och särskilt stöd på gymnasieskolan kan innebära. Det som studien behandlar är hur stödet realiseras på gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallärare uppfattar och definierar det särskilda stödet. Studien är kvalitativ. Undersökningen grundar sig på intervjuer med sex specialpedagoger och speciallärare på sex olika gymnasieskolor i en svensk storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk utgångspunkt. Resultatet visar att det erbjuds många former av stöd på gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förläggs ofta på eleven.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats är att ur ett lärarperspektiv belysa musiklärares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lärares syn på musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet.Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att människor konstruerar sin identitet i relation till sin omvärld. För att analysera och diskutera vårt resultat har vi utgått från först och främst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas på tre nivåer, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhället som återspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade härskarteknikerna.Eftersom Lpo 94 förordar att lärare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklärare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de får från skolledningen för att arbeta med genusfrågor. Vidare har vi diskuterat musiklärarnas roll som förebild för eleverna.Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfällen i skolår 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de två berörda musiklärarna vid en skola med musikprofil.Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstå hur dessa tre områden hänger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga människors genusidentitet påverkas i musikundervisningen. Av musiklärarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lärarna uppfattar musiken som viktig.

Strävan att tappa i vikt för att öka prestationsförmågan har blivit allt mer populärt hos elit- som motionscyklister. Genom att cykla med ett lågt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat på cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik växer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en så hög kontroll och perfektionism inom de faktorer som har påverkan på deras prestationsförmåga att det istället kan leda till psykologiska svårigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien är att undersöka en grupp damcyklisters energi- och vätskeintag under perioden då de inte tävlar.

Under det senaste halvseklet har det varit en förskjutning från tillverkningsindustri till tjänstesektorn, denna förskjutning gör att de traditionella värderingssätten av företagen inte längre ger en fullständig bild. Inom tjänstesektorn finns det många företag som är kunskapsbaserade, detta gör att de har svårt att förmedla hur stor del av företagets resurser som består av personalens kunskap (humankapitalet).Syftet med denna rapport är att undersöka varför personalens kunskap inte har någon större roll i årsredovisningen samt att undersöka på vilket sätt det skulle kunna vara möjligt att göra redovisa den.I rapporten har vi valt att se rapporteringen från ett utomstående perspektiv, så som intressenterna upplever denna fråga. I insamlandet av det empiriska materialet valde vi att intervjua tre personer som kommer i kontakt med olika kunskapsföretags finansiella rapporter samt en person som har gjort en doktorsavhandling i hur humankapitalet redovisas. Detta för att ge en så bred bild av ämnet som möjligt.Vi har använt oss av gällande lagar, tidigare forskning samt en allmän bild över intressenterna. Den slutsats vi kom fram till är att denna fråga verkar följa konjunkturen och intresset från intressenterna är ganska svalt, samt att den formen av redovisning bör vara frivillig.

Studiens syfte är att genom några speciallärares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förståelsen för vad stöd och särskilt stöd på gymnasieskolan kan innebära. Det som studien behandlar är hur stödet realiseras på gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallärare uppfattar och definierar det särskilda stödet. Studien är kvalitativ. Undersökningen grundar sig på intervjuer med sex specialpedagoger och speciallärare på sex olika gymnasieskolor i en svensk storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk utgångspunkt. Resultatet visar att det erbjuds många former av stöd på gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förläggs ofta på eleven.

Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lärande där barns välbefinnande och lärande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lärande ligger som en viktig utgångspunkt i läroplanen, Lpfö 98, där leken är av stor betydelse. Utmärkande för leken är att den är spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger använder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lärande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Där verktyget är deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur några pedagoger använder sig av leken i barns lustfyllda lärande. Pedagogernas förhållningssätt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmåga att skapa en mening i sitt lekande och deras lärande.