Stöd på gymnasieskolan
vad är det för särskilt med det? En studie om hur några speciallärare och specialpedagoger uppfattar stödet för elever på gymnasiet
Studiens syfte är att genom några speciallärares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förståelsen för vad stöd och särskilt stöd på gymnasieskolan kan innebära. Det som studien behandlar är hur stödet realiseras på gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallärare uppfattar och definierar det särskilda stödet. Studien är kvalitativ. Undersökningen grundar sig på intervjuer med sex specialpedagoger och speciallärare på sex olika gymnasieskolor i en svensk storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrån en hermeneutisk utgångspunkt. Resultatet visar att det erbjuds många former av stöd på gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förläggs ofta på eleven. Orsakerna till detta kan delvis ses i att gymnasieskolan är frivillig, och att vissa lärare inte ser gymnasieskolans fostransuppdrag som lika viktigt som kunskapsuppdraget. Andra lärare gör mycket för att stötta eleverna. Konsekvenserna blir att hur och om eleven får stöd beror på skolpersonalens attityd till vem som bär ansvaret för elevens skolresultat. De stödformer som speciallärare och specialpedagoger lyfter som kan vara framgångsrika är kompensatoriska hjälpmedel, enskilt stöd med ämneslärare, mentorsstöd och att läraren anpassar undervisningen. Det särskilda stödet definieras av specialpedagoger och speciallärare som ett stöd som ges till några få utvalda elever, och ett stöd som skolan inte anser sig kunna ge till alla. För att bli en utvald elev måste eleven antingen ha dokumenterade svårigheter, att elevhälsopersonal är överens om att det behövs, eller att en lärare eller förälder är så pass pådrivande och uppmärksammar elevens behov.