Background: Resources that are hard to put a value on and cannot be classified as assets in the balance sheet as well as the development towards the information society has led to an increasing need and use for voluntary information in the annual reports. The increase of voluntary information can foremost be seen in the field of human resources.Purpose: The purpose of this thesis is to describe the development of voluntary information about human resources in the annual report of a number of Swedish quoted companies. The purpose is also to see if there is a difference in the development between manufacturing companies and service companies.Method: Six manufacturing companies and six service companies were chosen from the Stockholm exchange A-list. Using both a qualitative and quantitative research method the annual reports of the chosencompanies were studied for the years 1995, 1997, 1999, 2001, and 2003. A model consisting of seven categories; health, diversity, recruitment, staff turnover and comfort, benefits and motivation, education and competence development, was developed to clarify were the development took place.Conclusions: After finishing the study one can tell that the amount of voluntary information about human resources in the annual report has increased even though the percentage share of the total annual report only has increased appreciably for manufacturing companies.

Uppsatsen är en undersökning av hur musikundervisningen bedrivs i årskurs 1-5. Den berör också lärares syn på musikämnets betydelse för eleverna och hur lärarens person påverkar undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer har används. Undersökningen är gjord på fyra olika skolor. I studien är det 13 lärare som både intervjuats och observerats.

Strävan att tappa i vikt för att öka prestationsförmågan har blivit allt mer populärt hos elit- som motionscyklister. Genom att cykla med ett lågt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat på cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik växer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en så hög kontroll och perfektionism inom de faktorer som har påverkan på deras prestationsförmåga att det istället kan leda till psykologiska svårigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien är att undersöka en grupp damcyklisters energi- och vätskeintag under perioden då de inte tävlar.

För att tillgodose allmänhetens behov av vägar, kraft- och vattenledningar med mera, får mark tas i anspråk. Expropriationsändamål och ersättningsbestämmelser för att tvångsvis ta mark i anspråk, finns stadgat i Expropriationslagen (SFS 1972:719). Genom århundraden har kritik framförts mot höga kostnader för att få åtkomst till mark vilket motiverat sänkningar av ersättning för mark. År 2010 genomfördes ändringar i ersättningsbestämmelserna som syftade till att höja markersättningen. Förhandlingar ska alltid föras vid markåtkomst för att eftersträva frivilliga uppgörelser.

Uppsatsen syftar till att söka svar på hur viktigt det är att människan i vårt samhälle ser på sig själv som en musikalisk individ och hur viktigt det är att andra också gör det. Spelar musikaliteten någon roll för oss människor eller är det kuriosa, något extra och roligt som vissa har stor glädje av men som andra inte saknar i någon större utsträckning? Forskningsfrågorna som använts är: Vad händer när man får veta att man är ?omusikalisk?? Hur framförs beskedet och hur har det förändrats från andra halvan av 1900-talet och fram till idag? Uppsatsen baseras på teorier om musikalitet och identitet. Metoderna är kvalitativa och utgår från narrativa metoder med sitt ursprung i Labov (1972) och hans modell för berättelseanalys vilken även skulle kunna beskrivas som diskursanalytisk. De berättelser som ligger till grund för studien kommer från sex informanter i åldrarna 18-58.

Frivilligt socialt arbete präglas ofta av en asymmetrisk relation, där den frivillige ger och hjälpmottagaren tar emot. Denna asymmetri kan vara problematisk och kan påverka vilka drivkrafter som ligger bakom engagemang. En frivillig verksamhet som betonar ömsesidighet är Svenska Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade. Denna verksamhet beskrivs som ett försök att underlätta introduktionen i det svenska samhället för personer som nyligen invandrat. Syftet med det här examensarbetet är att förstå drivkrafterna bakom frivilligas engagemang i Röda Korsets fadderverksamhet för nyinvandrade.

Har dyslexi någon inverkan på musikens område? Har notläsningsproblematik en koppling till de lässvårigheter som är vanliga hos personer med dyslexi?Jag ville ta reda på hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gå igenom litteratur inom området och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom använt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att själv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmän kunskap på området och till resultaten från intervjuerna.Kunskaperna inom området är ännu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten när det gäller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik.Resultatet av mina intervjuer överensstämde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet påverkas av dyslexi och framför allt utifrån det sätt som vi här i väst oftast valt att närma oss musiken och musikpedagogiken.

Företag och organisationer producerar och publicerar allt mer redovisning. Förutom den obligatoriska redovisningen utökas information i allt större grad av frivillig hållbarhetsinformation. Det har gjorts flera studier om vad som får företagen att producera hållbarhetsinformation. Studierna visar på ett flertal faktorer som kan påverka omfattning och utformning men det finns motstridiga resultat inom forskningen.Syftet med den här studien är att se hur företagens storlek, miljöpåverkan och lönsamhet påverkar hållbarhetsredovisningens omfattning.I teorin beskrivs legitimitetsteorin och intressentteorin som en förklaringsmodell till hur företag påverkas av intressenterna till att dela med sig av hållbarhetsinformation. Företagen svarar upp mot intressenternas krav på sådan information och söker legitimitet i samhället.I studien har en kvantitativ metod använts.

Standarder används i alla organisationer som en frivillig överenskommelse om att lösa ett återkommande problem eller en rekommendation på ett arbetssätt.Standarder inom industriell automation SIS/TK 279 har använts inom tillverkningsindustrin under lägre tid men pga. många faktorer begränsades dess användning.Syftet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som orsakades de nuvarande begränsningarna och hur skulle kunna reducera både tid och kostnader genom att nyttja dessa standarder, och på så sätt demonstrera behovet av standarder för industriell automation. Genom att använda sig av kvalitativa metoder skall kartläggningen ge en överblick av de befintliga internationella standarderna inom industriell automation . Behovsinventering skall ske genom att intervjua aktiva personer inom automation och litteratur studie. Sedan skall föreslås hur olika standarder för industriell automation kan fylla behovsgap och öppna upp för nya möjligheter inom den svenska tillverkningsindustrin.Analysen resulterades i de nuvarande begränsningsproblem som orsakades av följande; Bristande kunskaper om standarder som förekommer i alla delar av näringslivet. Bristandande resurser i form av brist på kunniga personer och ekonomiska hinder.Svårigheter för tolkning och tillämpning av standarder.Ovanstående och många andra faktorer minskar intresset för deltagning och framtagning av nya standarder inom industriell automation.

De första gröna skogsbruksplanerna kom på mitten av 90-talet som ett svar på jämställandet av miljö- och produktionsmålen i skogsvårdslagen. Antalet gröna skogsbruksplaner har sedan dess stadigt ökat, vilket tydligt kan ses hos Södra skogsägarna som år 2013 hade gröna skogsbruksplaner som täckte mer än hälften av medlemsarealen. En viktig del i gröna planer är målklassade bestånd; naturvård orört (NO) och naturvård med skötsel (NS). I studien undersöktes skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner. Hypotesen var att skogsägare skulle vara negativa till naturvårdsklasserna och främst ha dessa för att bli certifierade.

Uppsatsen syftar till att beskriva komvuxelevers politiska värderingar och korrelationen med ett politiskt parti. Avsikten är att se om eleverna beskriver partiet som det är, där de ser sina egenintressen, eller om de beskriver partiet som det bör vara utifrån en idealiserad uppfattning. Samhället förändras och partipolitiken med den, därav är det min avsikt att se hur detta tar sig utryck i elevernas deltagande i det civila samhället och deras medievana. Detta tolkas sedan i ljuset utav styrdokumenten, för att på så vis ge mina resultat en betydelse för undervisningen inom skolan. Jag använder mig av statsvetenskapliga och sociologiska teorier för att ge resultaten en teoretisk förklaring, dock är enkätunderlaget för litet för att göra några induktiva utsagor.

Syftet med denna studie är att undersöka organisationsklimatet i en frivillig organisation och dess koppling till psykosocial hälsa. En kvalitativ ansats har använts och empirin samlades in med hjälp av personliga intervjuer med tolv medarbetare.Människans möjlighet att utöva kontroll över sin situation är av fundamental betydelse för hälsan, vilket innebär att delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är viktiga faktorer för god arbetsmiljö. Samtidigt finns det studier som visar att delaktighet i kombination med lösa strukturer och brister i ansvarfördelningen leder till hög sjukfrånvaro. Uppsatsens teoretiska referensram innebär sammanfattningsvis följande; När delaktighet åtföljs av tydliga strukturer, tydligt ledarskap samt välutvecklad kommunikation innebär det goda förutsättningar för psykosocial hälsa hos medarbetarna.Resultatet i denna uppsats visar att intervjupersonerna upplever att organisationsklimatet är delaktigt med inslag av otydlighet när det gäller ledarskap och organisationsstruktur. De menar att det är snällt och trivsamt men med en viss konflikträdsla.

Som följd av revisionsreformen ABL (2010:834) vilken trädde i kraft den 1 november 2010 i Sverige upphävs kravet på revision för approximativt 230 000 aktiebolag. Denna studies syfte är att undersöka attityden gentemot frivillig revision hos företagsledare inom mikroaktiebolag, vilka delvis med kontemporär lagstiftning, och givet det stora initiativet att minska administrationskostnaderna för mindre aktiebolag inom Europeiska unionen, sannolikt helt kommer omfattas av revisionslagstiftningsuppluckringar i framtiden. Genom att göra en serie enkla samt multipla regressionsanalyser mellan företagsledares vilja att behålla respektive avstå från att köpa revisionstjänster studerar vi ifall det finns något samband mellan attityd gentemot revision och ekonomisk storlek, vilken vi mäter genom företagets nettoomsättning, antal anställda och balansomslutning, samt ifall konsumtionen av övriga konsulttjänster tenderar att ha någon inverkan på attityden. Resultaten pekar på att det inte finns något statistiskt urskiljbart samband mellan viljan att fortsätta alternativt avstå från att köpa revisionstjänster i relation till företagets ekonomiska storlek i vårt urval; dock finner vi ett svagt statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av övriga konsulttjänster och viljan att fortsätta köpa revisionstjänster.  .

The purpose of this thesis was to study the functions that music have in relation to the formation of identity, and research how this fits into the music subject in the school environment in Sweden. My questions were; (1) what role does music has in the formation of identity? (2) how does gender stereotyped musical identities take form? (3) what is the problems or risks with music education in relation to formation of identity? (4) how does the curriculum for the Swedish school relate to the functions that music have in relation to the formation of identity? I have done an analysis on three writers who focuses on theories about music in relation to the development of identity, to give perspective to the individual?s music reality. The first one is the Swedish musicology professor Börje Stålhammar, the second one is the Norwegian music therapist and professor Even Ruud, and the third one is the Brittish music senior master Nicola Dibben. I have compare their thoughts and found a great unanimity in many aspects.

Bakgrund: Människor som ställer upp frivilligt i ideella organisationer måste samordnas för att de skall kunna arbeta tillsammans med syfte att uppnå gemensamma mål, men går det att styra dessa människor? Det ligger någonting paradoxalt i tanken på styrd frivillighet. Betyder inte en frivillig handling något som sker spontant, självvalt och oombett? Samtidigt som samhället ställer krav på att organisationerna skall uppnå konkreta resultat, kan de frivilliga när som helst hoppa av om det inte längre känns motiverande att stanna kvar. Detta medför att det även är viktigt för organisationerna att beakta de frivilligas motiv till engagemanget och tillfredsställa deras personliga önskemål så att de inte lämnar organisationerna.