Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

CSR Àr ett koncept som allt fler företag tar till sig, trots att det i grund och botten bygger pÄ frivillighet. Ofta förklaras detta med att trycket frÄn externa intressenter och den institutionella omgivningen i nÄgon mÄn krÀver att företag visar ansvar gentemot omvÀrlden. MÄnga företag vÀljer idag att rapportera sitt arbete relaterat till CSR i en hÄllbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) publicerar ramverk för dessa redovisningars utseende. Denna studie syftar till att med hjÀlp av hÄllbarhetsredovisningar i enlighet med GRI-ramverket göra en branschjÀmförelse med avseende pÄ rapportering av CSR.

Sedan Sverige blev medlem i den Europeiska Unionen 1995 har integrationen inom EU pÄverkat den svenska förvaltningen allt mer. Syftet med vÄr uppsats Àr dÀrför att belysa vilka förÀndringar som skett inom den svenska myndigheten pÄ grund av EU-medlemskapet över tid och knyta an dessa förÀndringar till europeiseringsdebatten. För att möjliggöra detta har vi valt att undersöka hur NaturvÄrdverket och Kemikalieinspektionen pÄverkats av EU-medlemskapet över tid. Vi gör en tidsjÀmförelse genom att utgÄ ifrÄn tvÄ tidigare undersökningar av EU:s pÄverkan pÄ den svenska myndigheten frÄn 1998 och 2000. De omrÄden vi studerar Àr pÄverkan, styrning och samordning samt organisation.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

VÄrt syfte Àr att redogöra för miljöredovisningen i fyra fastighetsbolag. Vidare Àmnar vi analysera om det finns en skillnad mellan privata och kommunala fastighetsbolag. Samt att redogöra om företagens miljöredovisning. Uppsatsen utgÄr frÄn de publicerande fastighetsbolagens synvinkel. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats genom intervjuer av tre miljöansvariga och en fastighetschef.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Det har blivit allt viktigare fo?r fo?retag att arbeta med CSR, Corporate Social Responsibility, och da?rmed ta ansvar fo?r sin pa?verkan pa? samha?llet. Ma?nga fo?retag har dock inte kunskapen eller erfarenheten att arbeta strategiskt med dessa fra?gor utan a?gnar sig mer a?t va?lgo?renhets- arbete. Denna uppsats a?mnar ge nya perspektiv pa? hur fo?retag kan a?gna sig a?t CSR, genom att studera arbetet i Swedbank.

Alltfler fo?retag drabbas av kriser som kan ha?rledas till ett oetiskt fo?rfarande. Da?rmed blir det intressant att underso?ka kopplingen mellan Corporate Social Responsibility (CSR) och kriskommunikation. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur ett fallfo?retag har kommunicerat vid en kris relaterad till CSR.

Studien ska undersöka avskaffandet av revisionsplikten och hur revisorer anser att denna reglering samspelar med rÄdande finansiella kris. Med ett induktivt angreppssÀtt gör vi en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer och en analys av den offentliga debatten. Intervjuerna analyseras med hjÀlp av fenomenologi och Grundad teori. UtgÄngspunkten i vÄrt teoretiska perspektiv Àr tvÄ studier, den av Puxty et al om de reglerande krafterna och den utförd av Jönsson som behandlar framvÀxten av regleringar. Studierna Àr vidareutvecklingar av bland annat den institutionella teori som Streecks & Schmitters utvecklat.

Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga struktur och generella drag hos kundsamtal i en lanthandel samt att studera improvisation, dvs. hur sprÄket varierar beroende pÄ samtalspartner, i dessa samtal.Femtiotre samtal har spelats in i kassan i en upplÀndsk lanthandel. Inspelningarna Àr det huvudsakliga materialet och ligger till grund för analysen, men de har kompletterats med kortare intervjuer.Samtalens organisation följer i stora drag transaktionsprocessen. Samtalen Àr uppdelade i fem faser. Endast en av dessa, betalfasen, Àr obligatorisk och lÀngden pÄ faserna varierar mellan olika samtal.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats a?r att belysa pa?ga?ende fo?rhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet, med avstamp i Beyonce?s senaste produktioner samt den omga?rdande debatt som dessa genererat. Fo?r att genomfo?ra detta har jag, genom en diskursanalys, la?st sex stycken utvalda la?ttexter samt videor fra?n Beyonce?s sja?lvbetitlade skiva (2013) utifra?n ett antal feministiska teorier. Fokus ligger pa? de olika feministiska diskursernas tolkning utav kropp, sexualitet, struktur, agens och etnicitet i dessa verk.Resultatet av uppsatsen visar att de olika feministiska diskurserna har, ba?de historiskt och samtida, olika uppfattning om hur en kvinna fa?r vara sexuell i dagens medielandskap.

Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 Ärs Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förÀndringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehÄllsanalys av Kulturutredningens betÀnkande. New Public Management (NPM) Àr en uppsÀttning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har pÄverkat verksamheter inom bland annat vÄrd, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebÀr ökat fokus pÄ uppföljning och utvÀrdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sÀtter upp mÄl, operationaliserar dem till mÀtbara prestationer som kopplas till finansiering.

This paper investigates the relationship between dividends and institutional and foreign ownership in Swedish firms. We use a dataset which covers the Swedish stock market over the period 1999-2009. The institutional ownership is defined as mutual funds, pension funds and insurance companies and these are analysed separately. The study confirms the expected positive relationship between the level of institutional investors in a firm and the size of dividends. We also confirm? the expected negative relationship between foreign investors and the size of dividends paid by Swedish firms.

Bakgrund och problem: Bakgrunden till detta Àr införandet av IAS 14 dÄ de svenska börsnoterade företagen Àr tvungna att tydligt rapportera för sina segment sÄ att de finansiella rapporternas kvalitet och transparens ökar vilket gör att beslutsprocessen blir lÀttare för rapporternas anvÀndare. Vidare sÄ finns det tre problem förknippade med segmentsrapportering: den kostnaden kontra nyttan som uppstÄr vid producering av de extra rapporterna, huruvida kvaliteten pÄ rapporterna har förbÀttrats efter införandet av IAS 14 och svÄrigheten i att allokera finansiella poster mellan likartade segment. Dessa tre problem har undersökts i denna studie. Syfte: Avsikten med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur SKF pÄverkas av segmentsregleringarna, hur de rapporterar för sina segment, hur de har delat in segmenten i primÀra samt sekundÀra segment. Vi vill Àven undersöka hur segmentsrapportering upplevs i en analytikers ögon.