Bakgrund och problemdiskussion: Studier kring företags informationsdelning och kommunikation har identifierat potentiella gap mellan företag och marknad med grund i att informationen frÄn företagen Àr den enda information marknaden kan anvÀnda i sina analyser och prognoser. Marknaden efterfrÄgar full transparens och företagen Àr den begrÀnsande faktorn dÀr ledningen, styrelsen och Àgarna spelar en avgörande roll för företagets informationsdelning. Dessa studier antar genomgÄende en kvantitativ ansats och har litet förklarande vÀrde rörande hur information genereras av företaget och tas emot av aktieanalytiker. Denna studie Àmnar beskriva kommunikationsmötet djupare genom följande problemformulering:- Hur ser samspelet mellan företag och marknad ut vad gÀller informationsdelning?- Hur ser ansvarsfördelningen inom företaget ut vad gÀller informationsdelning med marknaden?- Hur Àr analytikers attityd till företagets informationsdelning?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka samspelet mellan företagsledning och marknadsanalytiker med hÀnsyn till informationsdelning och kommunikation.

Uppsatsen behandlar Ă€mnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger pĂ„ hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebĂ€r sĂ„vĂ€l tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt JĂŒrgen Habermas teori om det privata och det offentliga sĂ€tter ramen för uppsatsen dĂ€r morgontidningen DN, kvĂ€llstidningen Expressen och olika blogginlĂ€gg analyseras. Vi ska utifrĂ„n en hĂ€ndelse se hur informationen formas av den som berĂ€ttar historien. Analysen görs till en början pĂ„ mikronivĂ„ genom en textanalys, för att sedan övergĂ„ till en strukturanalys dĂ€r maktstrukturerna i samhĂ€llet synliggörs.

Uppsatsen syfte Àr att jÀmföra hur redovisningen av humankapital i Ärsredovisningar skiljer sig mellan de största börsbolagen pÄ Stockholmsbörsen och kunskapsintensiva företag. Syftet med uppsatsen Àr dels att jÀmföra skillnaderna i hur redovisningen av humankapital i Ärsredovisningen Àr idag, samt Àven hur det varit historiskt de senaste Ären. För att representera de tvÄ företagsgrupperna har tio företag frÄn varje respektive grupp valts ut med Ärsredovisningar frÄn Ären 1996-2004. Totalt har 60 Ärsredovisningar frÄn granskats och bedömts frÄn en checklista utformad utifrÄn den offentliga debatten. Resultaten har analyserats genom den institutionella teorin och prövats statistiska genom hypotestester.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

I den ha?r uppsatsen fo?rses la?saren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team besta?ende av Generation Z. Vi fokuserar pa? dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur fo?ljande perspektiv; fo?rtroende, o?msesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifra?n va?r litteraturgenomga?ng formulerar vi tva? hypoteser; 1) att nationella kulturer ha?ller pa? att fo?ra?ndras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera la?ngre, vilka vi underso?ker genom en kvantitativ enka?t som skickats ut till studenter fra?n hela va?rlden.Va?rt resultat visar pa? att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa omra?den, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande a?r na?rvarande na?r det kommer till fo?rtroende och o?msesidigt beroende.

Detta examensarbete Àr en studie om danslÀrares val av undervisningsmetoder och hur dessa kan förÀndras. Syftet med undersökningen var att synliggöra hur danslÀrare förÀndrar sitt sÀtt att undervisa beroende av hur undervisningsgruppen ser ut, elevernas Älder samt hur danserfarna eleverna Àr. Uppsatsen behandlar danslÀrares tankar om val kring olika undervisningsmetoder. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med verksamma danslÀrare. Litteraturen behandlar förklaringar av danslÀraryrket, vilka och hur olika institutioner styr danslÀrarens arbete och förklaringar av undervisningsmetoder för danslÀrare.

The increasing holdings by institutional investors have raised concerns about the institutions passive investment strategies and the implications for corporate governance. A way for investors to address moral hazard and opportunistic behaviour of management is to demand conservatism in accounting practices. This paper analyses the relation between institutional ownership and accounting conservatism in the Swedish market by studying firms on the Nasdaq OMX Stockholm over a three-year period. Furthermore, the study investigates whether ownership by institutions with high probability of monitoring managers leads to higher conservatism in financial reporting. To measure accounting conservatism this study uses the asymmetric timeliness measure developed by Basu (1997).

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Uppsatsen tar sitt avstamp i de uppma?rksammade skjutningarna i Malmo? under a?ret 2010. Syftet a?r att analysera hur media, i detta fall Sydsvenskan och Expressen, hanterade och skrev om de da?d och ha?ndelser som intra?ffade. Vikten ligger pa? vilka diskurser som anva?nds, hur makt hanteras och representationen av artiklarna som skrevs.

Allt fler privata och institutionella investerare vÀljer att placera pengar i etiska fonder. Fondbolag vÀrlden över erbjuder sina kunder att investera i fonder som gÄr i enighet med sina egna moraliska vÀrderingar. Redan under 1700-talet kom idén om att investera etiskt. Syftet med denna typ av ekonomisk förvaltning har dock förÀndrats nÄgot de senaste decennierna. Idag rÄder det inget tvivel om att Äsikter gÄr isÀr om vilka bolag som bör fÄ ingÄ i en etisk fond.Den tidigare forskningen visar att fondförvaltarna frÀmst anvÀnder sig av tvÄ metoder nÀr de avgör vilka bolag som skall ingÄ i de etiska fonderna.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

FrÄn den 1 januari 2013 Àr det obligatoriskt för börsnoterade företag som vÀrderar sina tillgÄngar till verkligt vÀrde att anvÀnda sig av IFRS 13. Tidigare studier angÄende hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard Àr nÄgot som saknas. Detta trots att en sÄdan förÀndring Àr av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur Àr en viktig del av företagets organisation. UtifrÄn den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende pÄ relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer.

Nyligen kom ett pressmeddelande fr?n Statiska Centralbyr?n (SCB) att Sverige har den l?gs ta siffran p? antal barn per kvinna i modern tid, 1.43. D?rf?r ?r det relevant att spekulera kring hur Sveriges framtida befolkningsm?ngd kan se ut, b?de p? kort och l?ng sikt. I detta arbete har begrepp unders?kts som populationsstorlek, fruktsamhetstal, f?rs?rjningskvot och befolkningspyramid, och hur dessa ter sig ?ver tid. Fyra scenarier analyserades: of?r?ndrad fruktsamhet, fortsatt nedg?ng, ?verg?ng till ?kning samt en cyklisk utveckling med b?de minskningar och ?kningar.