Aktieanalytiker frÄn ett flertal analyshus utfÀrdar flera gÄnger i mÄnaden aktieanalyser dÀr deras prognoser över det analyserade företagets utveckling över en överskÄdlig tid presenteras. Denna studie studerar hur professionella aktieanalytiker lyckas med att i dessa aktieanalyser prognostisera parametrar gÀllande det analyserade företagets resultat- och balansrÀkning samt kassaflöden vilka anvÀnds som utgÄngspunkt för att sedan vÀrdera företaget. Dessutom studeras om analytikernas korrekthet i sina prognoser kan ses bero utav dels den information som bifogas i analyserna och dels kvaliteten pÄ det analyserade företagets redovisning.Studien visar att majoriteten utav de vÀrderingsparametrar som analytikerna prognostiserar uppvisar en negativ skevhet, det vill sÀga; det verkliga vÀrdet pÄ parametrarna övertrÀffar analytikernas prognoser. Detta resultat gÄr tvÀrtemot ett antal tidigare studier frÄn USA och Storbritannien. Vidare hittas nÄgot förvÄnande inga samband mellan mÀngden icke-finansiell information som bifogas i aktieanalysen och prognosernas korrekthet.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Denna uppsats syftar till att redogöra för den institutionella utveckling som skett i Kina under mellan Är 2002-2008 och ta reda pÄ hur svenska företag inom telekombranschen pÄverkas av den nya institutionella kontexten. För att undersöka Kinas ekonomiska, politiska och sociala institutionella utveckling och se effekterna hos svenska företag gjordes en statistisk jÀmförelse av institutionella faktorer mellan Ären 2002 och 2008 samt företagsintervjuer med tre svenska företag i Shanghai under februari 2009. Resultatet visar att det blivit avsevÀrt dyrare för utlÀndska företag att verka i Kina som resultat av mÄnga institutionella förÀndringar som skett de senaste Ären, bl.a. har mÄnga incitament för utlÀndska bolag slopats och marknaden Àr nu mer rÀttvis mellan utlÀndska och inhemska företag. Undersökningen visar Àven pÄ en fortsatt lÄngsam utveckling av politiska och sociala faktorer sÄsom korruption, patentskydd och byrÄkratisk kvalitet.

Bakgrund: Ett pl?tsligt d?dsfall kan drabba vem som helst och situationen ?r utmanande f?r samtliga involverade. Till de vanligaste orsakerna h?r hj?rtk?rlsjukdom f?r vuxna och olyckor f?r barn. Sjuksk?terskans k?rnkompetenser s? som samverkan i team och personcentrerad v?rd ?r centrala vid omh?ndertagandet av n?rst?ende.

Den tekniska utvecklingen, digitaliseringen och avregleringar i lagstiftningen pÄ den finansiella marknaden, har bidragit till mÄnga förÀndringar pÄ denna marknad. Avregleringar i lagstiftningen har lett till en ökad konkurrens och till uppkomsten av nya finansiella produkter, som Àr svÄra att tolka Àven för aktörer som har analyskompetens. De aktörer som agerar pÄ den finansiella marknaden Àr bland annat aktieanalytiker, vars arbetsuppgifter Àr att samla och analysera information om specifika företag och dÀrefter förmedla informationen vidare till placerarna/kunderna. Till analytikernas uppgifter hör Àven att vÀcka placerarnas intresse och motivation, som kan leda till en investering i aktier. Analytikernas arbete har under de senaste Ären ifrÄgasatts och kritiserats ett flertal gÄngen.

Problembakgrund: Företagens val av investmentbank Àr betydelsefull vid en börsintroduktion, för att kunna locka till sig investerare. DÀrför Àr det viktigt för investmentbankerna att bevara sitt anseende för att företagen ska vÀlja dem. Forskning inom investmentbankers anseende har börjat stagnera samtidigt som forskning inom anseende generellt har ökat. Tidigare forskning som har undersökt investmentbankernas anseende har mÀtt dess anseende ur ekonomiska mÄtt i form av eget kapital, totalt kapital samt Àven antal introduktioner, vilket sÄledes kan hÀrledas till investmentbankens storlek. Denna undersökning menar att det finns fler variabler som kan vara av intresse vid mÀtning av investmentbankers anseende, sÄ som ledning, styrelse, branschkunskap, Älder och tidigare prestationer borde kunna pÄverka dess anseende.Problemformulering: Vilka variabler finner institutionella investerarna som vÀsentliga nÀr de bedömer investmentbankernas anseende vid en börsintroduktion pÄ den svenska marknaden?Uppsatsens syfte: VÄrt syfte Àr att beskriva vilka variabler som institutionella investerare anser som viktiga hos investmentbankernas anseende.

Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses hÀr de samtal lÀraren eller speciallÀraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. FrÄgestÀllningarna Àr fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrÄn sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? PÄ vilket sÀtt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har anvÀnts i studien och forskningsmetoden Àr semistrukturerade gruppintervjuer med elever pÄ gymnasiets introduktionsprogram.

Varje Är gör rÀddningstjÀnsten ett flertal tillsyner pÄ olika objekt runt om i kommunen och i dagslÀget bestÀmmer rÀddningstjÀnsten i LuleÄ varje Är vilka objekt som ska fÄ ett platsbesök kommande Är. Detta vill de Àndra pÄ, eftersom de vill kunna planera nÄgra Är framÄt i tiden. Syftet med denna rapport Àr att lÀgga grunden för ett bra, anvÀndbart och anvÀndarvÀnligt system dÀr det ska framgÄ hur ofta objekten behöver tillsyn, jÀmföra olika objekt och premiera de aktörer som sköter sitt eget skydd. En viktig del i arbetet Àr att alla objekt ska bedömas efter samma parametrar sÄ att riskindexsystemet blir rÀttvisande.För att fÄ fram ett system och relevanta parametrar gjordes en litteraturundersökning, telefonintervjuer hölls med personal pÄ olika tillsynsmyndigheter och en enkÀt sammanstÀlldes och skickades ut till rÀddningstjÀnster runt om i Sverige. Av telefonintervjuerna framkom att Södertörns brandförsvarsförbunds arbetssÀtt var anvÀndbart, dÄ de anvÀnde sig av en riskmatris för att bestÀmma tidsintervallen pÄ de objekten som genomgÄr tillsyn.EnkÀten som skickades ut bestod av tvÄ delar, i den första delen fick de Ätta fall dÀr de svarande skulle ange nÀr nÀsta tillsyn pÄ objektet borde ske.

Studien syftar till att öka förstÄelsen kring institutionella mekanismer, styrsystem och work passion i symbios till varandra. Genom att förklara de institutionella mekanismerna bryter studien ner den kulturkognitiva pelaren i form av det kÀnda fenomenet kring isomorfism. Vidare redogör studien för hur isomorfismen kopplas mot en organisation och huruvida man stÀller sig till den styrform som förekommer. Studien redogör Àven för work passion som Àr ett fenomen som föreslÄr att individens tillfredsstÀllelse Àr viktig för en organisations vÀlmÄende och funktion (Vallerand 2012). Dock utelÀmnar work passion medel som styrmodeller och affÀrsidé.

Bakgrund: Anho?rigas delaktighet i va?rdandet av sin sjuke na?rsta?ende i livets slutskede kan ha stor betydelse fo?r den totala upplevelsen ba?de fo?r den anho?rige men ocksa? fo?r den sjuke. Bristande delaktighet kan bland annat kunna inneba?ra en fo?rsva?rad sorgeprocess fo?r den anho?riga efter bortga?ngen.Syfte: Att studera de anho?rigas upplevelse av delaktighet na?r deras na?rsta?ende va?rdats pa? Hospice, samt att studera hur delaktigheten skulle kunna fo?rba?ttras. Metod: Djupga?ende strukturerande intervjuer med a?tta informanter som spelades in och transkriberades.

Uppsatsen har till syfte att utreda ra?ttverkan av konkursboets egendomsavsta?ende i fra?ga om processavsta?ende enligt KonkL 3 kap. 9 § och abandonering.I uppsatsen presenteras grundsynsfra?gan och dess betydelse fo?r dessa fra?gor, da?r det visar sig att fra?gan om boets fo?rha?llande till ga?ldena?ren har betydelse i vissa fra?gor medan den a?r mindre betydande i andra. Rekommendationen a?r a?nda? att ra?ttstilla?mpare, eller a?nnu hellre lagstiftare, bo?r ta ett samlat grepp i fra?gan och i vart fall avgo?ra huruvida ga?ldena?ren och boet ska ses som tva? skiljda parter och om boet ska ses som en juridisk person.Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i huvudsak pa? att utreda effekten av att egendom inte la?ngre anses tillho?ra konkursboet.

En institutionell placerare har bĂ„de en förvaltar- och en Ă€garroll. Som förvaltare försöker institutionen maximera avkastningen i förhĂ„llande till ett visst risktagande. Eftersom institutionen har röstrĂ€tt för de förvaltade aktierna ? och dĂ€rmed det inflytande som följer med aktierna ? har institutionen ocksĂ„ en Ă€garroll. Ägarrollen Ă€r betydligt mer otydlig Ă€n förvaltarrollen.

I denna uppsats diskuteras etableringshinder företag kan mötas av nÀr de söker expandera till en övergÄngsmarknad. Dessa etableringshinder hÀrrör allt som oftast frÄn den speciella institutionella strukturen pÄ den nya marknaden. För att fÄ en djupare förstÄelse för hur etableringshinder i form av institutionella problem visar sig i verkligheten mÄste först en bakgrund till dessa redogöras för. DÀrför baseras det teoretiska stycket pÄ frÀmst institutionell teori. Uppsatsen söker Àven skapa en förstÄelse för hur företag hanterar dessa etableringshinder.

Att SEB fick göra en kontraktion av sin verksamhet och skifta fokus mot företagskunderna i Tyskland berodde delvis pÄ förÀndringar i de institutionella villkoren. Följande studie beskriver och analyserar SEB:s förvÀrv och försÀljning av sin tyska kontorsverksamhet. En bakgrund ges till SEB:s expansion i Tyskland samt processen fram till kontraktionen. Empirin har huvudsakligen införskaffats genom djupgÄende semistrukturerade intervjuer och stÀlls mot en modell för svenska bankers internationaliseringsprocess i vÄr analys. VÄr studie visar pÄ vikten av att anpassa sig efter och ta till sig skillnader i kultur och marknadsstruktur nÀr man expanderar internationellt.A .

Uppsatsens grundlÀggande syftet Àr att förklara förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion. För att uppnÄ detta syfte har förutsÀttningar utifrÄn teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit vÀgledande för att empiriskt identifiera förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion mellan Sverige och Norge. Det Àr förklaringen av ett visst fenomen ? grÀnshinder ? i relation till grÀnsöverskridande verksamhet som efterstrÀvas.