Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en obotlig d?dlig neurodegenerativ sjukdom, vilket leder till f?rsvagade muskelfunktioner och s? sm?ningom fullst?ndig f?rlust av muskelkraft och slutligen d?d. I takt med att sjukdomen progredierar kr?vs mycket omsorg, vilket oftast sker i hemmen av de n?rst?ende. Det medf?r utmaningar och hinder i vardagen, vilket g?r att anh?riga, en s?rbar och utsatt grupp av individer kommer vara i behov av st?d.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.

Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrÄn Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byrÄkratisk logik samt professionell logik. För att fÄ en rÀttvis uppfattning ingÄr bÄde kritiska och föresprÄkande kÀllor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade kÀllor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förstÄelse av ombildningskonsulters yrkesutövande.

Uppsatsens grundlÀggande syftet Àr att förklara förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion. För att uppnÄ detta syfte har förutsÀttningar utifrÄn teori delats upp i tre olika dimensioner: institutionella, ekonomiska och sociokulturella. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit vÀgledande för att empiriskt identifiera förutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion mellan Sverige och Norge. Det Àr förklaringen av ett visst fenomen ? grÀnshinder ? i relation till grÀnsöverskridande verksamhet som efterstrÀvas. FörutsÀttningar för tillvÀxt i en grÀnsregion begrÀnsas av brist pÄ institutionella, ekonomiska och sociokulturella förutsÀttningar.

Under de senaste Ären har frÄgor kring bolagsstyrning blivit allt mer aktuella, vilket har förorsakats av olika redovisningsskandaler. Som en konsekvens av detta har det i mÄnga lÀnder införts s.k. bolagskoder. Hittills har bara ett fÄtal studier undersökt bolagskodernas tillÀmpning och den institutionella miljö i vilken de har införts. För att undersöka hur bolagskoderna tillÀmpas och hur den institutionella miljön inverkar pÄ kodernas tillÀmpning har tvÄ lÀnder valts, Sverige och Tjeckien.

Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av institutionella elevsamtal. Med institutionella elevsamtal avses hÀr de samtal lÀraren eller speciallÀraren genomför med sina elever för att kommunicera elevens skolvardag eller kunskapsutveckling. FrÄgestÀllningarna Àr fyra till antalet. Hur beskriver eleverna elevsamtalens syfte utifrÄn sina erfarenheter? Vilka erfarenheter av delaktighet har eleverna gjort i dessa samtal? PÄ vilket sÀtt har eleverna gjort meningsfulla erfarenheter i samtalen? Vilken elevbild konstrueras ur elevernas erfarenheter av syfte, delaktighet och meningsfullhet med institutionella elevsamtal? Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har anvÀnts i studien och forskningsmetoden Àr semistrukturerade gruppintervjuer med elever pÄ gymnasiets introduktionsprogram.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Syftet Àr att undersöka den kinesiska redovisningsutvecklingen med utgÄngspunkt i den institutionella teorin. Vi har gjort en litteraturstudie samt intervjuat revisorer i Kina som komplement till forskningen. Forskningen bygger pÄ en deduktiv metod med en deskriptiv ansats. VÄr studie bygger pÄ de centrala arbetena inom institutionell teori av Scott, Puxty et al, DiMaggio & Powell samt Oliver. Vi har Àven anvÀnt Hofstedes studier av kulturdimensioner.

Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera vilken funktion förvaltningsrevisionen fyller i aktiemarknadsbolag som tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning, samt ge förslag pÄ hur förvaltningsrevisionen bör förÀndras i dessa bolag. Uppsatsen Àr till största del deduktiv dÄ den tar sin utgÄngspunkt i teorier. Vidare grundas uppsatsen pÄ en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med revisorer och institutionella Àgare. Den teoretiska referensramen utgörs av en egen analysmodell som tar sin utgÄngspunkt i agent- och principalteorin samt förtroendeteori och institutionell teori. Revisorernas och de institutionella Àgarnas svar har beskrivits och analyserats utifrÄn fyra omrÄden, nÀmligen förvaltningsrevisionens innehÄll, behovet av förvaltningsrevision, den svenska bolagskodens pÄverkan pÄ förvaltningsrevisionen och förvaltningsrevisionens framtid.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att unders?ka samband mellan kroppskomposition och uth?llighetstest p? is samt st?ende l?ngdhopp hos kvinnliga och manliga juniorishockeyspelare. Metod: Studien ?r en kvantitativ tv?rsnittsstudie d?r 28 ishockeyspelare fr?n en elitverksamhet deltog, varav 15 kvinnor och 13 m?n. Deras ?lder var fr?n 15?19 ?r, med tr?ningserfarenhet i elitmilj? p? 0?3 ?r. En DXA-m?tning j?mf?rdes med st?ende l?ngdhopp p? barmark och uth?llighetstest p? is.

Denna studie underso?ker huruvida Private Equity-bolag lyckas skapa besta?ende operationellt va?rde i fo?rva?rvade portfo?ljbolag. Studien beaktar ma?tt som reflekterar utvecklingen fo?r olika intressentgrupper i syfte att a?ska?dliggo?ra Private Equity-bolagens sammantagna bidrag till va?rdeskapande. Underso?kningen a?r av kvantitativ karakta?r och a?r baserad pa? ett urval av 19 svenska bolag som under a?ren 1999-2008 fo?rva?rvats och avyttrats av ett Private Equity-bolag.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

I boken Patterns of Democracy (1999) pÄvisar Arend Lijphart att tio institutionella variabler fÄngar variansen mellan majoritets- och konsensusdemokrati lÀngs tvÄ separata dimensioner. Den första dimensionen ? exekutiv-partisystem ? behandlar fem olika arrangemang av den exekutiva makten, parti- och valsystem samt organiserade intressen. Den andra dimensionen ? enhetsstat-federalism ? behandlar den institutionella kontrasten mellan enhetsstat och federa-lism.

Denna studies syfte Àr att undersöka institutionella demokratihÀndelser i förskolan utifrÄn följande frÄgestÀllningar. Vilka möjligheter ger förskolan som institution barn till individualistiska demokratihÀndelser? Hur kan förskollÀrare möjliggöra individualistiska demokratihÀndelser för barnen i förskolan? Hur kan förskollÀrare synliggöra individualistiska demokratihÀndelser i förskolan? För att möjliggöra ett undersökande av institutionella demokratihÀndelser i förskolan och för att kunna besvara studiens frÄgestÀllningar pÄ bÀsta sÀtt har semistrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Fyra förskollÀrare frÄn en förskola i en mellanstor svensk kommun har deltagit i intervjuerna. Resultatet visar att förskolan som institution ger barn goda möjligheter till individualistiska demokratihÀndelser under vissa förutsÀttningar. Vidare visar resultatet att förskollÀrare kan möjliggöra individualistiska demokratihÀndelser i förskolan genom att aktivt arbeta för en tillgÀnglig och tillÄtande miljö med trygga barn. Resultatet för studiens sista frÄgestÀllning visar att ett synliggörande av individualistiska demokratihÀndelser i förskolan kan ske genom förskolans utvÀrderingar och dokumentationsarbete..

Denna uppsats behandlar vÀrdering av fastigheter och de faktorer som pÄverkar ekonomer vid vÀrderingen. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vad som pÄverkar ekonomers vÀrdering av fastigheter i offentliga och privata företag, samt att ta reda pÄ om vÀrderingen skiljer sig Ät mellan dem. Detta har vi undersökt med hjÀlp av den institutionella teorin och intressentteorin. Den empiriska undersökningen Àr en fallstudie som bestÄr av fyra intervjuer med ekonomer pÄ ett offentligt och tvÄ privata fastighetsbolag. De resultat som vi har kommit fram till Àr att de olika faktorerna har olika stark pÄverkan pÄ vÀrderingen i offentliga och privata företag..