I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

Undersökningens forskningshypotes var att arbetslösa (och dÀrmed lÄginkomsttagande) kvinnor Àr mest utsatta för stress som sjukskriv-ningsorsak. Hypotesen har testats pÄ 20953 personer, varav 63 % var kvinnor och 37 % var mÀn. Samtliga undersökningsdeltagare var bo-ende i SkÄne lÀn. Gruppen representerar alla som varit sjukskrivna i minst 60 dygn vid mÀttillfÀllet. Denna undersökning visar klart att det Àr anstÀllda kvinnor i Äldern 30-49 Är, med en sjukpenninggrundande inkomst pÄ över 201000 kronor per Är, som Àr mest utsatta för stress.

Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebÀr det? Ja, det Àr inte sÄ alldeles enkelt att svara pÄ. Kvalitet Àr ett begrepp med mÄnga och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten.Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivÄer förhÄller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn pÄ kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?Skolan Àr en del av vÀlfÀrdsinstitutionen och som sÄdan indragen i en ideologisk strid om hur samhÀllsutvecklingen bÀst frÀmjas.

Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.

Ekonomistyrning avser de system, regler, tillvÀgagÄngssÀtt, vÀrderingar och andra aktiviteter ledningar tillÀmpar i syfte att utstaka anstÀlldas vÀg - ett forskningsomrÄde som inkorporerar viktiga icke-konsensuella konceptdefinitioner som stör möjligheterna att bygga ett kumulativt forskningsomrÄde och reducerar jÀmförbarheten studier emellan. Mot sagd bakgrund sökte Otley & Tessier (2012) att konceptuellt utveckla en synnerligen vÀlciterad styrmodell, Simons Levers of control, som i denna studie, tillsammans med den paradigmatiska neoinstitutionella teorin, anlades mikroekonomiskt pÄ en pionjÀrsorganisations tillÀmpade och upplevda styrning. Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för institutionella strukturer inom den strategiska ekonomistyrningen i en pionjÀrsorganisation genom att, (1) beskriva den tillÀmpade och upplevda ekonomistyrningen, (2) identifiera institutionella mekanismer samt (3) framtaga en analysmodell för strategisk ekonomistyrning i organiska miljöer. För att uppnÄ uppsatsens syfte har ett deduktivt/abduktivt forskningsupplÀgg tillÀmpats inom ramen för vilket befintlig essentiell teori- och modellbildning anvÀndes för att förstÄ en specifik hÀndelse. Valt forskningsupplÀgg kompletterades med ett aktörsperspektiv Äsyftandes att öka förstÄelsen för skeenden, uppfattningar och samband i den socialt konstruerade verkligheten som omgav studiens informanter.

Rational choice Àr ett dominerande paradigm inom den samhÀllsvetenskapliga forskningen. Teorin Àr vÀl anvÀnd för att förklara politik och politisk pÄverkan, och otaliga forskningsstudier har gjorts inom dess ramar sedan den fick sitt genombrott. Allt sedan rational choice blivit ett dominerande paradigm har teorin Àven kommit att kritiseras. Kritiker hÀvdar att teorin, trots sina fördelar i vissa fall, Àr otillrÀcklig för att förklara samhÀllsvetenskapliga fenomen. Framför allt de beteendeantaganden som teorin utgÄr ifrÄn har kritiserats frÄn sÄvÀl psykologiskt, som sociologiskt och ekologiskt hÄll.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur de ansvariga för jÀmstÀlldhetsarbetet pÄ Folksam arbetar med jÀmstÀlldhet. Syftet Àr Àven att undersöka vilka normer och kulturer som kan pÄverka deras jÀmstÀlldhetsarbete. Detta undersöks genom fyra stycken semistrukturerade intervjuer med tvÄ stycken som arbetar internt, med att fÄ just Folksam mer jÀmstÀllt, och tvÄ stycken pÄ Folksam som arbetar externt, med att fÄ andra företag bÄde i Sverige och utomlands att bli mer jÀmstÀllda. Slutsatsen Àr att respondenterna pÄ Folksam blir pÄverkade av normer frÄn till exempel politiken, för att politiken krÀver att de ska vara jÀmstÀllda, men ocksÄ för att deras kunder vill det. Det Àr Àven en lönsamhetsfrÄga samt en mÀnsklig rÀttighet och dÀrför vill de Àndra den rÄdande normen.

Isaac Newton lÀr en gÄng ha yttrat följande nÀr han förlorade 20 000 pund pÄ aktier; ?jag kan berÀkna himlakroppars rörelser men inte folks galenskaper?. Ett uttalande som sÀger en hel del om svÄrigheten med att investera i aktier, men som ocksÄ gör detta till ett intressant omrÄde att studera. Denna studie började dock mer som en tanke pÄ i vilken utstrÀckning institutionella placerare arbetar enligt de metoder som finansieringsteorin erbjuder. VÄr kÀnsla var, efter att ha studerat finansiering, att mÄnga av de antaganden som ligger bakom traditionella finansieringsteorier och modeller gÀller under alltför allmÀngiltiga förhÄllanden, vilket kan göra det svÄrt att applicera dem i praktiska sammanhang.

Denna uppsats behandlar argumentationen kring folkskolla?rarnas lo?nedebatt som presenteras i Svenska la?raretidning a?r 1906. Fokus ligger pa? argumentationen kring lo?nefo?rslaget som tidningen presenterar, vilka argument som anva?nds och vilka delar tidningen tar upp. Detta har gjorts genom en argumentationsanalys utga?ende fra?n Toulmins (1958) argumentationsmodell.

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

År 2014 blev komponentavskrivning ett krav för alla bolag som följer K3-regelverket och har materiella anlĂ€ggningstillgĂ„ngar med komponenter av betydande vĂ€rde. K3 Ă€r ett principbaserat regelverk vilket innebĂ€r att företagen behöver göra sin egen tolkning för hur det ska tillĂ€mpas. Den nya redovisningsförĂ€ndringen innebĂ€r att organisationerna mĂ„ste anpassa deras nuvarande regler och rutiner efter det nya regelverket.Syftet med denna uppsats Ă€r att skapa ökad förstĂ„else för förĂ€ndringsprocessen vid införande av en ny redovisningsstandard och att bidra med större medvetenhet kring dess komplexitet. För att uppnĂ„ syftet sĂ„ anvĂ€ndes i studien en kvalitativ metod dĂ€r det genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kommunala fastighetsbolag i VĂ€stra Götalands lĂ€n som alla nyligen infört komponentavskrivning.

Projektet utgÄr frÄn tvÄ böcker; Momo-eller kampen om tiden av Michael Ende och OjÀmlikhetens nya geografi av David Harvey. De tvÄ böckerna har varit motorer för hur en ny cirkushall i Alby för Cirkör utformats. Rummen som Momo rör sig genom i berÀttelsen har fÄtt stÄ som förebilder för det givna programmets rum, Harveys bok har sedan bredatt projektet i en mer teoretisk riktning; det Àr mer Àn bara den fysiska byggnaden som avgör hur vi förstÄr byggnaden..

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Bakgrund: Under början av 2000-talet intrÀffade bolagsskandaler som har fÄtt stor uppmÀrksamhet vÀrlden över. Detta ledde till att mÄnga lÀnder tog fram koder och riktlinjer i syfte att stÀrka förtroendet för bolagsstyrning. I Sverige utarbetades den svenska koden för bolagsstyrning (koden) som en form av sjÀlvreglerande system, dÀr bolagen antingen ska ?följa eller förklara? hur de tillÀmpar koden. Koden antogs den 1 juli 2005 av Stockholmsbörsen och tillÀmpas idag av de största noterade bolagen.

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.