Att vara, eller inte vara, rationell?
Rational Choice och aktörers beteende vid institutionell påverkan, i fallet regionbildningsprocessen i Norra Sverige
Rational choice är ett dominerande paradigm inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Teorin är väl använd för att förklara politik och politisk påverkan, och otaliga forskningsstudier har gjorts inom dess ramar sedan den fick sitt genombrott. Allt sedan rational choice blivit ett dominerande paradigm har teorin även kommit att kritiseras. Kritiker hävdar att teorin, trots sina fördelar i vissa fall, är otillräcklig för att förklara samhällsvetenskapliga fenomen. Framför allt de beteendeantaganden som teorin utgår ifrån har kritiserats från såväl psykologiskt, som sociologiskt och ekologiskt håll. Dessa beteendeantaganden används även för att studera institutionella fenomen, då inom de rationella inriktningarna av nyinstitutionalismen. Syftet med denna uppsats är att analysera huruvida rational choice är lämplig som teori för att förklara aktörers beteende vid institutionell påverkan och förändring, i fallet regionbildningsprocessen i Norra Sverige. Ett analytiskt verktyg med indikatorer för och emot rational choice som förklaring av aktörers beteende utvecklas. Detta används för analys av intervjuer som utförs med signifikanta aktörer i regionbildningsprocessen från Norr- och Västerbotten. Resultatet visar en frekvent förekomst av indikatorer för, men även emot, rational choice. Detta resultat indikerar att rational choice inte räcker som teoretisk bas i just detta institutionella fall, och att teorin kan vara i behov av ytterligare revidering eller syntetisering.