Tra?dlo?sa sensorna?tverk byggs upp av tra?dlo?sa sensorer, som gemensamt arbetar fo?r att lo?sa en viss uppgift. Ett exempel pa? en sa?dan uppgift kan vara insamling av pollenniva?er i luften o?ver en stor yta. Sensornoderna vidarebefordrar datan sinsemellan tills den na?r en datainsamlingsnod na?gonstans i na?tverket da?r den sedan lagras och efterbehandlas.

Sammanfattning Syfte: Att beskriva sma?rtskattning och sma?rtlindring fo?re och efter omfattande buk- och thoraxkirurgi pa? barn va?rdade pa? en neonatal intensivva?rdsavdelning. Metod: Retrospektiv kvantitativ journalgranskning. Totalt granskades 35 journaler utifra?n en journalgranskningsmall.

Under de senaste sju åren har golfintresset i Sverige stadigt minskat. Denna studie tar upp möjligheten att genom en mer dynamisk prissättning återvinna golfintresset i Sverige och öka golfklubbars intäkter. För att åstadkomma detta utgår studien från att teorier om intäktsmaximering (revenue management), hämtade från besläktade branscher som flyg och hotell, även är applicerbara på golfbranschen. För att undersöka frågeställningen ?Hur kan en modell för ytterligare differentierad prissättning tas fram för den svenska golfmarknaden?? har en kvantitativ undersökning gjorts.

På gymnasiets Hotell och restaurangprogram är kurser inom vissa yrkesämnen till stora delar förlagda på APU-tid (Arbetsplatsförlagd utbildningstid). Detta innebär att delkurser och vissa moment som finns fastställda i kursmålen förväntas tillgodoses eleverna ute på en arbetsplats. Intervjuer med lärare och handledare har genomförts för att undersöka hur bedömningen av APU görs och hur samverkan mellan lärare på skolor och handledare på APU-platser ser ut.Elevernas insatser under denna arbetsplatsförlagda utbildning, APU, bedöms av handledare på APU-platserna. Denna utförda bedömning värderas in av lärarna i kursbetygen i de kurser som omfattas av APU. Undersökningen visar att bedömningen av elevernas insatser på APU sällan utvärderas med elever eller lärare.

SammanfattningDen svenska hotellmarknaden domineras till stor del av utländska aktörer. Stora hotellkedjor som Hilton, som representerar Storbritannien, Accor, som representerar Frankrike är bland de dominerande aktörerna. Bland de nordiska representanterna så är First/Tribe Hotels en organisation som ?sticker ut?. Alla dessa organisationer präglas av den organisationskultur som de uppstod i.

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

Astma är en kronisk sjukdom som på många sätt påverkar det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med sjukdo-men. 13 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet, publicerade från 1986 och framåt, analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att vara begränsad från fysiska aktiviteter och social gemenskap, att acceptera att astman är en del av ens liv, att känna trötthet och att vara orkeslös under hela dygnet, känna rädsla, andnöd och panik, samt att sjukdomen ger upp-hov till skuld och förnekelse. Studien ger kunskap om de konsekvenser sjukdo-men kan medföra för de drabbade i dagligt liv.

Under de senaste sju åren har golfintresset i Sverige stadigt minskat. Denna studie tar upp möjligheten att genom en mer dynamisk prissättning återvinna golfintresset i Sverige och öka golfklubbars intäkter. För att åstadkomma detta utgår studien från att teorier om intäktsmaximering (revenue management), hämtade från besläktade branscher som flyg och hotell, även är applicerbara på golfbranschen. För att undersöka frågeställningen ?Hur kan en modell för ytterligare differentierad prissättning tas fram för den svenska golfmarknaden?? har en kvantitativ undersökning gjorts.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

I den ha?r uppsatsen fo?rses la?saren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team besta?ende av Generation Z. Vi fokuserar pa? dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur fo?ljande perspektiv; fo?rtroende, o?msesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifra?n va?r litteraturgenomga?ng formulerar vi tva? hypoteser; 1) att nationella kulturer ha?ller pa? att fo?ra?ndras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera la?ngre, vilka vi underso?ker genom en kvantitativ enka?t som skickats ut till studenter fra?n hela va?rlden.Va?rt resultat visar pa? att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa omra?den, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande a?r na?rvarande na?r det kommer till fo?rtroende och o?msesidigt beroende.

Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Uppsatsen tar sitt avstamp i de uppma?rksammade skjutningarna i Malmo? under a?ret 2010. Syftet a?r att analysera hur media, i detta fall Sydsvenskan och Expressen, hanterade och skrev om de da?d och ha?ndelser som intra?ffade. Vikten ligger pa? vilka diskurser som anva?nds, hur makt hanteras och representationen av artiklarna som skrevs.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.