Syftet med vår uppsats har varit att studera om hur skolan och socialtjänsten uppmärksammar, stödjer och samverkar kring barn från familjer med missbruksproblem. Vi har gjort studiebesök vid en Bim-verksamhet och hos en socialkonsulent på Länsstyrelsen. Vi har intervjuat lärare, kuratorer och socialtjänstpersonal vid grundskolor och socialkontor i två kommuner i Kalmar län, Vi har valt att redovisa våra resultat från intervjuerna utifrån våra olika frågeområden uppmärksamma, stödja och samverka och där vi redovisar skolan svar och socialtjänstens svar var för sig. Personalen i den ena kommunen tycker att de har tillräckligt med 201Dverktyg201D för att stödja dessa barn idag, medan den andra kommunen inte anser sig ha tillräckligt med resurser men att arbete med att utveckla mer stöd är på gång. Våra tankar om svårigheterna att uppmärksamma och därmed hjälpa dessa barn har stärkts genom litteraturstudier och av våra empiriska resultat.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Denna studie handlar om det vidgade textbegreppet, som innebär att tillägna sig och bearbeta texter inte alltid behöver betyda läsning utan kan ske även genom avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium. I studien undersöks i vilken utsträckning pedagogerna använder sig av ett vidgat textbegrepp i sin undervisning. Arbetet inleds med en teoretisk del där författarna kommer att avgränsa själva begreppet och förklara vad en vidgning av textbegreppet innebär. Mycket av den forskning som bedrivits pekar på att det vidgade textbegreppet ännu inte implementerats i undervisningen i den grad som är önskvärt. I samband med detta tas även andra viktiga uttryck upp som har en relation till det vidgade textbegreppet, såsom hypertext, multimedia och intermedialitet etc.

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka hur ungdomsfotbollsspelare i akademi- respektive breddmilj?er upplever stress och relationen till sin tr?nare, samt om dessa upplevelser varierar mellan ?ldrar.Metod: Totalt deltog 155 pojkspelare i ?ldrarna 15-19 ?r fr?n tv? akademiklubbar och en breddklubb. Datan samlades in med hj?lp av en digital enk?t best?ende av nio fr?gorom stress och nio fr?gor om coach-athlete-relationen. Skillnader analyserades genom en env?gs variationsanalys (ANOVA) samt en korrelationsanalys (Pearsons r).Resultat: Resultaten visar att akademispelare upplever signifikant h?gre niv?er av prestationsstress, bed?mningsstress och utvecklingsstress i j?mf?relse med breddspelare.

Stora krav ställs på lärare i dagens samhälle. Genom att studera hur lärare mår kan faktorer som påverkar deras hälsa upptäckas. Ett sätt att undersöka det är mäta deras känsla av sammanhang (KASAM). I denna studie har undersökts den känsla av sammanhang lärare i grundskolan har i sitt yrkesliv. I studien användes en enkät som delades ut till 60 lärare som var verksamma inom årskurs ett till sex på tre olika grundskolor i Luleå kommun, varav 43 lärare besvarade enkäten.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållande lärare i årskurs F-5 i kommunala grundskolan har till aktuell praktisk pedagogisk forskning inom sitt yrkesområde. Genom att ta reda på vilka möjligheter och förutsättningar lärare har för att ta del av forskning och om de anser att resultaten från denna påverkar deras undervisning kan förhållandet belysas. Den teoretiska utgångspunkten har sin grund i den progressiva pedagogiken med tankar kring kunskap och dess användbarhet, ständig utveckling samt en tilltro till att vetenskapliga kunskaper kan vara till hjälp och nytta. Den empiriska delen av undersökningen gjordes i fyra kommuners kommunala grundskolor och riktades till lärare i årskurs F-5. Vald metod för undersökningen var en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning.Resultaten från undersökningen visar att många lärare är intresserade av att följa och ta del av forskning som berör deras arbete, men att forskningen i hög grad inte leder till förändring i deras undervisning.

Elitlicens info?rdes fo?r klubbar i hockeyallsvenskan och elitserien i ishockey i bo?rjan av 2000- talet. Elitlicensen sta?ller krav pa? idrottsklubbar, inte bara rent sportsligt utan a?ven pa? det ekonomiska planet. Trots denna elitlicens uppma?rksammas det fortfarande att ishockeylag a?ker ur hockeyallsvenskan pa? grund av ekonomiska problem.

Pa? Kongsberg Automotive (KA) i Mullsjo? tillverkas bland annat va?xelfo?ringssystem till en gemensam plattform av personbilar. Fo?retaget ser idag potential i att fo?rba?ttra flo?det av produkterna och dess inga?ende komponenter genom fabriken. KA tillverkar dessutom ma?nga av komponenterna i samma fabrik som slutmonteringen sker vilket skapar goda fo?rutsa?ttningar till att uppra?ttha?lla effektiva flo?den.

Denna observationsstudie utgår från elevers bilder så som de exponeras i tre rum i tre grundskolor. Bilderna kategoriseras som visuella yttranden baserat på semiotikens sätt att se på bilder som betydelseskapande handlingar. FN:s barnkonvention bildar tillsammans med läroplanen för grundskolan och kursplanen för bildämnet i grundskolan bakgrund mot vilken studiens resultat ställs. Tre pedagoger, en från varje skola, är kompletterande informationskällor till elevernas bilder.  Studiens syfte är att försöka belysa hur den visuella yttranderätten i grundskolan ser ut i praktiken och synliggöra hur mötet mellan elevers yttranderätt och undervisningens mål kan se ut. I arbetet ställs frågor som: I vilken utsträckning är grundskolan en plats för visuell yttranderätt? Vilken funktion får elevernas bilder? Var placeras, exponeras, elevernas bil der i de fall detta förekommer? När blir elevernas bilder klotter? Tre bilder producerade av elever har valts ut ur materialet och får representera en samlad bild av yttranderätten vid de undersökta skolorna.Undersökningsresultatet tyder på att elevernas bilder har en svag ställning ur kommuni kationssynpunkt, då bilderna i större utsträckning ses som moment i teknikövning eller bildkomposition än som språkligahandlingar.

SammanfattningOLW har under en längre period velat utveckla sitt innovativa arbete inom kategorin snacksnöt-ter. De påbörjade ett arbete för att kunna matcha nya produkter bättre mot konsumtions- och köpbeteende. Denna studie hade som syfte att komma fram till två nya koncept inom kategorin snacksnötter och produktionslinjen nötmixer baserat på insikter inom konsumtions- och köpbete-ende. Målet var att få kategorin snacksnötter att växa. Studien genomfördes genom analys av marknadsundersökningar, samt genom direktobservationer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om skolkuratorer upplever att makt kommer till uttryck i det elevhälsoteam där de arbetar och i så fall på vilket sätt. Vidare har vi undersökt vad informanterna tror att det kan bero på samt vad det kan få för konsekvenser för socionomens arbete. Vi har genomfört kvalitativa enskilda intervjuer med fem skolkuratorer verksamma på fem olika grundskolor i Göteborg. Resultatet visade att makt kommer till uttryck i elevhälsoteam på två huvudsakliga sätt; som fast genom position och som vandrande mellan teammedlemmarna. Dessa två maktformer har vi valt att benämna som positionell makt och vandrande makt.

Klasslärare bör också ha kunskap om hur de ska möta andraspråkselever och utveckla deras språkfärdigheter i olika ämnena i klassrummet, menar Holmegaard och Wikström (2004:539). Syftet med min uppsats var att ta reda på om två lärare i årskurs tre, på två grundskolor, arbetar språkfrämjande med andraspråkselever i klassrummet. Uppsatsen syftar till att belysa eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas arbetssätt och jämföra detta med aktuell forskning. Jag intervjuade två lärare på olika skolor och utförde därefter observationer i deras klassrum. I resultatet framgår det att ingen av lärarna arbetar med etablerade metoder för att gynna andraspråkselevernas språkutveckling.

Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohälsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrån geografisk spridning och typ av skola (fristående eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohälsa är relaterade till kategorierna hemförhållanden, neuropsykiatriska problem och inlärningssvårigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.

Det finns idag en osäkerhet över hur budgeten bör användas och hur den påverkar den offentliga sektorn. I den kommunala grundskolan är det rektorerna som fördelar resurserna inom deras skola och är ansvarig för att inte gå med underskott. Samtidigt måste rektorerna ta hänsyn till det uppdrag de har från staten där elever ska få det stöd de behöver. Studiens har som syfteatt undersöka budgetens användning och utförande inom den kommunala grundskola. I den teoretiska referensramen så förklaras budgeten och vilka skillnader som förekommer mellan offentlig sektor och privat sektor.