Rätten till hälsa regleras i en mängd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna för alla individer. Rätten till hälsa är en förutsättning för ett åtnjutande av andra rättigheter. Det är ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem är en tillgång till hälso- och sjukvård. En stat kan aldrig åläggas att tillförsäkra människor att få vara friska, men däremot en möjlighet att på lika villkor få ta del av de resurser som finns att tillgå för att kunna uppnå en bästa möjliga hälsa. I de flesta internationella konventionerna, är det inte en rättighet endast förbehållen medborgare i ett land utan en mänsklig rättighet som skall realiseras på lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion.Papperslösa barn saknar tillstånd att vistas i den staten de befinner sig i.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Målsättningen med detta projekt var att undersöka vilka trädslag som dominerar vid naturlig föryngring samt vilka faktorer som påverkar föryngringsresultatet. Bakgrunden till projektet är en önskan från Skogstyrelsen i Höör att få en bättre uppfattning om hur situationen ser ut i skogarna då allt fler skogsägare väljer naturlig föryngring på sina marker. Syftet med undersökningen är att skogsvårdsstyrelsen med stöd från våra resultat, ska kunna ge ett bättre stöd och råd till markägare som överväger naturlig föryngring. Projektet ska även kunna ge stöd vid uppföljning och tillrättarvisning av markägare som ej fullgjort sina lagstadgade åtaganden, att något måste göras om de misslyckats med föryngringen.Studien genomfördes i Höör och Hörby kommun i centrala Skåne. Kommunerna ligger på gränsen mellan gran och lövbältet varför de lämpar sig väl för studien.

Detta är en litteraturstudie av sjukdomen Devil Facial Tumour Disease (DFTD) som drabbar tasmansk djävul. De lever i vilt tillstånd på ön Tasmanien som ligger utanför Australiens södra kust. Tasmanska djävular är köttätande pungdjur i ungefär samma storlek som en rödräv. De är nattaktiva och lever ensamma, förutom vid konkurrens om föda och under parningsperioden då de möter andra tasmanska djävular. Vid dessa möten blir det ofta slagsmål för att göra upp rangordningen. DFTD ger stora tumörer i munhåla, ansikte och halsregion samt eventuella metastaser.

I Augusti 2000 beslutades att användandet av syntetiska vitaminer inte längre tillåts som tillskott i foderstaten till ekologiska mjölkkor. En generell dispens gäller i hela EU t.o.m. december 2005. Mer forskningsresultat, som kan visa på möjligheter att tillgodose idisslarnas vitaminbehov utan syntetiska vitaminer, är nödvändiga för att kunna ta ett korrekt politiskt beslut om ev. fortsatt dispens. I norra Europa har korna en kort betessäsong.

Mjältbrand är en sjukdom som drabbar både människor och djur. Den orsakas av bakterien Bacillus anthracis som bildar miljötåliga sporer. De kan överleva i jorden i många år och när rätt förutsättningar finns kan vegetativa celler utvecklas och framkalla sjukdom . Mjältbrand, eller antrax förekommer världen över och i Sverige har vi sporadiska utbrott bland framför allt nötkreatur. Syftet med denna litteraturstudie är att utvärdera hur man hanterat olika mjältbrandsutbrott i industrialiserade länder och vilka lärdomar vi kan dra av det i Sverige, där vi dessutom är styrda av epizootilagen.

Syftet med studien var att undersöka (i) planerarnas val av markberedningsmetod (främst avseende harvning och högläggning) i relation till terrängens svårighetsgrad, samt inverkan av (ii) markbehandlingsmetod och (iii) markberedningens utförande på markberedningsresultatet och plantornas etablering. Tre material användes; ett övergripande inventeringsmaterial med godkända, optimala och underkända planteringspunkter samt antal markberedningsrader per 100m, ett detaljerat inventeringsmaterial med beskrivning av markberedningspunkter och resultat från en kontrollinventering av svårighetsgradsbedömning samt ett material från Sveaskogs register avseende återväxtkontrollerade objekt med antal etablerade huvudstammar efter 1-3år vid olika markberedningsmetod, svårighetsgrad och bonitet.Endast för 51 % av objekten överensstämde planerarens och kontrollinventerarens bedömning (gjord efter avverkning och markberedning) av svårighetsgrad. För 23 % av objekten var planerarnas bedömning en svårighetsgrad lägre/lättare än kontrollinventerarens klassning. Harvade objekt hade 14 % signifikant fler godkända planteringspunkter per ha och bättre måluppfyllelse (95 resp. 86 % av önskat antal) än de som höglagts (avser normal och svår mark; harvning hade inte utförts på lätt mark).

I Sverige ökar antalet levande födda smågrisar, vilket har lett till en ökad smågrisdödlighet. 80 % av de smågrisar som försvinner fram till avvänjning dör under de första 2-3 levnadsdygnen. I Danmark arbetar man mycket med amsuggor i samband med grisningen för att minska smågrisdödligheten och har bedrivit forskning i många år. I Sverige finns det inga försök, bara rekommendationer om hur man kan gå till väga med flytt av ammor i två steg. Syftet med vår studie var att se hur amsuggor fungerar i Sverige, hur suggor och smågrisar påverkas i vårt system. Och om det lönar sig att använda amsuggor rutinmässigt ute i besättningarna. Försöket genomfördes i två besättningar med två-veckorsystem och fem veckors ditid.

Syfte och frågeställningar.Syftet med studien var att hos äldre studera förändring av fysisk kapacitet, i början och i slutet av en tvåmånadersperiod utan ledarledd träning eller rådgivning. Frågeställningarna ser ut som följande: Ses någon förändring av olika kroppsmått och fysiologiska testresultat (kondition, styrka, rörlighet och balans) i början jämfört med i slutet av en åttaveckorsperiod utan ledarledd träning? Hur skiljer sig förändringen mellan för- och eftertester för personer som fått ledarledd träning och rådgivning jämfört med en grupp som inte fått det men genomfört samma fysiologiska tester under motsvarande tidsomfång?Metod.I Testgruppen fullföljde 18 personer (7 män och 11 kvinnor) med en medelålder på 71 (66-78) år. Motsvarande siffror för Träningsgruppen, deltagare i hälsoprojekt vårterminen 2013, var 37 (16 män och 21 kvinnor), 70 (64-84) år. För att kunna mäta och jämföra eventuella förändringar utförde deltagarna två standardiserade förtest innan projektets start och åtta veckor senare ett eftertest varpå det kunde noteras eventuella förändringar utan att deltagarna påverkats mellan testerna med varken fysisk aktivitet, rådgivning eller kosthållning.

Många liv räddas idag då mammografiscreeningen som erbjuds symtomfria kvinnor tillhörande riskgrupper för bröstcancer, gör att cancer kan upptäckas på ett tidigt stadium. Screeningen utförs med röntgen, vilket är den metod som anses mest lämplig. Metoden är förhållandevis snabb och billig, men den har några nackdelar. Den kan vara ospecifik då man med denna metod avbildar skillnad i densitet mellan tumör och frisk vävnad, och ibland är denna skillnad så liten att det är svårt att detektera på bild. Bröst med högt innehåll av körtelvävnad försvårar även detektionen ytterligare.

Fetma är ett ökande problem hos dagens hästpopulation. Allt fler hästar diagnosticeras också med insulinresistens (IR) och ekvint metabolt syndrom (EMS). Dessa sjukdomar har ofta kopplats samman med intag av lättlösliga kolhydrater och fetma. Behandlingsregimen för de drabbade hästarna utgörs till stor del av dietprogram där mängden lättlösliga kolhydrater är kraftigt reducerad. Dock vet man inte om både utfodring med lättlösliga kolhydrater och fetma utgör riskfaktorer.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna är ett omdebatterat ämne och innehållet i dessa har förändrats mycket under årens lopp. Senaste ändringen var i form av införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan i socialförsäkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete?.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna är ett omdebatterat ämne och innehållet i dessa har förändrats mycket under årens lopp. Senaste ändringen var i form av införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan i socialförsäkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete?.

Tillgången på nya djur är avgörande för en framgångsrik mjölkproduktion. Äldre kor lämnar produktionen av olika anledningar och de tomma platserna som de ger måste fyllas ut av ett nytt producerande djur. Djurförsörjning handlar därmed om hur effektiva djurflödena är. För att få en effektiv djurförsörjning krävs det att god fruktsamhet, friska djur och låga rekryteringskostnader. För att nå dessa mål krävs en bra planering där man eftersträvar jämn beläggning.

Vintrarna 2005 och 2007 drabbades södra Sverige av stormarna Gudrun och Per. Konsekven¬serna blev förödande framförallt för skogsbruket. Redan före stormarna fanns det mycket stora arealer ungskog i behov av röjning i Sverige. En av anledningarna till att svenska skogs¬ägare hamnat efter med röjningen var att röjningsplikten i skogsvårdslagen avskaffades år 1994. Sex år efter Gudrunstormen är tiden snart inne för förstaröjning av många av de gamla stormhyggena.

Fetma är ett tillstånd som har visat sig öka risken för utvecklandet av metabolt (MS) syndrom hos människa. MS karaktäriseras av fetma (framförallt bukfetma), insulinresistens (IR), diabe-tes mellitus och högt blodtryck. Idag anses fetma även vara en av orsakerna till utvecklandet av ekvint metabolt syndrom (EMS) som ses hos hästar. EMS liknar till stor del den sjuk-domsbild som ses hos människor med metabolt syndrom. Förutom fetma är regionala fettan-sättningar och IR vanligt förekommande hos dessa hästar som ofta även utvecklar fång.