Brunnsröjning med kedjeröjsåg - effekter på kvarvarande bestånd
Vintrarna 2005 och 2007 drabbades södra Sverige av stormarna Gudrun och Per. Konsekven¬serna blev förödande framförallt för skogsbruket. Redan före stormarna fanns det mycket stora arealer ungskog i behov av röjning i Sverige. En av anledningarna till att svenska skogs¬ägare hamnat efter med röjningen var att röjningsplikten i skogsvårdslagen avskaffades år 1994. Sex år efter Gudrunstormen är tiden snart inne för förstaröjning av många av de gamla stormhyggena. Teknikutvecklingen för motormanuell röjning de sista femtio åren har varit blygsam och röjningsingreppet tenderar att utföras allt senare. Det har lett till att röjningskostnaden står för en ökande andel av skogsbrukets totala kostnader. Ett problem som ofta uppstår vid röjning av lövträd är att de röjda stubbarna skjuter stubb- och rotskott. De nya skotten har ofta stark växtkraft och kan på bara några år återigen konkurrera med huvudplantorna och ge upphov till ett förnyat röjningsbehov. Under några års tid har utveckling skett av en kedjeröjsåg med svärd och kedja istället för klinga. Sågen öppnar upp för röjningsformer som kräver mer precision som t.ex. brunnsröjning, där endast de träd som står närmast huvudplantan kapas. Under sommarhalvåret 2010 gjordes inmätningar av ett blocklagt röjningsförsök i Kronobergs län som anlagts tidigare på våren samma år. Utöver det gjordes även en mindre surveystudie över bestånd som brunnsröjts och totalröjts i Kronobergs och Jönköpings län mellan 2007-2009. Syftet med studien var att utifrån olika synvinklar, beskriva konkurrenssituationen mellan gran (Picea abies) och lövträd efter brunns- och totalröjning.I blockförsöket fanns fyra försöksled som brunnsröjdes: två olika brunnsradier med resp. utan vertikalröjning, d.v.s. kapning av sidogrenar på oröjda bistammar; ett som totalröjdes; och ett som lämnades som oröjd kontroll. I surveystudien ingick sex stycken brunnsröjda och två stycken totalröjda bestånd.Direkt efter röjning av blockförsöket hade knappt hälften av alla granar en skada som var yngre än ett år gammal. Den vanligaste skadeorsaken var viltbetning vilket förmodades bero på brist på övrigt foder. I studien fanns det ingenting som tydde på att andelen stubbar med minst en levande gren eller ett stubbskott varken efter en, två eller tre vegetationsperioder påverkas av om beståndet brunnsröjts eller totalröjts. Inväxning mot granen från oröjda bistammar sker främst ovanför den punkt där granens toppskott befinner sig under de första vegetationsperioderna efter röjning. Även om granarna två till tre år efter röjning i mycket liten utsträckning får piskskador finns en överhängande risk att skadeandelen kommer att öka de närmsta åren. När det gäller vertikalröjning kunde konstateras att när endast några få grenar kapas och toppskottet inte påverkas, skjuter trädet sällan stubbskott.Brunnsröjning kräver i dessa försök att beståndet röjs minst en gång till före gallring. Den genomförda brunnsröjningsstudien är endast en liten del av ett större röjningsprojekt som syftar till att täcka in såväl biologiska som ekonomiska aspekter för brunnsröjning och total¬röjning fram till förstagallring. Vilket alternativ som bör väljas beror på totalkostnaden och hur granarnas tillväxt och skadefrekvens påverkats av röjningsregimen. Ytterligare prestations- och konkurrensstudier krävs alltså för att få fram den röjningsregim som är mest fördelaktig på bördiga friska och fuktiga granmarker i södra Sverige.