Vad Ă€r val? Är de val vi har vĂ„ra egna? Spelutvecklare idag kĂ€mpar med spelares fria vilja dĂ„ detta kan orsaka problem. Till exempel nĂ€r spelare gör val som spelutvecklare inte har rĂ€knat med, vilket som följd kan skapa frustration hos bĂ„da parter. Problemet med spelares oförutsĂ€gbarhet i sina val Ă€r nĂ„got som spelutvecklare stĂ€ndigt har försökt lösa. Idag finns det flera tekniker som syftar till att diskret manipulera möjligheten till val inom spel och samtidigt lĂ„ta spelare vara ovetande om detta.

BakgrundVi har valt att belysa bildpedagogikens framvÀxt i Sverige och ge en överblick av viktiga föregÄngsgestalter och deras pedagogiska synsÀtt. Reggio Emilias pedagogiska filosofi presenteras, dÀr idén om att anvÀnda en ateljerista i den pedagogiska verksamheten startade. NÄgra av Loris Malaguzzis tankegÄngar kommer Àven synliggöras. Vidare belyser vi hur Reggio Emilias pedagogiska filosofi kom till Sverige, estetiska lÀrprocesser och lÀroplaner. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteDenna undersökning har gjorts i syfte att fÄ en ökad förstÄelse för nÄgra ateljeristors förhÄllningssÀtt till barns bildskapande.MetodVÄr studie har en hermaneutisk ansats.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) Àr en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet och kan delas in i fyra olika typer: benign MS, skovvis fortlöpande MS, kronisk progredierande MS och sekundÀr progressiv MS. Vanliga symtom hos personer med MS Àr gÄng-, koordination- och balanssvÄrigheter samt muskelsvaghet. Man ser att dessa personer Àr mindre fysiskt aktiva Àn friska trots att de behöver motion i samma grad som resten av befolkningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av trÀning hos personer med MS. Metod: En kvalitativ metod dÀr fem personer (5 kvinnor, medelÄlder 61 Är) med MS intervjuades om deras upplevelser av trÀning med öppna frÄgor.

VÄr uppsats handlar om hur en invandrartÀt och icke invandrartÀt skola arbetar för att förbÀttra elevernas skolprestationer vad gÀller betygen. DÄ den ena skolan Àr invandrartÀt utgör svenska2 och modersmÄlsundervisningen grunden för deras kunskapsinhÀmtande. Eftersom denna skola har en hög andel invandrarelever fÄr de ocksÄ tillÀgg till grundpengen vilket ger dem större frihet att fördela resurserna inom verksamheten. Den andra skolan, som har fÄ invandrarelever, fÄr dÀremot inget tillÀgg till grundpengen trots att Àven de har elever som Àr i behov av stöd. DÀr fÄr skolledningen istÀllet försöka fördela resurserna pÄ bÀsta vis.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur ungdomar upplever betydelsen av sina förÀldrars engagemang för ungdomarnas eget vÀlbefinnande. Hur tillgÀngliga upplever ungdomarna att deras förÀldrar Àr; hur upplever ungdomarna deras samspel med förÀldrarna och hur upplever ungdomarna det sociala stöd de fÄr frÄn sina förÀldrar? I studien har Ätta ungdomar intervjuats om hur de upplever sina förÀldrars engagemang och samspel. Av intervjuerna har det bland annat framkommit att samtliga ungdomar ville spendera mer tid med sina förÀldrar, att de ville ha möjligheten att prata med sina förÀldrar om allt och att de gÀrna gjorde saker tillsammans. I diskussionen dras slutsatser att ungdomarna i denna studie upplevde att de mÄdde bÀttre om de hade möjligheten att pratar med sina förÀldrar.

Denna uppsats handlar om elever och lÀrare vid en gymnasiefriskola i Mellansverige och om dessa anser att grupparbete Àr en bra arbetsmetod. Genom intervjuer med lÀrare och elever samt observationer av grupparbeten har denna undersökning blivit verklighet. Slutsatserna i denna uppsats Àr att grupparbete Àr ett komplext arbetssÀtt med flera olika faktorer som ska stÀmma överens. Eleverna och lÀrarna Àr överlag positivt instÀllda, men vissa elever anser att grupparbete inte fungerar som arbetssÀtt. Framförallt Àr det ambitionsnivÄn vissa trycker pÄ som ett problem eftersom eleverna inom grupperna strÀvar efter olika betyg varpÄ vissa i gruppen gör mer Àn andra och en del gör ingenting alls.

Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av tvÄngsÄtgÀrder i form av fastspÀnning samt isolering inom den psykiatriska tvÄngsvÄrden. Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd innebÀr att samhÀllet har förmÄgan att beröva en individ sin frihet om denne lider av en allvarlig psykisk störning. Det förekommer tvÄngsÄtgÀrder sÄ som fastspÀnning och isolering, dessa ska utövas med sÄ stor hÀnsyn som möjligt till patienten. Metod: Denna studie Àr en systematisk litteraturstudie som Àr baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar som Àr begrÀnsade mellan 2002 och 2014. Resultat: En del patienter ansÄg att fastspÀnning Àr en nödvÀndig ÄtgÀrd men ÀndÄ Àr det mÄnga som har negativa erfarenheter av dessa.

SÄ kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna bÄde lÀrande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer Àn 80 Ärs tid har visat sig vara synnerligen framgÄngsrikt och trots att bÄde lÀrande och demokratisk kompetensutveckling stÄr högt pÄ agendan för skolutveckling i bÄde Sverige och internationellt, nÀmns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhÀlle dÀr beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen pÄ allmÀnpedagogikens bord att kunna förklara de nÀmnda skolornas framgÄngar.Mitt syfte Àr att med hjÀlp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmÀnpedagogisk teori utifrÄn detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sÄdan teori utpekar. En etnografisk innehÄllsanalytisk metod har anvÀnts för att jÀmföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmÀrkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar pÄ den önskade teoretiska nivÄn. FrÄgan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning mÄste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlÀgg i en sÄdan diskussion finns i sista kapitlet..

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det i ett urval av storsÀljande sjÀlvhjÀlpslitteratur med fokus pÄ sjÀlvutveckling förmedlas narcissistiska budskap. Studien grundar sig i tidigare forskning som behandlat narcissism utifrÄn bÄde ett psykologiskt-, och ett samhÀllsperspektiv. DÀrutöver har forskning om sjÀlvhjÀlpslitteratur utgjort en del av referensramen för studien. Kvalitativ innehÄllsanalys har applicerats pÄ materialet. Det empiriska urvalet har bestÄtt av tre svenska sjÀlvhjÀlpsböcker som figurerat pÄ topplistor för större ÄterförsÀljare av litteratur pÄ internet.

Uppsatsen försöker beskriva skillnader och likheter i demokratiseringsprocessen i de nordiska lÀnderna Sverige och Finland. Studien Àr uppbyggd kring den teori som den modernare forskningen inom demokratiseringsprocessen framhÄller. Denna teori utgÄr ifrÄn att demokratiseringsprocessen bör ses som en tre delad process som innefattar tre Ätskilda men samtidigt överlappande skeenden. De olika faserna Àr liberalisering, transition och konsolidering. Under liberaliseringsfasen minskar det politiska förtrycket och individerna i samhÀllet fÄr mer frihet och ökade rÀttigheter.

SammanfattningÄmnesfördjupande arbete inom marknadsföring, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet Civilekonomprogrammet, 4FE03E, VT 2011.Författare:David BrooHandledare:Sarah PhilipsonTitel:Mobiltelefoni ? en djungel för konsumenterna. Vilka faktorer pĂ„verkar deras val av mobiloperatör?Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar de svenska konsumenternas val av mobiloperatör. Ett delsyfte Ă€r att undersöka vad som pĂ„verkar deras lojalitet till sin operatör.FrĂ„gestĂ€llning:Vilka faktorer pĂ„verkar de svenska konsumenternas val av mobiloperatör?Metod:Det teoretiska materialet bestĂ„r av litteratur och vetenskapliga artiklar.

AbstraktI min c-uppsats vill jag ta reda pÄhur individen och de sociala relationerna pÄverkas av att unga vuxna bor hemmalÀngre. Med hjÀlp av en kvalitativ metod och den hermeneutiska cirkeln har jagundersökt olika socialpsykologiska aspekter sÄsom familjen som organisation,parantestillvaron och frigörelseprocessen. Genom teorierna om frihet till ochfrÄn, parantestillvaron och familjen som organisation har jag försökt belysa olikaaspekter som kan pÄverka unga vuxnas boendesituation, men ocksÄ hur individernaoch de sociala relationerna pÄverkas av att de unga vuxna bor kvar hemma.Slutsatsen blir att unga vuxnas boendesituation pÄverkar mÄnga olika aspekter ibÄde den unga vuxnas liv och dennes förÀldrar. Arbetsmarknadens brist pÄ jobb bidrar till att unga vuxna hamnar i enparantestillvaro dÀr de utesluts frÄn vissa arenor som tillhör vuxenlivet,vilket bidrar till att ungdomstiden förlÀngs och att man inte blir vuxen förrÀnvid 25 Ärs Älder. Genom att tillhöra en organisation skapas rutiner som germÀnniskan trygghet i en osÀker vÀrld. Trygghet skapas Àven i nÀra relationermellan till exempel ett barn och dennes förÀlder.

Personlig assistans Àr en relativt ny och vÀxande yrkeskategori i Sverige. FÄ studier har fokuserat pÄ yrket ur ett personalperspektiv, varför det rÄder brist pÄ kunskap om hur personliga assistenter upplever sina arbetsförhÄllanden. Syfte: Att undersöka hur personliga assistenter upplevde sitt arbete och sin arbetsmiljö med fokus pÄ den belastning, belöning och (o)hÀlsa som kan uppstÄ. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och byggde pÄ sex semistrukturerade intervjuer med sÄvÀl privat- som kommunalanstÀllda personliga assistenter frÄn en stad i södra Norrland. Analysmetoden som anvÀndes var inspirerad av kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan pÄverka den fria leken.Studien vilar pÄ en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i Äldrarna ett till fem Är. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och anvÀndes i analysmodellen meningskoncentrering. Det hÀr resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende pÄ situation.

Syftet med det h?r arbetet var att visa hur ett varum?rke kan byggas och att prova detta genom en kollektion m?bler och inredningsprodukter under arbetsnamnet ĂźTextila sammanfogningar ñ Gone BananasĂź. MÂlet var att p examensutst?llningen kunna presentera en kollektion m?bler. Vi skulle ocks vid examensarbetets slut ha utvecklat en grund till vÂrt varum?rke i bild och text om oss och vad vi g?r.