Sök:

Sökresultat:

752 Uppsatser om Fri rörlighet av varor - Sida 50 av 51

Europas framtida konfektionsmarknad - dess förutsÀttningar för att ÄterfÄ en stark position

Textil- och konfektionsindustrin blir alltmer globaliserad och stÀlls inför hÄrdare krav dÄ konsumenterna efterfrÄgar allt billigare varor i snabb förÀndring. Sedan flera decennier har europeiska konfektionsföretag flyttat sin tillverkning till lÀnder med lÀgre arbetskostnader för att uppfylla kraven om lÄga priser som europiska tillverkare har svÄrt att uppfylla. En stor del har flyttats till Kina men Àven till andra lÀnder i Asien. Nu hÄller marknadsförhÄllandena pÄ att förÀndras igen genom tillvÀxt- och utvecklingslÀndernas starka utveckling. FörÀndringarna syns tydligast pÄ Kinas marknad genom stigande priser och mindre kapacitet för europeisk produktion.

Avskrivningar enligt IAS 16 Noterade företags val av avskrivningsmetod

Sverige Àr sedan den 1 januari 1995 medlem av Europeiska unionen, vilket innebÀr att Sverige mÄste tillÀmpa det regelverk som utvecklats inom Europeiska gemenskapen. Den Europeiska gemenskapen antog i november 1995 en ny strategi för redovisningsharmoniseringen i unionen. FrÄn och med 2005 skall alla noterade bolag upprÀtta sin koncernredovisning i enlighet med International Accounting Standards. Regelverket syftar till att öka jÀmförbarheten mellan företag och lÀnder vilket i sin tur medverkar till att den internationella redovisningen i större grad blir harmoniserad.Materiella anlÀggningstillgÄngar regleras i International Accounting Standard 16 och definieras som fysiska tillgÄngar som innehas för produktion eller distribution av varor eller tjÀnster som företaget förvÀntas anvÀnda mer Àn under en period. Olika avskrivningsmetoder skall anvÀndas för att systematiskt fördela av det avskrivningsbara beloppet över nyttjandeperioden.

Att sÀtta butiksatmosfÀren i första hand- en studie om hur man kan arbeta med butiksatmosfÀren i secondhandbutiker

Svenskarna handlar allt mer klÀder och intresset för mode och klÀder Àr större Àn nÄgonsin.Bara produkten rÀcker dock inte för dagens konsument, utan platsen dÀr den inhandlas har fÄttallt större betydelse för kundens shoppingupplevelse. De olika faktorer som pÄverkar kunden ibutik brukar samlas under konceptet butiksatmosfÀren. AtmosfÀren ska, för att pÄ bÀsta sÀttstimulera kunden, byggas utefter mÀnniskans fem sinnen, syn, kÀnsel, doft, smak och hörsel.Tidigare forskning har fokuserat pÄ hur aktiviteter i butiksmiljön fungerar inom vanligdetaljhandel. Vi har i vÄr uppsats valt att undersöka hur dessa tidigare rön skulle gÄ atttillÀmpa pÄ secondhandbutiker, som skiljer sig frÄn detaljhandeln bland annat genomproduktutbud. Secondhand har pÄ senare tid fÄtt mycket uppmÀrksamhet och det finns idag ettökat intresse för ÄteranvÀndning av klÀder.Syftet med uppsatsen Àr att analysera möjligheterna för secondhandverksamheter att arbetamed butiksatmosfÀren för att skapa en mer tilltalande butik.

Resandeströmmar: En fallstudie av regionaltÄgstrafiken inom de svenska storstadsregionerna

Resandeströmmar avser flöden av mÀnniskor som valt att transporteras via nÄgon typ av fÀrdmedel. Resandeströmmar kan avse bil-, tÄg-, buss-, bÄt-, flyg- och till och med gÄng- och cykelresenÀrer. I föreliggande arbete har resandeströmmar gÀllande regionaltÄgstrafik inom de svenska storstadsregionerna behandlats. Syftet med arbetet Àr att identifiera vilka faktorer som driver utvecklingen av resandeströmmar inom de svenska storstadsregionerna. Genom sÄdan förstÄelse skapas möjligheter att i tidigt skede urskilja hur resandeströmmar vÀntas utvecklas.

Stadsliv och stormarknader : En fallstudie över Sandvikens centrum

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Stadsliv och stormarknader - En fallstudie över Sandvikens centrum

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Inköp i Virtual Design and Construction: En fallstudie

I dagslÀget spenderar byggföretaget mer Àn hÀlften av intÀkterna pÄ inköp. Effektiv hantering av företagets leverantörer blir en viktig del av företagets strategi. Byggföretagen specialiserar sig och köper in fler tjÀnster för att kunna leverera, följden blir ett ökat beroende av leverantörer. Detta tyder pÄ att byggföretag i allt större grad mÄste sikta pÄ lÄngsiktiga öppna samarbeten. Inköp utförs dock huvudsakligen kortsiktigt och konkurrenssatt.

Olyckor pÄ svenska oljedepÄer: En delstudie i MSB-projektet ESS dÀr olyckor samt förebyggande och skadebegrÀnsande ÄtgÀrder studeras

Effekter av SamhÀllets SÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett projekt som Àr finansierat av Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap (MSB). Detta examensarbete Àr en delstudie inom ESS och skall analysera olyckor samt dess förebyggande och skadebegrÀnsande ÄtgÀrder pÄ svenska oljedepÄer i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL). Syftet Àr att utreda vilka olyckor som Àr mest frekventa samt vilka ÄtgÀrder som bedöms inneha stor potential att förebygga och/eller skadebegrÀnsa dessa olyckor. MÄlet Àr att beskriva de tio ÄtgÀrder som branschen anser inneha stor potential. Denna rapport har avgrÀnsats att enbart behandla oljedepÄer i Sverige som mellanlagrar flytande energibÀrare, raffinaderiverksamhet och kraftverk undantas.

Visioner och drömmar i Sveriges 4:e Storstadsregion : JÀrnvÀgens betydelse för regionalutvecklingen i Linköping/Norrköping

Regioner har alltid funnits. Det har stÄtt för det intermediÀra, en funktion mellan det lokala och det centrala styret. Den geografiska omfattningen har varit allt frÄn lÀnsindelningar till stora internationella eller kulturella regioner. Historiskt sÀtt, kan regioner vara funktionella, administrativa eller kulturella. NÀr Sverige övergick till att bli ett industrisamhÀlle, blev regioner en viktig utgÄngspunkt för att förÀndra de nationella nÀten.

Fast fashion mot en hÄllbar framtid- En studie kring konsumenters attityder till hÄllbart mode

Under de senaste 15 Ären har modeindustrin vÀxt och blivit bÄde snabbare och billigare och begreppet fast fashion har etablerats. Fast fashion Àr en affÀrsstrategi inom modeindustrin vars mÄl Àr att reducera ledtiderna frÄn idé till butik. Strategin syftar till att tillfredsstÀlla kundernas begÀr av de senaste trenderna pÄ mycket kort tid. Fast fashion branschen kan sÀgas stÄ i motsÀgelse till en hÄllbar utveckling, dÄ den representerar korta modecykler dÀr klÀder tenderar att bli ?slit och slÀng? varor.

Bo onoff, en studie av boendeintegrering i externhandelsomrÄden

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. BÄde direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har ocksÄ haft betydelse. Sverige har alltid legat lÄngt framme vad det gÀller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gÄngavstÄnd till butikerna och vÀldigt fÄ hade tillgÄng till bil.

Bo onoff, en studie av boendeintegrering i externhandelsomrÄden

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. BÄde direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har ocksÄ haft betydelse. Sverige har alltid legat lÄngt framme vad det gÀller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gÄngavstÄnd till butikerna och vÀldigt fÄ hade tillgÄng till bil.