Energianvändningen i en lokal redovisas idag endast som kWh per m2. I exempelvis en stor lokalsom inte producerar varken varor eller tjänster kommer energianvändningen vara låg vilket kanbetraktas som positivt. Skolor och forskningslokaler producerar tjänster och produkter vilket ärav samhällsnytta men den höga intensiteten på verksamheten brukar innebära högreenergianvändningen per m2. Målet med detta examensarbete är att kunna presentera alternativanyckeltal för energianvändning som kan appliceras på lokaler och med rapporten förse KTH ochAkademiska Hus med ett eller flera nyckeltal för bättre presentation av energianvändning i lokaler.För att kunna besvara problemformuleringen som ställts i detta examensarbete har enarbetsprocessbeskrivning utformats. Arbetsprocessen har delats upp i olika faser med ett antaldelmål som specificerats.

Det här arbetet sammanfattar resultatet av ett examensarbete med syftet att öka effektiviteten samt minska totalkostnaden på ICA Svergie ABs distributionsenhet i Borlänge, även kallat DE Borlänge. DE Borlänge är en av fem distributionsenheter i Sverige och levererar varor till cirka 300 butiker. Under en viss vecka såväl som under en dag uppstår stora variationer i volymer vilket leder till att det är svårt att hitta en optimal drift. DE Borlänge misstänker att processerna skapar onödiga merkostnader vilket är grunden till att examensarbetet genomförs.För att få en bild av hur distributionsenheten fungerar och var det finns möjligheter att förbättra driften gjordes en arbetsmodell. Den utgick från att först kartlägga flödet för att sedan identifiera och välja ut potentiella förbättringsområden.

Internprissättning är priser på varor eller tjänster som levereras mellan enheter inom ett större företag. Det visar sig att interna priser kan göra det möjligt för ett företag att mer effektivt styra företaget mot de gemensamma målen. En debiteringsmodell kan användas för att koppla interndebitering till en utförd leverans där en skriftlig begäran skickas elektronisk till mottagaren med besked om belopp och vart pengarna ska betalas. Priset som anges är antingen baserat utifrån en prislista som uppdateras kontinuerligt eller beräknas omgående och fastställs per beställning. Genom att bygga in servicenivåer i en debiteringsmodell kan beställningsbeteende inom intern logistik ändras genom att chefer gör beställare medvetna om hur deras val påverkar produktionsenhetens ekonomi. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida en debiteringsmodell för intern transport kan förändra beställningsbeteenden och sänka kostnader för intern logistik.

Uppsatsens syfte var att ge ett svar på huruvida en livsmedelsbutik kan överleva kommersiellt genom en strategi som gynnar hållbar utveckling. Dessutom ämnade vi skapa förutsättningar kring en fortsatt diskussion om vilket ansvar detaljister bör ta, gentemot stat och konsumenter, för att livsmedelskonsumtionen ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Vi genomförde en kvalitativ fallstudie av två olika livsmedelsbutiker med den gemensamma nämnaren att båda uppfattas som miljövänliga. Coop Konsum Avenyn som är en stor och välsorterad butik tillhörande en riksomfattande kedja och butiken Kooperativ Handel-FRAM vilken är en mindre butik med ett litet sortiment. Studien grundar sig i första hand på omfattande intervjuer med de båda butikernas chefer men även på observationer samt olika typer av dokument rörande livsmedelsbutikerna.

Marknadsföringsbegrepp har växt allt mer med tiden, lika väl som det har förgrenat sig ochutvecklats inom olika riktningar. Under utbildningens gång har vi läst en hel del ommarknadsföring och dess olika termer samt begrepp, men inte förrän det fjärde året, blev viverkligen fascinerade av själva ämnet One to One marketing.Undersökningens syfte är att studera hur tjänsteföretag tillämpar One to One marketing och påvilket sätt de inför perspektivet inom sina arbetsrutiner. De aspekter som vi har funnit mestintressanta att undersöka är hur tjänsteföretagen uppfattar One to One marketing och vilkalikheter samt skillnader det finns mellan teorin och empirin. Tjänsteföretagen som vi harintervjuat till vår uppsats är Reklambyrån Mecka, Nordea Private Banking och ICA Banken.Läsarna får en inblick i och kommer nära inpå tjänsteföretagens interna verksamhet.Konsumenter är den största anledningen till den goda lönsamhet som varje företag vill uppnå.Konsumenter är den drivande kraften bakom köpmarknaden och det gäller att lyckas få tag pådem som ger mest avkastning. Att vara kundorienterad och lyckas uppnå denna så kalladeskräddarsydda orienteringen, gentemot kunden, är ett av huvudmålen med One to One.

Matkompaniet är en grossist och importör av livsmedel. De köper in produkter från helavärlden men framförallt stora mängder ifrån Asien. Idag har Matkompaniet ett överbelastatlager med för mycket bundet kapital. För att bibehålla de konkurrenskraftiga priser som dehar idag måste lagret minskas, inte bara för det kapital som det binder utan även för deextrakostnader som det medför då de måste hyra ett externt lager.Av sex insamlade lagersaldon spridda bakåt i tiden kunde det utläsas att det fanns ett antalartiklar som hade ett väldigt högt lagersaldo. De beräknades att täcka förväntad efterfrågalångt fram i tiden.

I dagsläget förekommer långa väntetider på Apoteket i samband med recepthantering.I början av detta arbete var det våra egna erfarenheter och värderingar som väckte vårt intresse för detta ämne.Receptbelagda läkemedel utgör ungefär tre fjärdedelar av Apotekets försäljning. Storleken på försäljningsmarginalen för dessa varor den så kallade handelsmarginalen bestämmer Apoteket utifrån marknadsmässiga principer.Apoteket har för avsikt att korta ner väntetiderna till max 5 minuter inom tre år. Dessutom ska de utöka sina öppettider på de Apotek som är befintliga idag. Apotekets mål är att öka antalet Apotek från 870 till 1000.I vår undersökning märkte vi att kunderna vi mötte anpassar sina besök till tidpunkter då de vet att kötiden är kort och kunden undviker dessutom de Apotek som de vet har högre belastning. I vår enkätundersökning beräknar vi att svarsbortfallet har uppgått till 7 %.

Titel: Socialbidragstagare och konsumentFyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtionFörfattare: Andréa Freidenvall och Anna OsbäckUtbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitetHandledare: Mikael SandgrenVäxjö universitetExaminator: Norma MontesinoUniversitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitetNyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusionSammanfattningSyftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser.

Inledning: Företag lägger allt större fokus på deras logistikflöden. Anledningen till detta är att en effektiv logistikkedja kan skapa konkurrensfördelar. Detaljhandeln är en bransch som vuxit de senaste åren. Parallellt med att både utbudet av fysiska och E-handelsbutiker tilltagit har även konkurrensen ökat. Många detaljhandelsföretag har därför valt att outsourca delar eller hela sin logistikkedja, för att på så sätt kunna fokusera på kärnverksamhet.

Utgångspunkten i lagen om offentlig upphandling är att all anskaffning ska föregås av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag från denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfällig lagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2010 och det består i ett undantag från upphandlingsskyldigheten när kommunen anskaffar varor och tjänster från sina bolag, så kallade in house-köp. Undantaget gäller om vissa specifika kriterier är uppfyllda och har sitt ursprung i praxis från EU-domstolen. Kriterierna innebär att kommunen måste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en särskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag från upphandlingsskyldigheten när stat, kommun eller landsting köper från företag som de innehar eller är medlemmar i.

Utgångspunkten i lagen om offentlig upphandling är att all anskaffning ska föregås av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag från denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfällig lagstiftning som trädde i kraft den 1 juni 2010 och det består i ett undantag från upphandlingsskyldigheten när kommunen anskaffar varor och tjänster från sina bolag, så kallade in house-köp. Undantaget gäller om vissa specifika kriterier är uppfyllda och har sitt ursprung i praxis från EU-domstolen. Kriterierna innebär att kommunen måste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en särskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag från upphandlingsskyldigheten när stat, kommun eller landsting köper från företag som de innehar eller är medlemmar i.

Idag konkurrerar i stort sett alla företag med tjänster vilket gör att vi som konsumenter har ett stort utbud att välja mellan. Väl medvetna om alla de alternativ som finns tillgängliga på marknaden, blir vi också mer kritiska till kvaliteten på varor och tjänster. Vårt intresse väcktes därför för att undersöka utifrån vilka strategier som företag inom bank- och försäkringsbranschen arbetar för att uppnå god kvalitet på sina tjänster, samt vilka kvalitetsfaktorer som företagen anser är viktiga vid förmedlingen av en tjänst. Eftersom tekniken medför ständiga förändringar i vår vardag och däribland våra konsumtionsmönster, frågar vi oss hur stor inverkan det får på kundens kvalitetsupplevelse. Vi finner det därmed intressant att även undersöka i vilken grad som företagen anser att tjänster via telefon och Internet kan ersätta det personliga mötet. För att kunna besvara våra frågor har vi i vår empiriska undersökning valt att genomföra ett fåtal kvalitativa djupintervjuer med bank- och försäkringsbolag. I vår analysprocess har vi med hjälp av teorin och empirin kunnat urskilja att företagen skiljer sig åt i sitt sätt att se på kunden.

Sociala medier har fått allt större betydelse när det gäller kommunikation mellan människor och för företag har explosionen av sociala medier inneburit både möjligheter och utmaningar. För att möta konsumenterna där de befinner sig har företag nu följt efter kunderna till de sociala medierna. I strävan efter att öka sin lönsamhet har företag tagit tillvara på sociala medier som en ny och effektiv e-handelskanal, en verksamhet som fått namnet social commerce. Social commerce är ett nytt fenomen i Sverige och handlar om försäljning av varor och tjänster via sociala medier. Vårt mål med denna studie är att undersöka anledningarna till varför några svenska företag har valt att använda sociala medier som en plattform för sin e-handel samt klargöra vad det är som gör att sociala medier är en lämplig plattform för e-handel.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på vad organisationen Rättvisemärkt vill kommunicera med sitt varumärke och hur en grupp mottagare uppfattar det. Genom att göra intervjuer med kommunikationsansvarige på Rättvisemärkt samt personer som via sina organisationer/företag medverkat i Rättvisemärkts kampanj ?Vi dricker Rättvisemärkt kaffe?, utreder vi våra frågeställningar för att kunna uppnå undersökningens syfte.Rättvisemärkt är ett varumärke eller snarare en produktmärkning, vilket innebär att endast produkter kan vara märkta, inte företag, platser eller annat. Det är ett mervärde åt företag eller produkter. Varumärket Rättvisemärkt påträffas på bland annat kaffe, kakao, apelsiner och textiler.

Konsumenterna har under de senaste åren blivit mer och mer medvetna. Till följd av detta har företagens CSR arbete både ökat och utvecklats. Idag är CSR ett brett och svårdefinierat begrepp enligt många forskare. För att hjälpa konsumenterna att hitta rätt har diverse märkningar vuxit fram vilka syftar till att certifiera de initiativ som tas. Fairtradecertifieringen vilken använts som plattform i denna studie är en av många mer eller mindre välkända märkningar vilka finns för konsumenterna att tillgå.