Olika författare menar att vårt samhälle just nu går från att vara ett tjänstesamhälle till att bli ett upplevelsesamhälle. Denna teori bygger på den utveckling av erbjudanden och värdeskapande som hittills skett, från råvaror, via varor, till tjänster och sedan till upplevelser. Då upplevelser efterfrågas i allt större utsträckning av konsumenter så är det intressant att studera problematiken med att förstå vad upplevelser är och hur de skapas ur ett företagsperspektiv. De två huvudfrågor som behandlas är:Hur beskrivs upplevelsen som erbjudande i den studerade litteraturen?Hur beskriver litteraturen de aspekter av upplevelsens möjliggörande som företaget kan påverka?Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturstudie beskriva upplevelsen, både som fenomen för individen och som erbjudande från företaget, samt att skapa förståelse för upplevelsens möjliggörande utifrån ett företagsperspektiv.Uppsatsen är en litteraturstudie där sekundära litteraturkällor studerats för att belysa och diskutera problemområdet.

SammanfattningMiljökraven på varor och tjänster har idag slagit igenom på allvar, vilket har påverkat handeln på många sätt. Det har lett till att krav på märkning och information om varorna och tjänsterna har ökat och standarder, ledningssystem och kontrollsystem har fått större betydelse Det var ur detta som certifieringen uppstod.I vår studie ville vi därför undersöka om certifiering är det rätta verktyget för att företag ska bidra till en hållbar utveckling eller om certifiering kan anses som en nödvändighet för att överleva på marknaden. Detta innebar att ett antal företag kontaktades som ansågs som lyckade företag vad gällde hållbar utveckling.Cheferna på dessa företag intervjuades personligen eller via mail. Vid sammanställningen av svaren inspirerades vi av en metod som heter Grundad teori. Denna metod innebär att nyckelmeningar plockas ut ur intervjumaterialet som sedan kategoriseras i huvudkategorier, underkategorier och subkategorier.

Direkt skatt faller utanför EU:s kompetensområde men trots det har EU ett indirekt stort inflytande på medlemsländernas skatteregler. Medlemsstaterna får sluta skatteavtal mellan sig utan inverkan av EU, men bestämmelserna i skatteavtalen får inte strida mot EU-rätten, däribland bestämmelserna om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Sverige och de flesta övriga EU-länder är även medlemmar i OECD. De skatteavtal som är slutna mellan EU:s medlemsländer är därför i stor utsträckning utformade enligt OECD:s modellavtal. Enligt OECD:s modellavtal beskattas inkomster från rörelse och tjänst, enligt huvudregeln i artikel 7 och 15, i hemviststaten.

Det är vanligt att Svenska företag har leveranssäkerhetskrav på sina underleverantörer. Det är normalt att företag får problem att leverera varorna i tid till sina kunder ibland, vilket kan medföra stor ekonomisk förlust för företaget. Denna rapport är resultatet av ett examensarbete vid Mälardalens Högskola som utförts på uppdrag av International Aluminium Casting AB i Eskilstuna.Syftet med denna rapport är att se över IAC:s fabrik i Eskilstuna ute på Vilsta, för att kartlägga deras tillverkningsprocess och identifiera problemområden i tillverkningen som kan ha direkta effekter på leveranssäkerheten.För att uppnå syftet med arbetet utfördes först en litteraturstudie inom området effektiv produktion, följt av en empirisk studie som utfördes i fabriken på företaget. Detta ger arbetet en hög betryggande anknytning om hur verkligheten ser ut och ger innehållet en bekräftelse emot teorin inom området. En noggrann nulägesbeskrivning utfördes för att få en konkret bild över hur tillverkningsprocessen gick till och för att kunna se vart i processen det finns problem, vilket skulle kunna påverka företagets förmåga att leverera sina varor i tid till kunden.

Statliga företag i Sverige agerar på en konkurrensutsatt marknad och har dessutom viktiga samhällsfunktioner. Statliga företag agerar idag på samma marknadsmässiga villkor som privata företag. Dagens globala företagsklimat har bidragit till ökad konkurrens, snabbare tillgänglighet till information och större rörlighet när det gäller förflyttning av varor och tjänster. Detta har gjort att företag också blir mer granskade än tidigare och att fler utomstående intressegrupper ställer krav på dem. Ett krav som ökat på senare år handlar om att företag ska ta ett större etiskt och socialt ansvar.

Marknaden är i ständig utveckling och det uppstår mer och mer konkurrens, därför måste butiker skilja sig från andra butiker på marknaden. Detta kan de göra genom ett starkt varumärke som kunden föredrar framför andra. Det centrala i marknadskommunikationen är varumärket, detta skall kommuniceras på ett korrekt sätt till den definierade målgruppen för att det är dessa som reklamen riktas till.Vi vill således med denna uppsats belysa marknadskommunikationens betydelse i arbetet med att skapa ett starkt och attraktivt varumärke. Detta för att visa vikten av en bra marknadskommunikation som kan visa sig vara deras främsta tillgång, för att skapa ett starkare band med den nuvarande och tänkbara kunden.Den undersökning som vi har gjort byggdes på öppna individuella intervjuer med åtta butikschefer i fristående klädesbutiker. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur de olika butikerna arbetar med sin marknadskommunikation för att signalera sitt varumärke.

Telekombranschen står idag inför en rad olika utmaningar. Bland annat erbjuds varor och tjänster som är komplexa och de informationssystem som används är ofta eller inte alls anpassade efter de egna säljprocesserna. Samtidigt har produkterna som telekombranschen erbjuder fått minskad betydelse då aktörernas produkter är mycket lika varandra. Till följd av detta har servicekvaliteten fått en ökad betydelse samtidigt som denna påverkar verksamhetens effektivitet.Syftet med den här uppsatsen har varit att genom en fallstudie hos ett telekombolag identifiera faktorer och områden som effektiviserar verksamheten utan att servicekvaliteten försämras. Vi har utgått från två frågeställningar där vi valt att undersöka hur tjänsteverksamheter kan effektiviseras utan att det kompromissas på servicekvaliteten.

Organisationer samlar oerhört mycket information som kan användas som stöd vid strategiskt beslutfattande. Det finns många olika verktyg som kan användas för att analysera informationen och skapa det beslutunderlaget som krävs för ett informationsbaserad strategiskt beslut. Verktygen förutsätter en rationell beslutsprocess där olika alternativ vägs och analyseras med resultatet att bästa möjliga beslut fattas. Business Analytics (BA) är ett paraply begrepp som innehåller olika verktyg och processer för att analysera och bearbeta information som bygger på den rationella beslutsprocessen.Företag kan delas in i två olika kategorier: de som fokuserar/säljer sina produkter till slutkonsumenter (B2C) och de som fokuserar/säljer sina produkter till företag (B2B). Litteraturen kring hur BA används som beslutstödssystem fokuserar på B2C organisationer som Amazon.com, Netflix eller Google, medan det finns väldigt lite skrivit kring hur B2B organisationer utnyttjar BA.

När ett företag importerar eller exporterar varor och tjänster i utländsk valuta kan de exponera sig mot valutakursrisker. Värdet på en valuta idag är kanske inte densamma imorgon vilket kan både gynna och missgynna företag verksamma inom handel. Världsekonomin utsattes för chocker och en av de värsta finansiella kriser upplevdes under 2009/2010. Eftereffekterna kan fortfarande ses av länder exempelvis lokaliserade i Euroområdet. Valutakurser påverkas av makrorelaterad information vilket kan orsaka stora volatila fluktuationer av kurser som kan leda till enorm ekonomisk skada eller stor ekonomisk vinst för företag.

Bakgrund: Organisationsförändringar blir allt vanligare i dagens föränderliga samhälle. Förändringar kan vara nödvändiga för att anpassa organisationer efter omgivningens utveckling. Det är företagets chefer som utformar förändringen för att uppnå en förbättrad situation. Ett mål kan exempelvis vara ett förbättrat arbetssätt hos personalen. Men förändringar inom ett företag kan många gånger vara svårt att genomföra eftersom det kan stöta på motstånd från personalen.Syfte: Syftet med studien är att beskriva den förändring som genomfördes inom företagsorganisationen Rydells Försäljning AB år 2008-2010.

Eftersom jag är mycket intresserad av framtiden för svensk livsmedelsproduktion valde jag att skriva mitt examensarbete om svensk nötköttsproduktion. På något sätt tror jag att den svenska produktionen kommer att finnas kvar i framtiden och kunna konkurrera med det utländska lågprisköttet. Små besättningar växer, specialiserar sig och blir mer rationella och de som väljer att förbli små nischar sig på något sätt för att få ut ett mervärde för sina produkter. En tydlig trend på marknaden är att handla lokalproducerade varor. Konsumenten vill veta var och hur produkten är producerad.

När ett företag importerar eller exporterar varor och tjänster i utländsk valuta kan de exponera sig mot valutakursrisker. Värdet på en valuta idag är kanske inte densamma imorgon vilket kan både gynna och missgynna företag verksamma inom handel. Världsekonomin utsattes för chocker och en av de värsta finansiella kriser upplevdes under 2009/2010. Eftereffekterna kan fortfarande ses av länder exempelvis lokaliserade i Euroområdet. Valutakurser påverkas av makrorelaterad information vilket kan orsaka stora volatila fluktuationer av kurser som kan leda till enorm ekonomisk skada eller stor ekonomisk vinst för företag.

Vi kan alla läsa i media att det blir större utbud av butiker och varor på marknaden och det både pratas och skrivs om hur kraven ökar hos kunderna och att kunder kräver mer av personlig kundservice än förut, när de är i butikerna och ska handla. Därför måste varje butik med butikschef och anställda göra något utöver den dagliga försäljningen, för att locka till sig kunder men också för att försöka behålla de befintliga kunderna. I dagens läge då konkurrensen hårdnar i butikerna har vi valt att ta upp i denna uppsats, vikten av personlig kundservice i en butik. Vi har besökt de olika butikerna för att undersöka skillnader mellan kunders förväntningar och den faktiska upplevelsen i butiken, men även i förhållande till butikschefens uppfattning om kundens förväntningar och vad butiken levererar av personlig kundservice. Syftet med denna uppsats är att beskriva sambandet mellan det som butikscheferna uppfattar som personlig kundservice i deras butik, och vilka förväntningar och faktiska upplevelser, kunderna har på personlig kundservice i butiken.

Examensarbetet genomfördes hösten 2004 med Luleå Kommuns inköpsavdelning som uppdragsgivare. Examensarbetet behandlade köptrohet till avtal tecknade av Luleå Kommun. Köptrohet beskriver i vilken utsträckning anskaffning sker mot upprättade ramavtal och anges i examensarbetet i procent. Syftet med examensarbetet var att hitta ett värde för köptroheten i Luleå Kommun helåret 2004. Dessutom var det ett syfte att utreda vilka faktorer som påverkar köptrohet för att ha möjlighet att ge uppdragsgivaren rekommendationer för att öka köptroheten.

Enligt grundregeln i 1:5 2 st. 1 p. varumärkeslagen (2010:1877) (VML) är varukännetecken som endast består av tecken eller benämningar som visar en varas eller tjänsts geografiska ursprung inte särskiljande och uppfyller därmed inte kraven för att kunna varumärkesregistreras. Ett varumärke får heller inte registreras om det är ägnat att vilseleda allmänheten i fråga om varans eller tjänstens geografiska ursprung, 2:7 1 st. VML.