Denna uppsats behandlar EU:s inre marknad och dess fria rörlighet av varor. Den fria rörligheten av varor reglerar i artiklarna 28 och 29 EG-fördraget. Dessa artiklar förbjuder import- och exportrestriktioner samt ÅMV mellan medlemsstaterna. Det finns däremot undantag till dessa artiklar i artikel 30 EG-fördraget, som kan tillämpas om åtgärden är tillräckligt nödvändig och lämplig. Artiklarna 28 - 30 EG-fördraget är framför allt tillämpliga på gemenskapens medlemsstater, men även på dess institutioner, något som bekräftas i EG-domstolens praxis.EU:s institutioner har befogenheter att införa harmoniserande akter som exempelvis reglerar den inre marknaden.

Branscherna mobila företagstjänster och webbteknik har svårt att utnyttja det kundupplevda värdet i sin marknadsföring, då de tillhandahåller produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. I dagsläget finns det inga marknadsföringsteorier som behandlar dessa produkter. Syftet med detta kandidatarbete är att föreslå en modell för marknadsföring av produkter i gränslandet mellan varor och tjänster. Modellen kommer att fokusera kring kundupplevt värde. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer.

Branscherna mobila företagstjänster och webbteknik har svårt att utnyttja det kundupplevda värdet i sin marknadsföring, då de tillhandahåller produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. I dagsläget finns det inga marknadsföringsteorier som behandlar dessa produkter. Syftet med detta kandidatarbete är att föreslå en modell för marknadsföring av produkter i gränslandet mellan varor och tjänster. Modellen kommer att fokusera kring kundupplevt värde. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer. Vi har valt kvalitativa intervjuer för att få fram ett resultat som är användbart vid analys och vidare för att kunna dra relevanta slutsatser.

Bakgrund Artros ?r en ledsjukdom d?r kroppens naturliga balans av uppbyggnad och nedbrytning av ben och broskv?vnad p?verkas. Artros i h?nderna ?r en av de vanligaste formerna av artros. F?rekommande symtom ?r sm?rta, nedsatt r?rlighet och stelhet vilket p?verkar handfunktionen.

Ett sätt för företag att utnyttja existerande varumärken är att utveckla sitt befintliga produktsortiment med hjälp av dessa, en så kallad varumärkesutvidgning. Teorin tar upp diverse risker med varumärkesutvidgningar och hur dessa kan påverka konsumenternas syn på huvudvarumärkets image. Syftet med denna uppsats är att analysera hur en horisontell varumärkesutvidgning påverkar imagen på kapitalintensiva varor som innehar en stark varumärkesimage. Som kapitalintensiva varor har vi valt att undersöka bilar då det är en vara som på ett mycket bra sätt förespråkar den gruppen då en hög finansiell risk måste tas i samband med förvärv. De varumärken som undersöks är BMW, Mercedes, Audi, Volkswagen, Toyota och Volvo, som alla är bilmärken med stark varumärkesimage.

I denna uppsats undersöks distribution av ömtåliga varor. Syftet med denna uppsats var att belysa hur handelsträdgårdar förhåller sig till sina tänkbara distributörer. En fallstudie av två handelsträdgårdar har utförts och det insamlade materialet har använts för att söka svar på syftet med uppsatsen. Studien har visat att företagen inte följde någon speciell metod vid valet av distributionskanaler och på grund av varans ömtålighet valdes korta distributionskanaler. Övriga faktorer som påverkade valet av distributionskanaler var företagets kunder, konkurrenter, varans kvalitet, företagets geografiska läge och kunskapen om varan..

Ett sätt för företag att utnyttja existerande varumärken är att utveckla sitt befintliga produktsortiment med hjälp av dessa, en så kallad varumärkesutvidgning. Teorin tar upp diverse risker med varumärkesutvidgningar och hur dessa kan påverka konsumenternas syn på huvudvarumärkets image. Syftet med denna uppsats är att analysera hur en horisontell varumärkesutvidgning påverkar imagen på kapitalintensiva varor som innehar en stark varumärkesimage. Som kapitalintensiva varor har vi valt att undersöka bilar då det är en vara som på ett mycket bra sätt förespråkar den gruppen då en hög finansiell risk måste tas i samband med förvärv. De varumärken som undersöks är BMW, Mercedes, Audi, Volkswagen, Toyota och Volvo, som alla är bilmärken med stark varumärkesimage.

Harmonisering av punktskatter har skett främst genom Rådets direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, det s k cirkulationsdirektivet. Cirkulationsdirektivets bestämmelser innebär att varorna i och för sig blir skattepliktiga när de produceras inom EU eller förs in till EU, men att de kan cirkulera fritt inom gemenskapen utan beskattningskonsekvenser. Varorna hanteras under s k suspension. För privatpersoners inköp för eget bruk, Privatimport, gäller dock att varan punktbeskattas i inköpslandet. Denna problematik aktualiserades i det uppmärksammade ?Man in Black-fallet? då det ej var fråga om privatimport i direktivets bemärkelse då varorna personligen måste föras över gränsen för att de skulle kunna punktbeskattas i inköpslandet.

Dagens konsumtionsmönster är ohållbart och för att lyckas övergå till en hållbar utveckling krävs förändringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus på vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hållbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga säljmötet och hur försäljningen av hållbara varor skulle kunna ökas. Detta är riktat mot detaljhandelsföretag inom kläd- och textilbranschen där vi undersöker Åhléns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan påverka försäljningen av hållbara varor vid det personliga säljmötet.Vi menar att försäljare är en viktig position att se till då de är länken mellan företaget och kund och därför har de möjlighet att påverka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som påverkar försäljningsutfallet vid det personliga säljmötet samt förklarar hållbarhetens komplexa natur.

Syftet med detta arbete är att med hushållsbarometerns mikro- och makroindex undersöka om ett beteende liknande Keeping Up With the Joneses går att skönja i hushållens konsumtion. Mer specifikt så vill vi med OLS som estimationsteknik använda Konjunkturinstitutets mikro- och makroindex som förklarande variabler för att se om det går att belägga en signifikant påverkan på olika konsumtionsvaror på makronivå. Tanken är att både titta på typiska varor som i litteraturen om relativ konsumtion faller inom begreppet statusvaror, såsom bilar, och varor som faller utanför, såsom mat. Helt i enlighet med uppställd förväntan är inte resultaten men om vi tänker att bilar är den mest uttalade statusprodukten med hög visibilitet och mat den med lägst statussignal är resultaten ändå i enlighet med tesen att individens uppfattning av omgivningen påverkar det enskilda konsumtionsbeteendet..

I denna uppsats undersöks om befintliga konsumtionsmodeller förbättras när det adderas en specifik variabel för framtidsförväntningar till dem eller om framtidsförväntningarna redan är inbakade i dessa modeller genom andra variabler. För att undersöka detta har en variabel för hushållens förväntningar adderats till två befintliga konsumtionsmodeller. Därefter har skillnaderna jämförs, dels i förklarningsvärde och dels i prognosförmåga. Undersökning baseras på svensk data från tidsperioden 1980 till 2006. Resultaten tyder på att hushållens förväntningar är icke-signifikanta i modellskattningarna.

Syfte: Syftet med vår studie är dels att undersöka hur ICA styr sina kunder i butiken med hjälp av rumsliga faktorer. Vidare vill vi studera hur ICA framställer sig vad gäller miljösatsningar och hur de arbetar med miljövänliga varor i butiken.Metod: Vår datainsamling består av en dokumentstudie av hemsidor, en observationsstudie i uppsatsens aktuella butiker samt en semistrukturerad intervjustudie med ägare alternativt butikschef för respektive butik (fyra stycken). Dokumentstudien består i sin tur av två delstudier. I delstudie 1 studerar vi ICAs centrala hemsida och i delstudie 2 studerar vi butikernas egen hemsida.Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att butikerna, med hjälp av rumsliga styrmedel, har möjlighet att utforma sina lokaler för att främja kärnverksamhet och affärsidé. Ett antal legitimitetsskapande miljöaspekter står omnämna på ICAs centrala hemsida.

Rapporten behandlar en undersökning av SET (Secure Electronic Transacion) vilket är ett system för säkra kontokortsbetalningar över Internet. Min undersökning har inkluderat företag och banker som erbjuder sina kunder möjligheten att betala varor med SET. Rapporten tar upp vilka åsikter och erfarenheter parterna har när det gäller SET och dess framtid som betalningssätt.I rapporten behandlas Internet och dess uppbyggnad, elektronisk handel och olika sätt att betala varor som beställs via Internet, kryptering och vad som krävs för att ett betalningssystem skall anses säkert samt SET och dess funktioner vid betalning över Internet.Jag har genom litteraturstudier, intervjuer och enkäter kommit fram till att SET är en bra teknik, men som ännu inte slagit igenom hos användarna. Bankerna tror på SET som betalningssystem, medan företagen anser att SET troligtvis spelat ut sin rätt..

This paper is an assessment of whether the Nordic countries constitute an optimum currency area (OCA) or not. Hodrick Prescott-­?filtered data of real Gross Domestic Product (GDP) and rate of employment are used to investigate the similarity of business cycles between the target countries through a series of correlation analysis with Sweden as the base reference country and also by using a linear regression model. Additionally there is an evaluation of trade volume and labour mobility between the countries. Our results indicate that Iceland had the least similar business cycles within the Nordic countries and that the area should therefore possibly comprise Denmark, Finland, Norway and Sweden. .

Att vi lever i ett samhälle som kräver mer av jordens resurser än den själv kan återhämta sig från är vida omtalat, där förändrade konsumtionsmönster är en väg att bidra till ett mer hållbart samhälle. Många företag är idag engagerade i hållbarhetsfrågor, kommunicerar mer hållbara budskap samt utökar sina sortiment av hållbara varor. Dock är hållbar kommunikation en mycket svår uppgift för marknadsförare. Svenska konsumenter väljer till viss mån hållbara varor framför konventionella, men upplever att det inte finns tillräckligt med information som framhäver hållbara varors fördelar. Denna kvalitativa studie riktar fokus till hur konsumenter uppfattar dagligvaruhandelns kommunikation av hållbara varor i syfte att förstå vilken typ av kommunikation som har en positiv påverkan på konsumenterna och vilken de inte stimuleras av. För att möjliggöra detta har vi utgått från de initiala stegen av individens förmåga att uppfatta kommunikation.