Sök:

Sökresultat:

752 Uppsatser om Fri rörlighet av varor - Sida 3 av 51

Belöningssystem i svenska smÄföretag : En kvantitativ studie som undersöker vad motiven till belöningssystem i svenska smÄföretag Àr

Dagens konsumtionsmönster Ă€r ohĂ„llbart och för att lyckas övergĂ„ till en hĂ„llbar utveckling krĂ€vs förĂ€ndringar i beteenden och livsstilar hos företag och konsumenter. I detta arbete har vi fokus pĂ„ vad företag kan göra för att vara drivande i att skapa en mer hĂ„llbar konsumtion. Mer specifikt ser vi till det personliga sĂ€ljmötet och hur försĂ€ljningen av hĂ„llbara varor skulle kunna ökas. Detta Ă€r riktat mot detaljhandelsföretag inom klĂ€d- och textilbranschen dĂ€r vi undersöker ÅhlĂ©ns som fallföretag för att belysa vilka bakomliggande faktorer som kan pĂ„verka försĂ€ljningen av hĂ„llbara varor vid det personliga sĂ€ljmötet.Vi menar att försĂ€ljare Ă€r en viktig position att se till dĂ„ de Ă€r lĂ€nken mellan företaget och kund och dĂ€rför har de möjlighet att pĂ„verka kunders val. Teorierna i detta arbete handlar om olika faktorer som pĂ„verkar försĂ€ljningsutfallet vid det personliga sĂ€ljmötet samt förklarar hĂ„llbarhetens komplexa natur.

Kontroll- och verksamhetskriteriet i teori och praktik. En granskning av det kommunalÀgda bolaget Renova AB

NÀr kommuner köper varor och tjÀnster skall det enligt lag ske en offentlig upphandling. Enligt praxis frÄn EU-domstolen behöver inte kommuner genomföra en upphandling dÄ de köper varor eller tjÀnster frÄn kommunala bolag som de sjÀlva Àger helt eller delvis tillsammans med en eller flera andra kommuner, under förutsÀttning att de sÄ kallade Teckal-kriterierna Àr uppfyllda. I denna uppsats har vi tittat nÀrmare pÄ det kommunalÀgda bolaget Renova AB för att utreda hur Àgarkontrollen ser ut enligt de dokument och handlingar som finns att tillgÄ, för att sedan försöka utreda huruvida dessa riktlinjer följs i praktiken. I vÄrt fall har syftet varit att granska de styrdokument som upprÀttats vad gÀller det kommunalÀgda bolaget Renova AB mot bakgrund av Teckal-kriterierna..

FrÄn Traditionell handel till Elektronisk handel : med avseende pÄ Internethandel mellan specialvaruföretag och konsument.

MÀnniskan har under lÄng tid bedrivit handel med varor och tjÀnster. Genom att nya hjÀlpmedel för handel utvecklas, förÀndras handeln och dess former. Elektronisk handel kan bedrivas via Internet. Elektronisk handel via Internet medför flera fördelar, men ocksÄ nackdelar, problem, konsekvenser och risker för företag som inför/bedriver Internethandel.Det finns skilda meningar om huruvida specialvaror bör sÀljas via Internet, och om företag som tillverkar och/eller saluför denna typ av varor bör bedriva Internethandel mot konsument. En litteraturstudie och en intervjustudie har genomförts för att undersöka om det Àr lÀmpligt för specialvaruföretag att införa Internethandel mellan företag och konsument.

Industriarvet i Eskilstuna kommun : En studie av industriarvets roll i platsidentitet och platsmarknadsföring

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

EfterfrÄgan pÄ beroendeframkallande varor : En studie om hur efterfrÄgan pÄ snusprodukter har reagerat pÄ prisökningar i Sverige mellan 1999-2009

Denna uppsats behandlar de relativa prisökningar som skett för snusprodukter i Sverige och vill undersöka om dessa har lett till minskad efterfrÄgan som nationalekonomisk teori föreslÄr. UtifrÄn teori och tidigare forskning har en efterfrÄgemodell konstruerats för att möjliggöra en statistik undersökning.Variablerna som ingÄr i modellen Àr inhÀmtade frÄn Statistiska centralbyrÄns prisenhet och Swedish Match AB och inkluderar prisuppgifter för varor, försÀljningsstatistik och disponibel inkomst under tidsperioden 1999-2009.Resultaten frÄn regressionsanalyser för tidsseriedata visar pÄ att de ökade priserna har haft en negativ inverkan pÄ efterfrÄgan pÄ snus under den gÀllande tidsperioden, men att denna effekt varit förhÄllandevis liten..

E-HANDELSRETURER AV KONFEKTIONSVAROR -En studie av unga konsumenters returbeteende och vilja till ansvarstagande för ett mer miljömÀssigt hÄllbart returflöde

Detaljhandeln över internet har under de senaste Ären ökat stadigt och konfektionsvaror(klÀder, skor och accessoarer) tillhör de varor som svenska konsumenter e-handlar flitigast. Itakt med den ökade e-handeln ökar ocksÄ antalet varor som mÄste returneras. Det faktum attkonsumenten inte har möjlighet att testa varorna innan köpet bidrar till osÀkerhet och medföratt konfektionsvaror tillhör de varor som returneras mest. Möjligheten till returer vÀrderashögt av konsumenterna och dÀrför erbjuder mÄnga företag i dagslÀget billiga eller heltavgiftsfria returer. Ett köpbeteende hÄller pÄ att skapas dÀr konsumenten bestÀller hembetydligt fler varor Àn annars och returnerar flertalet.

Lojalitet eller kriminalitet? : Ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under Ären 1939-1949.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka omfattningen av och karaktÀren pÄ ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under Ären 1939-1949 samt myndigheternas försök att stÀvja denna brottslighet. Det ska frÀmst uppnÄs genom att studera den rannsakade ransonerings-brottsligheten som det framkommer i domböckerna.Materialet som anvÀnts i undersökningen Àr domböcker för GÀstriklands östra domsaga, protokoll frÄn Högbo kommuns och Sandvikens köpings kristidsnÀmnd, ett klipparkiv med pressklipp frÄn lokaltidningarna samt ett brottmÄlsdiarium för Sandvikens distrikt.Resultatet Àr att det föll 119 st fÀllande domar för ransoneringsbrott i Sandviken/Högbo under de undersökta Ären, de flesta sakfÀllda brotten begicks under Ären 1944-45. Den övervÀgande delen av brotten handlade om olika varubrott, i regel olaga försÀljning/köp av ransonerade varor. De varor som framförallt drabbades av olika brott var olika former av livsmedel, frÀmst smör. De som framförallt begick ransoneringsbrotten var personer som pÄ nÄgot sÀtt hanterade ransonerade varor eller ransoneringskuponger i sitt yrke.

Personanpassad direktmarknadsföring ? En studie kring lagring av köpbeteende.

I dagens konsumentsamhÀlle vÀxer hela tiden utbudet av varor och tjÀnster att vÀlja mellan och dÀrmed vÀxer Àven konkurrensen mellan de olika företag som finns ute pÄ marknaden.Utvecklingen inom direktmarknadsföringen gÄr snabbt framÄt och med framstegen inom omrÄdet kommer det Àven fram nya sÀtt att nÄ kunderna. Individanpassade erbjudande Àr ett relativt nytt sÀtt för företagen att arbeta med i sin marknadsföring vilket gör det extra viktigt för företagen att kontrollera hur deras erbjudanden tas emot av deras kunder.Det finns mÄnga fördelar med att anvÀnda sig av personanpassad DM men sjÀlvkart kan det ocksÄ uppstÄ problem vid anvÀndandet av den hÀr typen av erbjudanden. Ett av de frÀmsta problemen Àr att det kan inkrÀkta den personliga integriteten hos den som mottar dem.VÄr studie Àr en fallstudie dÀr vi valt att inrikta oss pÄ ICA och hur de arbetar med sin DM. Vi har valt att göra en kundundersökning med respondenter som har ICA-kort, dÀr vi stÀller frÄgor kring kundernas uppfattning av företagets lagring av köpbeteende och anpassade erbjudanden. Genom att göra en intervju med vÄr kontaktperson pÄ företaget som har en ledande position pÄ ICA:s marknadsavdelning, har vi fÄtt information som hjÀlpt oss besvara en del av vÄr problemfrÄgestÀllning.VÄrt syfte med studien Àr att undersöka och beskriva hur ICA arbetar med sin direktmarknadsföring.

Kvinnoidealets pÄverkan pÄ kvinnor i medelÄldern

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur kvinnor i medelÄldern pÄverkas av kvinnoideal och hur detta pÄverkar deras sÀtt att se pÄ sin egen identitet. FrÄgor kring sambandet att konsumerar varor till sig sjÀlv för att uppnÄ ett visst ideal. Metoden som jag anvÀnt mig av Àr en kvalitativ metod dÀr empirin Àr insamlad genom sex intervjuer. Jag har huvudsakligen koncentrerat mig pÄ hur informanterna uppfattar kvinnoideal, sin egen identitet, konsumtionen och reklamens pÄverkan. Teorier jag anvÀnt mig av Àr Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhÀllet, Anthony Giddens teori om modernitet och sjÀlvidentitet och Yvonne Hirdmans teori om genus.

Selektiv migration : En kvantitativ studie av Uppsalas miljonprogram 1990-2010

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

Med fötterna i jorden-vÀrdeskapande hos ekolantbrukare med gÄrdsbutiker

Utvecklingen inom livsmedelsbranschen har prÀglats av samhÀllets industrialisering och globalisering de senaste decennierna. Det gÀller Àven de producenter som förser livsmedelsbranschen med varor. Jordbrukets förÀndrade villkor har medfört att en del smÄskaliga bönder valt att erbjuda tjÀnster kring sin kÀrnprodukt. Globaliseringen har ocksÄ medfört ett antal miljöproblem som nÄgra av dessa tjÀnstefierade bönder bidrar till att motverka, genom att uppfylla ett av regeringens uppsatta miljömÄl om att producera ekologiska varor. TjÀnsterna dessa entreprenörer tillhandahÄller innebÀr att ekologiska och nÀrproducerade varor erbjuds i en gÄrdsbutik.

ICAs ?Mina varor? : framgÄngsrik ?one-to-one marketing??

?One-to-one marketing? Àr en marknadsföringsidé dÀr relationen mellan kund och leverantör stÄr i fokus. Den kunskap om en specifik kund som leverantören fÄr via relationen kan anvÀndas för att utforma erbjudanden anpassade för just den kunden. Erbjudandena Àr Àmnade att pÄverka relationen positivt och göra kunden lojal till leverantören. Nya tekniska hjÀlpmedel har medfört att information om kundens preferenser kan lagras och bearbetas för att dÀrefter anvÀndas till att utforma dessaerbjudanden.

Distributionsstrukturer för FMCG-varor : - en intervjustudie

Inom logistiken finns det ett antal frÄgestÀllningar, dÀr struktur Àr ett viktigt omrÄde. StrukturfrÄgorna berör bland annat distributionen, exempelvis om en fÀrdig produkt ska lagras eller skickas direkt till kund samt hur sjÀlva transporten ska gÄ till. Distributionsstrukturen syftar till att överbrygga de gap som uppstÄr mellan producerande företag och konsumenterna av deras produkter. Distributionen Àr i vissa fall mer komplex Àn företaget i sig, dÀr beslutsfattandet kan handla om vilka delar som ska outsourcas och vilka externa aktörer som ska samarbetas med. Val gÀllande distributionen kan vara avgörande för ett företags lönsamhet och konkurrensförmÄga.

Hedgefonders derivatstrategier : Hur anvÀnds futures och CFDs?

Studien Àmnar ge en beskrivande bild av hur hedgefonder anvÀnder futures och CFDs och till vilket syfte. Författarna avser Àven att genomföra en jÀmförelse mellan instrumenten för att ge en ökad förstÄelse för hur CFDs kan anvÀndas som instrument och vilka strategier som Àr mest lÀmpade beroende pÄ mÄl och riskpreferenser.Studien Àr byggd pÄ det deduktiva synsÀttet. För insamling av det empiriska materialet har en kvalitativ metod anvÀnds varvid fyra telefonintervjuer genomfördes. Teorin har hÀmtats frÄn flertalet kÀllor dÀr bÄde artiklar, böcker och Internet har anvÀnts.De strategier som anvÀndes av hedgefonderna i studien var Förvaltade terminer, Global makro samt Marknadsneutral. Ingen av hedgefonderna anvÀnde sig av CFDs, detta berodde enligt hedgefonderna pÄ lÄgt utbud av underliggande varor samt bristande likviditet.

RÀttsliga aspekter pÄ parallellhandel med ompaketerade lÀkemedel pÄ den gemensamma marknaden

Inom EU leder skyddet av nationella immateriella rÀttigheter ofta till konflikter med ett av Unionens och Romfördragets grundlÀggande syften; principen om varors fria rörelse. Parallellimport av lÀkemedel pÄ den gemensamma marknaden stÀller konflikten mellan immaterialrÀtten, konkurrensrÀtten och principen om fria varurörelser pÄ sin spets. Den fria rörligheten för lÀkemedel gÄr genom EG-domstolens rÀttspraxis i brÀschen för utvecklingen av en enhetlig marknad. I denna uppsats analyserar författaren Jon HÄkansson parallellhandeln med lÀkemedel, i synnerhet problematiken med varumÀrkesintrÄng vid ompaketering, ommÀrkning och anbringande av nytt varumÀrke. EG-domstolens omfattande rÀttspraxis fram till och med de senaste avgörandena pÄ omrÄdet klargörs och balansen mellan de motstridiga intressena analyseras; pÄ ena sidan finns viljan att uppnÄ sÄ fri rörlighet för varor som möjligt och pÄ den andra intresset av att bevara rÀttigheter enligt nationell immaterialrÀtt..

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->