OsĂ€kerhet och komplexitet Ă€r Ă„terkommande begrepp nĂ€r miljöproblematiken diskuteras. Det Ă€r en mörk bild som mĂ„las upp kring framtidens miljö. Den rĂ„dande komplexitet försvĂ„rar arbetet med miljön, dĂ„ en felaktig Ă„tgĂ€rd kan fĂ„ konsekvenser lĂ„ngt senare. Är de demokratiska institutionerna kapabla att handskas med miljöproblematiken och erbjuda mĂ€nniskor förutsĂ€ttningar för att nĂ„ en hĂ„llbar utveckling? Syftet med uppsatsen Ă€r att utreda förhĂ„llandet mellan demokratin och förmyndarskapet och miljöproblemens hantering.

I dagens samhÀlle Àr miljöfrÄgor ett högst aktuellt Àmne dÄ problem sÄsom klimatförÀndringar och utslÀpp diskuteras sÄ gott som dagligen. MÄnga medborgare har börjat inse att de mÄste börja hushÄlla med jordens resurser pÄ ett bÀttre sÀtt. Sveriges kommuner arbetar alltmer med miljöfrÄgor och begreppet hÄllbar utveckling dyker upp alltmer i diskussionen. I och med det vÀljer alltfler kommuner som att göra en miljöredovisning varje Är.VÄrt syfte Àr att studera hur Karlstad kommun styr för att uppnÄ effektivitet i sitt miljöarbete och undersöka hur redovisning anvÀnds för att utvÀrdera miljöarbetet. För att kunna göra detta studerades till att börja med kommunens miljöredovisning.Efter det genomfördes en kvalitativ studie genom individuella intervjuer med sex av de personer som varit engagerade i miljöredovisningen, genom detta anses att intervjuer genomfördes med respondenter som Àr mest insatt i kommunens miljöarbete.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa och analysera det före detta skolÀmnet hembygdsundervisning med arbetsövningar.För att kunna besvara mitt syfte och min frÄgestÀllning har jag anvÀnt mig av innehÄllsanalys och kulturanalys. Jag har studerat lÀrarhandledningsböcker i Àmnet och de har varit Handledning vid undervisningen i Hembygdskunskap, Plan för Hembygdsundervisningen under de tre första skolÄren och Studieplan i Hembygdskunskap. Jag har ocksÄ studerat de relevanta lÀroplanerna och det Àr Undervisningsplanen 1919, Undervisningsplanen 1955, Lgr62 och Lgr69. Jag har lÀst igenom Svensk LÀraretidning och Folkskolan Svensk LÀrartidning mellan Ären 1920-1963. Jag har gÄtt igenom mötesprotokoll frÄn det fjortonde svenska allmÀnna skolmötet 1908 och det tionde nordiska skolmötet 1910.

Det överordnade temat för uppsatsen Àr det offentliga rummets konstruktion och förÀndring. Det preciserade syftet Àr att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers förestÀllningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas förestÀllningar leder till i förÀndringen av det offentliga rummet. Följande frÄgor stÀlls för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas förestÀllningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas förestÀllningar leder till i förÀndringen av det offentliga rummet: - Vilka förestÀllningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka förestÀllningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmÀter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign Àr en fallstudie och fallet som undersökts Àr station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet bestÄr av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hÄllbarhet kommer prövas med hjÀlp av triangulering. Det empiriska materialet har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys som Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ.

Syftet med min studie Àr att problematisera förskollÀrares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan frÀmja utvecklingen av denna förmÄga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhÄllande och relevans till förskolans verksamhet samt kÀnslors uppkomst och utveckling ur bÄde ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppvÀxtvillkoren och den sociala praxis individen ingÄr i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur vÀrden och normer i samhÀllet fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning dÄ individen rÀttar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin bestÄr av en fokusgruppsintervju med tre förskollÀrare.

Bakgrunden till denna uppsats Àr att i Sverige borde alla medborgare ha samma rÀtt att uttrycka sin Äsikt. Det Àr en grundlÀggande rÀttighet som försvaras i vÄr grundlag, Regeringsformen 2:1, samt en mÀnsklig rÀttighet som skyddas av artikel 10 i Europakonventionen. Av yttrandefriheten följer rÀtten att som arbetstagare framföra kritik. Yttrandefriheten Àr i första hand tillförsÀkrad medborgaren gentemot det allmÀnna och dÀrmed skiljer sig rÀtten att uttrycka sig för anstÀllda inom privat respektive offentlig sektor.Som ett konkurrerande intresse till kritikrÀtten Àr lojalitetsplikten som följer av anstÀllningsavtalet. Lojalitetsplikten innebÀr en skyldighet för arbetstagaren att sÀtta arbetsgivarens intresse framför sitt eget och dÀrmed undvika situationer dÀr vederbörande kan komma i pliktkollision.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och jÀmföra tvÄ bild- och tvÄ svensklÀrares instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förstÄelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen pÄ en grundskola i Är 7-9 och pÄ en gymnasieskola i respektive Àmne ur ett lÀrandeperspektiv. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ? Vilken instÀllning och tolkning har lÀrarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gÀllande styrdokument? ? Hur konstruerar lÀrarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀrarnas instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrÄn lÀrandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrÄn vad tidigare forskning har visat. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr det insamlade empiriska materialet bestÄr av semistrukturerade intervjuer. En bildlÀrare och en svensklÀrare pÄ en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det Àr de som utgör empirin för att uppnÄ studiens syfte.

Bakgrund: Globalisering har medfört ökad konkurrens, vilket har stĂ€llt högre krav pĂ„ svenska företag. Företagen mĂ„ste stĂ€ndigt utvecklas för att kunna behĂ„lla sin konkurrenskraft, och företagen kan bemöta den hĂ„rda konkurrensen genom en utflyttning av verksamheten till utlandet eller utveckling pĂ„ hemmaplan. EU-utvidgningen har medfört förbĂ€ttrad kommunikation mellan företag och medborgare i medlemslĂ€nderna, vilket i sin tur har bidragit till det ökade intresset för de Östeuropeiska lĂ€nderna. MĂ„nga svenska företag vĂ€ljer att flytta till Estland pĂ„ grund av den geografiska nĂ€rheten, tillgĂ„ng till nya marknader och strĂ€van efter kostnadsreducering.Problem: Är etablering i lĂ„glönelĂ€nder ett lyckat alternativ för svenska smĂ„företag?Syfte: Att studera skillnader mellan svenska företag som producerar i Sverige och i Estland.

Bakgrund:I den svenska skolan har det under en lÀngre tid funnits olika pedagogiska, beslutsbaserade rollspel i undervisningen. Nu har skolan digitaliserats, vilket har öppnat upp för datorspel i undervisningen, frÀmst inom matematik och sprÄkliga Àmnen. SamhÀllskunskapen Àr ett mer komplext Àmne att reproducera och dÀrför har inte dataspel i undervisningen anvÀnts i lika stor utstrÀckning. I och med den tekniska utvecklingen, kan spel Äterskapa mer komplexa företeelser och har dÀrför möjligheten att inkluderas i fler skolÀmnen Àn tidigare. Spelindustrin Àr idag i en position, grafiskt och tekniskt, dÀr det gÄr att simulera hela lÀnder, historiska hÀndelser och hela ekonomier med varierande komplexitet.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsÀmnet pÄ gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna Àr. Det Àr relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsÀmnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt lÄga betyg i religionskunskapsÀmnet. Skolinspektionens granskning visar Àven pÄ brister i hur Àmnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att Àmnet inte Àr anpassat för dem och att det pÄminner om den religionskunskap de lÀste pÄ högstadiet.

Kraven har ökat pÄ insyn och inflytande frÄn medborgarna i samhÀllsutvecklingen. Medborgarnas medverkan i planeringsprocessen Àr viktig av flera skÀl. Arenor dÀr medborgarna ges möjlighet att diskutera och debattera behövs. Bland annat har tillkomsten av Internet skapat nya möjligheter till dialog mellan medborgare och myndigheter. Demokrati och IT var för sig skulle man kunna betrakta som tvÄ stora intresseomrÄden i vÄrt samhÀlle.

I Sverige rÄder offentlighetsprincipen: en princip, som genom att ge medborgare rÀtt till insyn, syftar till att motverkar maktmissbruk och korruption. Undantaget till offentlighet Àr sekretess. Sekretess Àr ett undantag som Àr bÄde omfattande och problematiskt, i vissa fall sÄ problematiskt att medborgarna som en konsekvens av detta, sjÀlva drabbas negativt. Denna uppsats granskar tvÄ olika typsituationer, dÀr sekretessen fÄr negativa följder. Sen första typsituationen rör de fall dÀr sekretessen innebÀr att myndigheter inte kan samverka vid Àrenden som rör den enskilde, vilket drabbar den enskilde individen.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och jÀmföra tvÄ bild- och tvÄ svensklÀrares instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förstÄelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen pÄ en grundskola i Är 7-9 och pÄ en gymnasieskola i respektive Àmne ur ett lÀrandeperspektiv. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: ? Vilken instÀllning och tolkning har lÀrarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gÀllande styrdokument? ? Hur konstruerar lÀrarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lÀrarnas instÀllning och tolkning pÄ och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrÄn lÀrandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrÄn vad tidigare forskning har visat. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr det insamlade empiriska materialet bestÄr av semistrukturerade intervjuer. En bildlÀrare och en svensklÀrare pÄ en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det Àr de som utgör empirin för att uppnÄ studiens syfte.

Ett fungerande straffr?ttsligt samarbete mellan EU:s medlemsstater ?r v?sentligt f?r att EU ska kunna erbjuda sina medborgare ett omr?de med frihet, s?kerhet och r?ttvisa. I takt med att den organiserade brottsligheten ?kar blir detta allt viktigare. Ett av de verktyg som EU implementerat f?r att fr?mja en effektiv hantering av den gr?ns?verskridande brottsligheten ?r direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder p? det straffr?ttsliga omr?det.

Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hÄllbar utveckling en enorm internationell uppmÀrksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser pÄ miljö- och utvecklingsomrÄdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio Är efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmÀktige och en folkrörelse hade startat dÀr politiker, tjÀnstemÀn och eldsjÀlar involverade allmÀnheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. PÄ detta sÀtt gjordes underifrÄnidealet till en demokratifrÄga dÀr tjÀnstemÀn och politiker överlÀmnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmÀnheten. Under senare Är finns dock en tendens som pekar pÄ att arbetet med hÄllbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrÄnperspektivet gÄtt förlorat.