Ett av vattendirektivets mÄl Àr att engagera allmÀnheten i vattenplaneringsprocesser. I Sverige försöker man pÄ mÄnga platser uppnÄ detta genom att bilda vattenrÄd för de lokala vattenförekomsterna. Det finns en osÀkerhet kring hur exakt dessa ska fungera och frÄgan Àr om de verkligen Àr lösningen pÄ medborgarengagemanget. Med hjÀlp av en enkÀt som skickats ut till ett vattenrÄd önskar den hÀr studien ge underlag för att diskutera och om möjligt ge svar pÄ om vattenrÄd Àr lösningen pÄ hur allmÀnheten ska engageras. Utöver den stora frÄgan diskuteras Àven hur kommunikationen fungerar inom vattenrÄdet och mellan vattenrÄdet och nÄgra olika aktörer samt vilken roll vattenrÄdets samordnare har.

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare Àr muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. DÀrmed Àr Israel det enda landet i Mellanöstern dÀr muslimer lever som minoritet. Samtidigt Àr Israel en regional minoritet huvudsakligen av tvÄ skÀl. För det första bestÄr landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

Det överordnade temat för uppsatsen Àr det offentliga rummets konstruktion och förÀndring. Det preciserade syftet Àr att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers förestÀllningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas förestÀllningar leder till i förÀndringen av det offentliga rummet. Följande frÄgor stÀlls för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas förestÀllningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas förestÀllningar leder till i förÀndringen av det offentliga rummet: - Vilka förestÀllningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka förestÀllningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmÀter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign Àr en fallstudie och fallet som undersökts Àr station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet bestÄr av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hÄllbarhet kommer prövas med hjÀlp av triangulering.

I uppsatsen utreds de svenska personaloptionsreglernas förenlighet med EG-rÀtten. I 10 kap. 11 § 2 st. 2 p. IL framgÄr att dÄ en i Sverige obegrÀnsat skattskyldig person upphör att vara bosatt eller att stadigvarande vistas i Sverige likstÀlls flytten med att personaloptionen utnyttjas och skall dÀrför beskattas.

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare Àr muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. DÀrmed Àr Israel det enda landet i Mellanöstern dÀr muslimer lever som minoritet. Samtidigt Àr Israel en regional minoritet huvudsakligen av tvÄ skÀl. För det första bestÄr landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

Sedan slutet pÄ 1990-talet brukar begreppet 24-timmarsmyndigheten anvÀndas för att beteckna visionen och arbetet kring att modernisera den svenska förvaltningen. Mycket handlar om att införa elektroniska tjÀnster i syfte att möta medborgarnas krav och förvÀntningar pÄ samhÀllsservice. I mötet mellan visioner och operativt arbete formas lösningar som syftar till att underlÀtta bÄde samspelet med medborgarna och förvaltningens interna arbete. I den hÀr studien ligger fokus pÄ en e-tjÀnst som pÄ den offentliga sektorns webbplatser ofta kallas för medborgarassistent. Det Àr en form av informationssystem som börjar synas pÄ kommuners och myndigheters webbplatser för att i 24-timmarsvisionens anda hjÀlpa medborgare att hitta information och fÄ svar pÄ sina frÄgor.Genom en instrumentell fallstudie kring utveckling och mplementering av en medborgarassistent pÄ Enköpings kommuns webbplats belyser studien hur den svenska förvaltningens gemensamma visioner om 24-timmarsmyndigheten slÄr igenom i kommunens strategiska och operativa informationsarbete.

Syftet med studien var att undersöka och jÀmföra i vilken utstrÀckning eleverna uppfattar att olika maktfenomen förekommer i olika relationer i skolan. Dessa maktfenomen Àr: Initiativ till maktutövandet, förmÄga att nÄ avsett resultat, benÀgenhet att göra maktmotstÄnd, utsatthet och utövande av tvÄngsmakt samt mottagandet och utövandet av samtyckesproducerad makt.  För att besvara detta syfte anvÀndes följande frÄgestÀllningar; I vilken utstrÀckning upplevs dessa maktfenomen i elev till lÀrarrelationen och i elev till elevrelationen samt hur förhÄller sig maktrelationen mellan elever till relationen mellan lÀrare och elev? För att undersöka detta har det genomförts en enkÀtstudie bland 111 elever. En avgrÀnsning gjordes genom att enbart undersöka detta pÄ gymnasiet.

I ungdomsÄren skapar vi grunden för de vÀrderingar vi bÀr med oss resten av livet. För att fylla ett samhÀlle med deltagande, kunniga och tillitskÀnnande medborgare Àr det med andra ord viktigt att introducera dessa vÀrden redan i ungdomsÄren. I Putnams teorier om socialt kapital har ideella organisationer en central roll I skapandet av en fungerande demokrati. Uppsatsen syftar till att svara pÄ huruvida svenska ungdomar engagerade i organisationer visar större tecken pÄ socialt kapital Àn oengagerade. Socialt kapital definieras som ?inslag i samhÀllsorganisationen, till exempel förtroende, normer och nÀtverk, som kan förbÀttra samhÀllseffektiviteten genom att underlÀtta samordnade operationer? (Putnam 1996, s 201).

Enligt artikel 3 i Europakonventionen fÄr ingen utsÀttas för tortyr eller omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater dÀr det föreligger en risk för sÄdan behandling vÀljer invÄnarna oftast att lÀmna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rÀtt att sjÀlv bestÀmma vem som ska fÄ vistas inom deras grÀnser samt att det inte föreligger nÄgon rÀtt till politisk asyl enligt Europakonventionen. MotstÄende intressen stÄr sÄledes emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att fÄ stanna i en stat och dÀrmed skyddas frÄn behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen stÄr mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpÄ parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rÀttsfall angÄende utlÀmning och utvisning under Ärens gÄng. Detta för att underlÀtta i förstÄelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.

Miljö Àr ett aktuellt Àmne vÀrlden över som engagerar politiker, företag och vanliga medborgare. I dagslÀget finns det mÄnga katastrofer som uppmÀrksammats och den negativa uppmÀrksamheten dessa katastrofer har fÄtt i media kan innebÀra stora konsekvenser för företagen. DÀrför vÀljer allt fler företag att upprÀtta sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar dÀr de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhÀllsansvar.Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga och förstÄ företagens avsikter med hÄllbarhetsredovisningar och till vilka mÄlgrupper de vÀnder sig samt klarlÀgga och förklara skillnader mellan tillverknings- och tjÀnsteföretag. De sÀrskilt viktiga forskningsfrÄgor som dÀrmed genereras formuleras enligt följande; För vem och i vilket syfte hÄllbarhetsredovisar de svenska företagen? Finns det skillnader mellan de valda branschernas redovisningar och i sÄ fall vilka? Hur uppfattar intressenterna hÄllbarhetsredovisningen och hur anvÀnds den av intressenterna?För att förstÄ fenomenet anvÀndes intressentteori, legitimitetsteori och institutionell teori samt GRI:s ramar och riktlinjer.

Enligt artikel 3 i Europakonventionen fÄr ingen utsÀttas för tortyr eller omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater dÀr det föreligger en risk för sÄdan behandling vÀljer invÄnarna oftast att lÀmna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rÀtt att sjÀlv bestÀmma vem som ska fÄ vistas inom deras grÀnser samt att det inte föreligger nÄgon rÀtt till politisk asyl enligt Europakonventionen. MotstÄende intressen stÄr sÄledes emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att fÄ stanna i en stat och dÀrmed skyddas frÄn behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen stÄr mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpÄ parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rÀttsfall angÄende utlÀmning och utvisning under Ärens gÄng. Detta för att underlÀtta i förstÄelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.

I Sverige Àr det lag pÄ att myndigheter ska kommunicera vÄrdat, enkelt och begripligt. Arbetet med att utifrÄn dessa kriterier göra samspelet mellan myndigheter och medborgare sÄ effektivt som möjligt kallas för klarsprÄksarbete. Kritiker av klarsprÄksarbete menar att sÄdant sprÄkbruk riskerar att försÀmra myndighetstexter sÄ att de inte kan kommunicera effektivt. Denna uppsats undersöker vilka effekter ett klarsprÄksarbete kan fÄ i myndighetskommunikation utifrÄn en beslutstext frÄn Centrala studiestödsnÀmnden (CSN). Materialet utgörs av tvÄ varianter av samma beslutstext.

Öresundsregionen Ă€r idag en region i förĂ€ndring. De senaste Ă„ren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller pĂ„ annat sĂ€tt vistas pĂ„ andra sidan sundet i allt högre grad. TillvĂ€xten Ă€r hög och Malmö och Köpenhamn integreras pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r ovanligt för stĂ€der lokaliserade i olika lĂ€nder. År 2004 bosatte sig fyra gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga danskar i SkĂ„ne som under 1998 vilket innebĂ€r en ökning frĂ„n 800 till 3 200 personer per respektive Ă„r. Antalet pendlare som bor i SkĂ„ne och var dag Ă„ker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste Ă„ret och enligt samma tidning förvĂ€ntas den totala pendlingen över bron om 10 Ă„r vara dubbelt sĂ„ stor om som idag.

Inom den offentliga förvaltningen bedrivs omfattande verksamhetsutveckling mot e-förvaltning i syfte att öka offentliga myndigheters effektivitet samt tillgÀnglighet för medborgare och företag. RÀttssÀkerheten och skyddet för den personliga integriteten Àr beroende av att den rÀttsliga regleringen och styrningen av politiska mÄl harmonierar samt att det Àr balans mellan olika intressen. Uppsatsens syfte har varit att belysa vilka brister som finns avseende rÀttslig reglering och styrning av förvaltnings- och IT-politiska mÄl samt vilka konsekvenser det fÄr för rÀttssÀkerheten och för skyddet av den personliga integriteten. Den metod som har nyttjats i uppsatsen utgörs av den rÀttsvetenskapliga samt den rÀttskonstruktiva. Vid analys av de olika delarna, som bestÄr av rÀttssÀkerhet, skyddet för den personliga integriteten och informationssÀkerhet visavi politiska mÄl har det visat pÄ att grunden, den rÀttsliga regleringen, inte Àr tillrÀckligt stabil.

Detta examensarbete Àr en utredande uppsats som behandlar och jÀmför medborgardeltagandet i tvÄ stora infrastrukturprojekt, Citytunneln i Malmö och Citybanan i Stockholm. Demokratiseringen av Sverige tillsammans med medborgardeltagandets utveckling har förÀndrat synen pÄ samhÀllsplaneringen under 1900-talet. Den strikta rationella planeringen har med tiden utvecklats mot att i allt högre grad engagera bÄde enskilda medborgare och privata aktörer i planeringsarbetet. Politikernas och planerarnas sÀtt att arbeta med medborgardeltagande har dÀrmed behövt anpassas till de nya förhÄllningssÀtten och kraven medborgarna stÀller. Den historiska framvÀxten tillsammans med ett antal planeringsteorier och demokratimodeller Àr uppsatsens utgÄngspunkter.