Encro(ach)chat - EU-domstolens intr?ng i den svenska bevisr?tten
Ett fungerande straffr?ttsligt samarbete mellan EU:s medlemsstater ?r v?sentligt f?r att EU ska kunna erbjuda sina medborgare ett omr?de med frihet, s?kerhet och r?ttvisa. I takt med att den organiserade brottsligheten ?kar blir detta allt viktigare. Ett av de verktyg som EU implementerat f?r att fr?mja en effektiv hantering av den gr?ns?verskridande brottsligheten ?r direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder p? det straffr?ttsliga omr?det. Det antogs i syfte att utg?ra ett ?vergripande system f?r gr?ns?verskridande bevisinh?mtning och har bl.a. kommit att f? stor betydelse f?r ?vers?ndande av bevisning som h?mtats in fr?n den krypterade kommunikationstj?nsten Encrochat. D?rut?ver finns det delar av det straffr?ttsliga samarbetet som EU f?rvisso har tilldelats befogenhet att reglera, men som har l?mnats or?rt. En av dessa ?r reglering avseende ?msesidig till?tlighet av bevisning i straffprocessen.
EU:s medlemsstater har ansett att en harmonisering av bevistill?tlighet i EU skulle strida mot s?v?l subsidiaritets- som proportionalitetsprincipen. F?r svensk r?tt skulle en EU-r?ttslig reglering avseende bevistill?tlighet st? i strid med den ordning som pr?glar den nuvarande bevisr?tten, n?mligen den fria bevispr?vningens princip. Den 30 april 2024 tog EU-domstolen dock saken i egna h?nder. Trots medlemsstaternas ovilja att inf?ra reglering p? omr?det skapar domstolen i m?l C-670/22 (Encrochat-m?let) en bevisregel i form av ett sj?lvst?ndigt bevisanv?ndarf?rbud med grund i direktiv 2014/41/EU.
Uppsatsen unders?ker de r?ttsliga effekterna av bevisregeln p? tv? niv?er, nationell (svensk) niv? och EU-niv?. Efter en analys av bevisregelns konstruktion kommer uppsatsen fram till att anv?ndarf?rbudet inskr?nker medlemsstaternas nationella processuella autonomi. Den tilltalades r?tt till en r?ttvis r?tteg?ng och ett r?ttvist f?rfarande st?rks p? s?tt som g?r utanf?r det som s?v?l EKMR som EU-stadgan, i relation till direktiv 2014/41, ger uttryck f?r. F?r svensk r?tt inneb?r anv?ndarf?rbudet en f?rskjutning i vilken funktion som pr?glar den nuvarande bevisr?tten. Bevisr?ttens brottsbek?mpningsfunktion f?rs?mras till f?rdel f?r r?ttss?kerheten. EU-domstolen verkar r?ttsskapande, och ?ppnar upp en d?rr som tidigare har varit st?ngd. Den initierar ett ofrivilligt paradigmskifte inom EU-r?tten vilket uppsatsen belyser och problematiserar ur ett antal olika aspekter.