Konflikt, upplevelse och utformning
en studie om olika aktörers föreställningar om offentliga rum
Fysisk planeringSpatial planning - urban designFysisk planeringFörändring och konstruktion av offentliga rumKommunArkitekterPlanerareMedborgareStadsplanering
Det överordnade temat för uppsatsen är det offentliga rummets konstruktion och
förändring. Det preciserade syftet är att i en nutida kontext undersöka och
analysera olika aktörers föreställningar om det offentliga rummet och vilka
konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det
offentliga rummet.
Följande frågor ställs för att i en nutida kontext undersöka och analysera
aktörernas föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser
aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet:
- Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en
konkret detaljplaneprocess?
- Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen?
- Vilken betydelse tillmäter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det
offentliga rummet?
Undersökningens övergripande forskningsdesign är en fallstudie och fallet som
undersökts är station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet
består av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och
jurymotiveringar och deras hållbarhet kommer prövas med hjälp av triangulering.
Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en innehållsanalys som är
både kvantitativ och kvalitativ. Innehållsanalysens fokus har varit att
undersöka förekomsten av vissa nyckelord i det empiriska materialet. Det
empiriska materialet har varit kopplat till tre olika aktörer, medborgarna,
kommunen och planerarna samt arkitekterna. Resultatet av innehållsanalysen har
legat till grund för att avgöra vilka teoretiska rumsliga perspektiv som
aktörernas föreställningar rör sig inom.
Analysen av undersökningen visar att medborgarnas föreställningar om offentliga
rum inte återfinns inom samma rumsliga perspektiv som det rumsliga perspektiv
som kommunen och planerarna samt arkitekterna befinner sig inom. Den viktigaste
slutsatsen är att kommunen och planerarna behöver vidga sin föreställning om
det offentliga rummet till att också låta deras föreställningar omfatta de
rumsliga perspektiv som medborgarnas föreställningar befinner sig inom.
Konsekvensen av att kommunen och planerarna inte möter medborgarna i deras
rumsliga perspektiv är att det i brytpunkten mellan de olika rumsligheterna
uppstår en konflikt om hur det offentliga rummet ska användas.