AbstractAboriginerna i Australien har sedan kolonialtiden blivit diskriminerade och har trots sitt relativt nyvunna medborgarskap inte blivit fullstÀndigt upptagna i samhÀllet. Vi undersöker i denna studie huruvida diskrimineringen av denna ursprungsbefolkning kan förstÄs utifrÄn delar av genusforskaren Nira Yuval-Davis medborgarskapsteori som förordar en flerskiftkonstruktion för att resonera kring medborgarskapet. I denna fallstudie tillÀmpar vi kvalitativ textanalys och gör en undersökning av hennes teori. Viktigt för Australiens sociala utveckling har den multikulturalistiska politiken varit. Den syftar till att skapa ett tolerant och öppet samhÀlle utan diskriminering genom att ta till vara pÄ pluralismen i landet.

Trots att det har gÄtt snart 30 Är sedan Brasiliens militÀrdiktatur ersattes av en demokratiskt vald regim Àr det flera forskare som har kommit att ifrÄgasÀtta landets faktiska grad av demokrati ? framförallt i Rio de Janeiros favelas, informella bosÀttningar. Favelan har under senare Ärtionden kommit att bli synonymt med; parallell stat under kriminella gÀngs dominans, extremvÄld och en stigmatiserad folkgrupp. Statens mÄnga försök i att krossa gÀngverksamheten har visat sig mindre framgÄngsrika, men Är 2008 introducerar sÀkerhetssekretariatet en ny polisiÀr strategi för favelan ? först pacificering och sedan implementering av fredsbevarande polisenheter, s.k.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).

Dagens system kring delaktighet och inflytande i beslutsprocesser kan bĂ„de förhindra och möjliggöra handlande vid arbetet kring hĂ„llbar stadsutveckling. MĂ„nga stĂ€der runt om i vĂ€rlden lĂ€gger stor vikt vid att stĂ€dernas utveckling ska ske inom ramen för vad som anses vara socialt, ekologiskt och ekonomiskt hĂ„llbart. DĂ€rför Ă€r förstĂ„else för de existerade processerna avgörande nĂ€r man arbeta praktiskt med ett förĂ€ndringsarbete lokalt men Ă€ven nationellt och globalt. Ämnet medborgardeltagande i stadsplanering handlar om konflikter, makt och intresse. De inblandade aktörerna försöker i mĂ„nga fall pĂ„verka handlingarna utifrĂ„n deras syn och intresse.

NÄgra av de straffprocessuella tvÄngsmedel som anvÀnds mest inom polisen Àr husrannsakan, kroppsbesiktning och kroppsvisitation. I Sverige Àr skyddet av den personliga integriteten reglerad i grundlagen, varje medborgare Àr sÄledes skyddad mot pÄtvingade ingrepp som till exempel kroppsbesiktning och kroppsvisitation. InskrÀnkningar i detta grundlagsskydd fÄr endast ske om stöd för ingreppet finns i lag. Den lag som reglerar detta Àr RÀttegÄngsbalken och dÀr stÄr vilka kriterier som mÄste vara uppfyllda för att tvÄngsmedlen ska fÄ anvÀndas. Vad hÀnder om man istÀllet för de krav som rÀttegÄngsbalken stÀller upp anvÀnder sig av den enskildes samtycke för att utföra till exempel en husrannsakan? Blir det dÄ inte ett pÄtvingat ingrepp och dÀrmed godtagbart att genomföra trots avsaknad av lagstöd? RÀttslÀget Àr mycket oklart vilket vÄllat stor osÀkerhet dÄ varken JO, propositioner eller andra utredningar kan ge ett tillfredsstÀllande och entydigt svar pÄ frÄgan.

För andra gÄngen startar nu det kommunala bostadsbolaget i Halmstad (HFAB) upp ett lokalt utvecklingsarbete för att förbÀttra ett bostadsomrÄde. Med de boendes deltagande vill man skapa tankar kring hur man kan göra stadsdelen VallÄs till en mer attraktiv stadsdel.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att, ur ett deltagardemokratiskt perspektiv, undersöka hur bred samverkan kring stadsdelsförnyelse fungerar. För att kunna göra detta avser jag att genomföra en kvalitativ processutvÀrdering. Jag kommer att anvÀnda mig av Nils Herttings teorier om deltagardemokratier och analysmodell gÀllande förhoppningar och risker i den samverkansintensiva politiken.Min uppsats visar att projekt har en deltagardemokratisk grund och att man lyckats fÄ med grÀsrötter och ökat den demokratiska kompetensen. Samtligt finns det vissa tendenser pÄ att man frÀmst attraherar redan engagerade medborgare.

Studiens syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur dagens elever i grundskolan undervisas om hÄllbar utveckling enligt riktlinjerna i Baltic 21E.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av skolledning samt undervisande lÀrare i NO- och SO-Àmnen vid tvÄ högstadieskolor i tvÄ kommuner i nordöstra SkÄne.Baltic 21E:s övergripande mÄl gÀller alla utbildningsnivÄer, men anger speciellt för grundskolan att eleverna skall ha ?kompetens, vÀrderingar och fÀrdigheter för att kunna vara aktiva, demokratiska och ansvarsfulla medborgare och för att kunna fatta egna beslut?, samt kunna delta i beslut inom olika nivÄer i samhÀllet för att skapa ett hÄllbart samhÀlle. Eleverna ska ocksÄ ha fÀrdigheter, kompetens och relevant yrkesutbildning för sitt framtida arbetsliv.Resultatet visar att eleverna nÄr likvÀrdiga kunskapsmÄl trots att de tvÄ skolorna bedriver undervisningen olika. LÀromedlen Àr samma eller i vart fall likartade och innehÄller de punkter Baltic 21E pekar pÄ.De anvÀnda lÀromedlen uppfyller de normer Baltic 21E anger, varför alla grundskolor har möjligheten att bereda sina elever en tillfredsstÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, men Àmnena bör samordnas bÀttre. Begreppet hÄllbar utveckling bör markeras med en ?flagga?, sÄ att den Àmnesövergripande kopplingen blir tydligare, och lÀttare att förstÄ för eleverna..

Study: Degree project in teacher education, Advanced level, 15pUniversity of SkövdeTitle The Battle of the School ? The attempt of four organizations to influence the Swedish school and the good citizen.Number of pages: 43Author: Christoffer HÀrsjöTutor: Erik AnderssonDate: January 2009 Keywords: Democracy, organizations, school, influence, citizen This exam discusses the influence of four different organizations in the public school. The chosen organizations are the Confederation of Swedish Enterprise, LO, the Enforcement Authority and the political party Feminist Initiative. They all have different agendas about what they think the school should teach children. These agendas will be analyzed from the point of view of lobbying, corporatism, influencing of public opinion and the theory of curriculum, to find out what impact they have on the Swedish school system.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur lÀroplanerna för förskolan ser ut och Àr uppbyggda i Filippinerna och Sverige samt hur de omsÀtts i den dagliga verksamheten. Pedagogiska filosofier och tidigare forskning har legat som grund för analyserna av lÀroplanerna ur olika synvinklar. Detta för att lyfta fram pÄ vilka sÀtt de skiljer sig och vad de har gemensamt. Totalt fyra förskolor, tvÄ i Filippinerna och tvÄ i Sverige, har besökts för att fÄ en inblick i den dagliga verksamheten. Information har inhÀmtats genom bÄde intervjuer och observationer.

Eriksson, T. & Lindberg, L. (2014). En textanalys av sex handlingsplaner för integration. C-uppsats i Pedagogik, HÀlsopedagogiska programmet.

I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att lÄta demokratiska vÀrden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och vÀrden Àr dock tvÄ komplexa begrepp och det Àr svÄrt att tala om globala demokratiska vÀrden. Av denna anledning Àr det av intresse att undersöka vilka vÀrden som framstÀlls som önskvÀrda i skolor i andra delar av vÀrlden, och hur dessa vÀrden kan förstÄs utifrÄn den svenska vÀrdegrunden. Den hÀr studien syftar till att öka kunskapen om vÀrdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frÄgestÀllningar besvarades genom en fallstudie i en lÄgstadieklass i östra Uganda, dÀr dokumentstudier av lÀroplan, intervjuer med skolpersonal och observationer i klassrummet anvÀndes som datainsamlingsmetoder.

Uppsatsens syfte att ta reda pÄ om individer Àr mer benÀgna att skÀnka pengar om en privatbistÄndsorganisation erbjuder produkter i en gÄvoshop som sedan skickas till mÀnniskor i ettredan pÄ förhand bestÀmt omrÄde, jÀmfört med om organisationen erbjuder mer generellbistÄndsgivning till organisationen i stort. Vidare Àr syftet att testa om det finns ett sambandmellan möjligheten att köpa produkter i en gÄvoshop och kÀnslor av vÀlbefinnande hosbistÄndsgivaren vid gÄvotillfÀllet. Slutligen Àr uppsatsens syfte att undersöka ombenÀgenheten att skÀnka pengar genom möjligheten att köpa produkter i en gÄvoshop jÀmfört med att skÀnka pengar generellt till en organisation ser olika ut i olika grupper av medborgare.Studien utformas genom ett experiment som genomförs med hjÀlp av frivilliga pÄcentralstationen i Göteborg. Hypoteserna prövas genom ett independent sample t-test ochgenom en regressionsanalys med interaktionsvariabler. Resultatet visar att personer som ges möjlighet att köpa produkter inte blir mer benÀgna att skÀnka pengar och kÀnner inget högre vÀlbefinnande Àn personer som ges möjlighet att skÀnka pengar generellt till organisationen.DÀremot verkar högutbildade personer pÄverkas i högre grad av möjligheten att köpa produkter och det finns ett signifikant samband nÀr utbildning interageras med effekten av typav bistÄnd pÄ benÀgenheten att skÀnka pengar..

VÄrt syfte med denna uppsats var att studera varför mÀnniskor vÀljer att ansluta sig till tvÄ olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa tvÄ rörelser skiljer sig Ät pÄ flera olika sÀtt. Det mest tydliga Àr att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad frÄn Scientologikyrkan som istÀllet tror pÄ ett högre vÀsen, en personlig gud.VÄr utgÄngspunkt Àr antagandet att den nya tidens samhÀlle har skapat en större strÀvan efter individualitet och att samhÀllets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet bÄde vad gÀller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhÀllets sekularisering och den förÀndring som skett med tanke pÄ skolans undervisning inom Àmnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser.Uppsatsen grundar sig pÄ Ätta djupintervjuer, med fyra medlemmar frÄn Hare Krishna-rörelsen och fyra frÄn Scientologikyrkan. Vi har Àven anvÀnt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vÄr undersökning.

Jag har gjort en kvalitativ underso?kning av elevers uppfattningar av energi, energisystemet och sinegen och ma?nniskans roll i detta system. Fokus har varit pa? karakta?ren av elevernas beskrivningar; vardagliga, samha?lleliga eller naturvetenskapliga, och om dessa har na?got samband med elevernas uppfattning av sin egen roll i samha?llets stra?van mot en ha?llbara utveckling. Underso?kningen bygger pa? en fenomenografisk analys av intervjuer genomfo?rda med sex elever i a?rskurs 9.

FrĂ„gestĂ€llning: Hur tĂ€nker myndigheter om kommunikation till medborgare i förhĂ„llande tilldet nya sociala medielandskapet?Bakgrund: År 2010 kom Sveriges kommuner och landsting (SKL) ut med riktlinjer för hurmyndigheterna bör förhĂ„lla sig till sociala medier. Detta blev startskottet förmyndigheternas nĂ€rvaro i de sociala medierna. Myndigheternas traditionellakommunikation har till stor del handlat om att informera genomenvĂ€gskommunikation. I och med de sociala mediernas intĂ„g hartvĂ„vĂ€gskommunikationen kommit att bli allt mer förekommande, nĂ„got sommyndigheterna nu mĂ„ste förhĂ„lla sig till.Syfte: Att utifrĂ„n ett relationsperspektiv, nĂ„ ökad förstĂ„else genom attproblematisera kommuner och lĂ€nsstyrelsers kommunikation via socialamedier i allmĂ€nhet, men Ă€ven vid krissituationer.