Svenska kyrkan har, jÀmfört med övriga kristna kyrkor, varit unik med sina regler för kyrkotillhörighet. Dessa regler, som i praktiken inneburit att de flesta svenska medborgare fötts in i medlemskap, har lÀnge debatterats. MÄnga har hÀvdat att Svenska kyrkan bör grunda sitt medlemskap pÄ dopet.1996 trÀdde nya regler i kraft, enligt vilka dop eller anmÀlan Àr en förutsÀttning för medlemskap. Detta beslut föregicks av en debatt som synliggjorde uppdelningen mellan en hög- och folkkyrklig syn. De högkyrkliga har i debatten betonat dopet som sakrament, och jÀmstÀllt Svenska kyrkan med Kristi kropp och församling, i sina argument för att lÄta dopet bli medlemsgrundande.

The decisions for investment are forward-looking and the base of a long-term strategy. The research within investment have focused on diverse formulas which are used in financial assessment, which also should be complemented with qualitative evaluation. Consequently, the focus should not only be on the execution of the formulas. Less time have been spent on research concerning what actually initiates the investment proposals and affects the decision-making. This will be highlighted in this essay.

Syftet med denna uppsats var att underso?ka om det finns skillnader och i sa?dana fall vilka skillnader pa? reklamannonser fo?r hudva?rdsprodukter i livsstilstidningar som sa?ljs i Sverige, fo?r kvinnor respektive ma?n. Jag har gjort en retorisk inneha?llsanalys av totalt tolv annonsbilder. De teorier jag utga?tt ifra?n a?r genus, retorik och media- marknadskommunikation.

Uppsatsens syfte Ă€r att mot bakgrund av Sveriges implementering av Århuskonventionen art. 9.3 diskutera miljöorganisationers roll i miljöprocessen, och miljöprocessens funktioner. Århuskonventionen art. 9.3 ger en ganska vid rĂ€tt för miljöorganisationer att överklaga myndighetsbeslut med anknytning till miljön. NĂ€r Sverige ratificerade konventionen 2005 ansĂ„gs det i Sverige att vĂ„r lagstiftning i stort stĂ€mde överrens med konventionen.

This essay is about power, democracy, solidarity and equality in preschool. I examine three different situations to determine if I could have acted more sensibly in my interactions with the children. I portray: a ?children?s choice meeting? where children select an activity, a so-called emotional gathering and a dialogue at the lunch table about a popular movie that we plan to watch together afterwards. The purpose of this essay is to examine which norms and values form the basis of my actions, and if so, how these lead me to use my power to shape the children.I have chosen to use hermeneutic and norm-critical perspectives where I investigate and examine my norms and values and how I react and act, both consciously and unconsciously.

This essay follows a Media Teacher in her work as a coordinator and an artistic leader for a European project called Legalopoli concerning laws and ethics in a senior level school for 13-16 year-olds in Mora, Sweden. The students write film stories about how their characters have to make choices in ethical dilemma situations. Then the learners create interactive computer games together through practical film work. At the same time we can see how the educator also gets into difficult ethical situations, when she is working with the students. This forces her to self-reflection.

SammanfattningDetta Àr en uppsats som handlar om hur nÄgra studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi hanterar olika lÀs- och skrivsituationer och hur de kÀmpar vidare trots sitt funktionshinder.Att ha dyslexi Àr som att köra bil med handbromsen i, det gÄr men det gÄr Ät mycket mer energi och Àr inte bra i lÀngden.Syftet Àr att studera de faktorer som kan göra att studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter kan övervinna skriftsprÄkliga hinder och vÀja att studera vidare.Uppsatsen Àr skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation lÀs- och skrivsvÄrigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftsprÄkliga svÄrigheterna pÄ olika sÀtt. Denna kunskap tror jag Àr mycket vÀrdefull för elever, förÀldrar, lÀrare och till viss del Àven skolledning för att kunna höja lÀs- och skrivkunnigheten. Dagens samhÀlle förutsÀtter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftsprÄket för att kunna delta i samhÀllet som aktiva och demokratiska medborgare.I uppsatsen presenteras en mÀngd faktorer som förebygger lÀs- och skrivsvÄrigheter eller fungerar som hjÀlpmedel att ta sig över de hinder som lÀs- och skrivsvÄrigheterna medför. Individens förestÀllningar om sig sjÀlv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv Àr de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter..

Bakgrund: Som samhÀllsviktiga instanser har bankerna klarat sig ifrÄn konkurs vid finansiella kriser, staten och medborgare har fÄtt sÀkerstÀlla lÄn nÀr kapitalet tagit slut. Just nu sitter G20 lÀnderna i förhandlingar om nya krav pÄ högre och bÀttre kapitalbas för bankerna. Förhoppningen finns hos Finansinspektionen och regeringen att beslut snarast tas om ett införande av dessa i EU:s reglemente. Problemformulering: UtifrÄn de framtagna regler för hur det nya Baselregelverket kommer se ut tillsammans med kritik som riktats mot detta har vi inriktas oss pÄ att försöka svara pÄ hur lönsamheten ser ut bland de svenska bankerna med ett ökat krav pÄ eget kapital samt hur detta pÄverkar aktieÀgarnas avkastning. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Basel III och hur det pÄverkar den svenska banksektorn, dess utveckling och framtida mÄl och avkastning.

I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att lÄta demokratiska vÀrden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och vÀrden Àr dock tvÄ komplexa begrepp och det Àr svÄrt att tala om globala demokratiska vÀrden. Av denna anledning Àr det av intresse att undersöka vilka vÀrden som framstÀlls som önskvÀrda i skolor i andra delar av vÀrlden, och hur dessa vÀrden kan förstÄs utifrÄn den svenska vÀrdegrunden. Den hÀr studien syftar till att öka kunskapen om vÀrdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frÄgestÀllningar besvarades genom en fallstudie i en lÄgstadieklass i östra Uganda, dÀr dokumentstudier av lÀroplan, intervjuer med skolpersonal och observationer i klassrummet anvÀndes som datainsamlingsmetoder.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och jÀmföra diskursiva mönster om teknikÀmnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser pÄ olika nivÄer och sammanhang i samhÀllet. Studien belyser Àven maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen Àr en del av. Tre diskurser uppmÀrksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lÀrare som undervisar i teknikÀmnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna anvÀnds Faircloughs metod för kritisk diskursanalys.

För att bli en demokratisk medborgare behövs kunnande i matematik, dÄ samhÀllsinformation ska förstÄs och kritiskt kunna granskas för att ha möjlighet att fatta vÀlgrundade vardagsbeslut. Denna kunskap behövs Àven för fortsatta studier samt för att fÄ ett fungerande yrkesliv. Fenomenet matematikundervisning kan av olika lÀrare beskrivas, upplevas och uppfattas pÄ kvalitativt skilda sÀtt. Studiens syfte var att undersöka och beskriva nyexaminerade lÀrares uppfattningar av fenomenet matematikundervisning samt att nÄ en ökad förstÄelse för och kunskap om nyexaminerade lÀrares första tid som lÀrare i matematik. Studiens fenomenografiska ansats var kvalitativt analytisk och beskrivande.

SammanfattningNÀr informationssamhÀllet avlöste det gamla industrisamhÀllet krÀvdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En mÄlstyrd lÀroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start lÀsÄret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran Àr en av de centrala frÄgorna i Lpo94.Lpo 94 sÀger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhÀllslivet. Skolan ska alltsÄ fostra demokratiska medborgare som kÀnner till och kan engagera sig i hur samhÀllet Àr uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta pÄ hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gÀller det formella elevinflytandet pÄ svenska grundskolor?Den hÀr uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet pÄ tre svenska grundskolor.

Arbetsförmedlingen, en av Sveriges största myndigheter, Ätnjuter alltjÀmt ett vÀldigt lÄgt förtroende bland landets medborgare. Tidigare forskning visar att det förekommer att framförallt ungdomar tÀnker sig att Arbetsförmedlingen hjÀlper arbetslösa genom konkreta jobbförslag och arbetsförmedlande verksamhet. TvÀrtemot visar utredningar att vÀldigt lite tid lÀggs pÄ denna typ av handlÀggning. Dessa förhÄllanden riskerar att leda till besvikelse och frustration hos nyinskrivna ungdomar, och kan vara en bidragande faktor till det bristande förtroendet. Glappet mellan vad ungdomar förestÀller sig att Arbetsförmedlingen gör och vad verksamheten i praktiken gÄr ut pÄ, utgör den centrala problematik som i denna uppsats refereras till som felaktiga förvÀntningar.

Syftet med denna studie Àr att genom en levnadsnivÄundersökning beskriva levnadsförhÄllandena för personer med psykiska funktionshinder som begÄtt brott och blivit dömda till vÄrd som straffrÀttslig pÄföljd. Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ tvÀrsnittsstudie. PÄ en utav Sveriges sex regionkliniker för rÀttspsykiatrisk vÄrd har tvÄ informanter besvarat 91 enkÀtformulÀr med registerinformation frÄn inskrivningstillfÀllet som underlag. Materialet har analyserats och bearbetats utifrÄn vÀlfÀrdskomponenter ur social rapportering. LevnadsnivÄ definieras som individens förfogande över de resurser med vars hjÀlp denne kan styra sitt eget liv.

Den hÀr studien handlar om hur medborgare tillgodogör sig samhÀllsinformation pÄ kommuners webbplatser. Syftet med studien Àr att visa hur tre smÄbarnsförÀldrar lyckas finna och förstÄ kommunwebbplatsers information om regler och avgifter i förskolan. Fokus ligger pÄ tvÄ nivÄer: pÄ sprÄket och pÄ strukturen. De tre informanter som deltar i studien bor i olika delar av Stockholm, och de testar tre mellanstora kommuners webbplatser. Kommunerna ligger i olika landsdelar.