Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera socialsekreterarens upplevelse av att arbeta med barn i en organisation vars syfte Àr att stödja medborgare som Àr i behov av det. Vi har undersökt hur socialsekreterarens yrkesroll pÄverkas av och samspelar med sin organisation och dess struktur. För att fÄ en fördjupad förstÄelse av problemomrÄdet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med verksamma socialsekreterare. DÀr har vi funnit att de har utarbetat olika arbetsstrategier för att förhÄlla sig till sin arbetssituation.

SammanfattningDetta Àr en uppsats som handlar om hur nÄgra studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi hanterar olika lÀs- och skrivsituationer och hur de kÀmpar vidare trots sitt funktionshinder.Att ha dyslexi Àr som att köra bil med handbromsen i, det gÄr men det gÄr Ät mycket mer energi och Àr inte bra i lÀngden.Syftet Àr att studera de faktorer som kan göra att studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter kan övervinna skriftsprÄkliga hinder och vÀja att studera vidare.Uppsatsen Àr skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation lÀs- och skrivsvÄrigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftsprÄkliga svÄrigheterna pÄ olika sÀtt. Denna kunskap tror jag Àr mycket vÀrdefull för elever, förÀldrar, lÀrare och till viss del Àven skolledning för att kunna höja lÀs- och skrivkunnigheten. Dagens samhÀlle förutsÀtter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftsprÄket för att kunna delta i samhÀllet som aktiva och demokratiska medborgare.I uppsatsen presenteras en mÀngd faktorer som förebygger lÀs- och skrivsvÄrigheter eller fungerar som hjÀlpmedel att ta sig över de hinder som lÀs- och skrivsvÄrigheterna medför. Individens förestÀllningar om sig sjÀlv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv Àr de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter..

SammanfattningNÀr informationssamhÀllet avlöste det gamla industrisamhÀllet krÀvdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En mÄlstyrd lÀroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start lÀsÄret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran Àr en av de centrala frÄgorna i Lpo94.Lpo 94 sÀger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhÀllslivet. Skolan ska alltsÄ fostra demokratiska medborgare som kÀnner till och kan engagera sig i hur samhÀllet Àr uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta pÄ hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gÀller det formella elevinflytandet pÄ svenska grundskolor?Den hÀr uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet pÄ tre svenska grundskolor.

AnvÀndningen av Internet och antalet nya tjÀnster ökar mer och mer. Internet Àr ett öppet system och för att Internet i högre utstrÀckning skall kunna anvÀndas Àven vid hantering av kÀnslig information krÀvs bÀttre sÀkerhet. Syftet med denna rapport Àr att utifrÄn Karlskrona kommuns sÀkerhetspolicy samt medborgarnas Äsikter om sÀkerhet, undersöka vilken eller vilka sÀkerhetslösningar som lÀmpar sig bÀst vid den planerade 24-timmarsmyndigheten. I denna rapport undersöks vilken eller vilka av de alternativa medborgarcertifikat som myndigheter fÄr anvÀnda sig av. MÄlet Àr att komma fram till en möjlig lösning för elektronisk identifiering inom den framtida, 24-timmarsmyndigheten inom Karlskrona kommun. För att genomföra denna utredning har vi anvÀnt oss av intervjuer, enkÀter och litteraturstudier. Rapporten innehÄller Àven bakgrundsfakta för att fÄ en ökad förstÄelsen av innehÄllet.

All lagstiftning kan ses som resultatet av val mellan olika, ofta oförenliga, intressen. Kriminaliseringsförfarandet skiljer sig i detta avseende inte frÄn annan lagstiftning, utan det Àr viktigt att lagstiftaren, vid prioritering mellan sÄdana intressen, tar sitt ansvar för de medborgare de representerar. Detta bör ske genom att de kriterier som legat till grund för kriminaliseringen redovisas öppet och att valalternativen svarar upp mot de etiska krav som skall gÀlla för en sÄdan process. I denna uppsats analyserar Jimmy Johansson vad som utgör brottets natur. Med stöd av framförallt pliktetiska skÀl, argumenterar han mot att kriminaliseringen kan rÀttfÀrdigas enbart genom anförande av grunder inom ramen för den positiva rÀtten.

Syftet med uppsatsen Àr att genom en empirisk studie ta reda pÄ om det finns nÄgra samband mellan elevers upplevda pÄverkansmöjlighet i skolan och deras upplevda pÄverkansmöjlighet i samhÀllet. Detta görs genom att besvara frÄgor om eleverna upplever att de kan pÄverka skolan respektive samhÀllet samt om man kan se en koppling mellan dessa tvÄ och om elevdemokrati gör eleverna till mer demokratiskt engagerade medborgare. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med gymnasieelever pÄ högskoleförberedande program Resultaten frÄn intervjuerna analyseras med grund i teorier om deltagardemokrati och John Deweys teorier om demokrati och skola. De intervjuade eleverna ger olika bild av hur de uppfattar sina möjligheter att pÄverka i skolan och i samhÀllet. Dock kan man generellt sÀga att de som upplever att de kan pÄverka pÄ sin skola ocksÄ upplever att de kan pÄverka i samhÀllet, motsvarande samband finns för de som upplever att de inte kan pÄverka.

Vi har de senaste 100 Ären höjt vÄr levnadsstandard vÀldeliga och tillgodosett alla behov som vi i början av seklet kunnat drömma om. Men trots detta Àr man som medborgare i Sverige, och i resten av vÀstvÀrlden idag inte riktigt nöjd. Den ?tysta revolutionen? har börjat ta plats i samhÀllet. Denna revolution innebÀr att det finns en allt större del av befolkningen som vill fÄ andra aspekter av tillvaron, Àn de materiella, tillfredsstÀllda.

LÄngtidsarbetslöshet och arbetsmarknadspolitik Àr ett högst aktuellt Àmne för sÄvÀl politiska partier som för medborgare. Arbetslöshet kostar samhÀllet pengar och ju lÀngre individen blir kvar i arbetslösheten, desto mindre blir chanserna att ta sig tillbaka in pÄ arbetsmarknaden.?I denna studie anvÀnds en kvalitativ metod dÀr vi vÀnder blicken frÄn de politiska diskussionerna och istÀllet fokuserar pÄ de lÄngtidsarbetslösas egna erfarenheter. I studien intervjuas Ätta lÄngtidsarbetslösa individer frÄn tvÄ olika kommuner i olika delar av Sverige. Vi undersöker deras karriÀrresor, syn pÄ sitt eget ansvar, hjÀlpen de fÄtt och kÀnslan inför framtiden.

PÄ vilket sÀtt framstÀlls Rinkeby ? Kista som en otrygg plats av politiker och tjÀnstemÀn jÀmfört med de boendes? Och hur ser de boende pÄ politikerna och tjÀnstemÀnnens trygghetsplanering? Dessa Àr frÄgestÀllningarna som vÄr studie undersöker. Metoden har bestÄtt av tvÄ delar: text- och videoanalys samt kvalitativa intervjuer av bÄde beslutsfattare och medborgare i stadsdelen. Teorierna som har legat till grund för vÄr analys Àr Foucaults diskursteorier, Ristilamis forskning om förortsdiskursen samt Stigendals teorier om sociala levnadsförhÄllanden.Text- och videoanalyserna och de kvalitativa intervjuerna har visat oss att politikernas och tjÀnstemÀnnens bild av trygghetssituationen i stadsdelen har varit annorlunda gentemot medborgarnas perspektiv. Denna skillnad ligger till stor del i deras olika tolkningar av begreppet trygghet som kortfattat kan uttryckas som att beslutsfattarna har en snÀvare, sÀkerhetsbaserad syn pÄ trygghet medan medborgarna generellt inkluderar fler aspekter sÄsom den socio-ekonomiska situationen.

Böckerna Imperiet (2000) och Multitude (2004), skrivna av Michael Hardt och Antonio Negri, har skapat stor debatt i politiska sammanhang, i synnerhet inom den globala rÀttviserörelsen. I böckerna presenteras en teori som beskriver den nya vÀrldsordning som vi idag lever i. Hardt och Negri anser att vÀrldens medborgare ? mÀngden ? lever under en ny global sjÀlvstÀndig politisk enhet som de kallar för imperiet. De menar att nationalstaternas suverÀnitet har kringskurits av de trans- och övernationella institutioner och organisationer som vi ser i dagens globaliserade vÀrld och deras suverÀnitet har sÄledes övergÄtt till imperiet.Man kan se referenser till Hardt och Negris teorier i delar av den globala rÀttviserörelsen, dÀr begrepp som imperiet och mÀngden förekommer.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur svensklÀrare jobbar med sitt Àmne pÄ gymnasiet, för att gestalta det demokratiska uppdraget, som staten har gett skolan. Detta gjordes genom att intervjua tvÄ svensklÀrare och en lÀrare i svenska som andrasprÄk, samt genom en attitydenkÀt som besvarades av lÀrarna och eleverna. Resultatet av undersökningen visar att lÀrarna jobbar pÄ mÄnga olika sÀtt för att genomföra sitt demokratiska uppdrag. LÀrarna som medarbetade i denna studie anser att svenska Àr ett Àmne dÀr det faller sig vÀldigt naturligt att förmedla och förankra bÄde kunskaper och demokratiska vÀrden. Varierande sorts texter och litteratur anvÀnds i undervisningen för att diskutera olika sorts vÀrdegrundsfrÄgor, för att sedan analyseras och för att kunna leva sig in i mÀnniskors olika livssituationer, som anses stÀrka elevernas demokratiska förmÄga.

Barn ska fÄ möjligheten att vÀxa upp med, och uppleva, vuxna sammanhang samt visuell komplexitet i sin omgivning. Utan dessa utbyten och objekt i sin omgivning utvecklas barns delaktighet i samhÀllet som ansvarsfulla medborgare lÄngsammare. Detta Àr projektets utgÄngspunkt. Förskolan Bullerbyn Àr, precis som namnet tyder pÄ, en liten by med olika verksamheter dÀr förskolan ligger i fokus med en central gÄrd. Barnen kommer i kontakt med vuxna som arbetar i byggnaderna intill: bageriet levererar bröd och fika, restaurangen lagar mat till lunchen, ett snickeri delas med ateljéerna, utstÀllningslokalen drar till sig bÄde vuxna och barn i sin verksamhet och kontorsfolket kommer och gÄr genom uteplatsen.

Denna studie har haft som syfte att ta reda pÄ vilka effekter samverkan mellan Polisen ochfrivilligorganisationen Missing people i VÀstra Götaland leder till och hur respektiveorganisation hanterar effekterna. Vi har intervjuat totalt Ätta personer, vid sex olikaintervjutillfÀllen. Intervjumetoderna har varierat mellan en telefonintervju, en gruppintervjuoch enskilda intervjuer. I bÄde gruppintervjun och de enskilda intervjuerna har vi trÀffatintervjurespondenterna personligen.UtifrÄn vÄr studie kan vi se att samverkan mellan polismyndigheten ochfrivilligorganisationen Missing People genererar samma effekter som samverkan förvÀntasgöra mellan tvÄ myndigheter. Samverkan mellan tvÄ olika organisationskulturer resulterar intenödvÀndigtvis i en organisatorisk krock utan kan generera positiva effekter.För en fungerande samverkan Àr det viktigt att tÀnja pÄ de organisatoriska grÀnserna,acceptera och anpassa organisationen till de aktörer man samverkar med.

Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat pĂ„ grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare pĂ„verkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, dĂ€r dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrĂ„n denna aspekt. En enkĂ€tundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har ocksĂ„ anvĂ€nt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande pĂ„ orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun.

Böckerna Imperiet (2000) och Multitude (2004), skrivna av Michael Hardt och Antonio Negri, har skapat stor debatt i politiska sammanhang, i synnerhet inom den globala rÀttviserörelsen. I böckerna presenteras en teori som beskriver den nya vÀrldsordning som vi idag lever i. Hardt och Negri anser att vÀrldens medborgare ? mÀngden ? lever under en ny global sjÀlvstÀndig politisk enhet som de kallar för imperiet. De menar att nationalstaternas suverÀnitet har kringskurits av de trans- och övernationella institutioner och organisationer som vi ser i dagens globaliserade vÀrld och deras suverÀnitet har sÄledes övergÄtt till imperiet.Man kan se referenser till Hardt och Negris teorier i delar av den globala rÀttviserörelsen, dÀr begrepp som imperiet och mÀngden förekommer.