Ljud inom landskapsarkitektur är relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln är avsevärt mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet än den audiella. Hur ljud upplevs är subjektivt och i jämförelse med synen, svårare att åskådliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet är starkt kopplat till minnet, vilket gör att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser. I städer blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att våra städer förtätas tvingas ljuden att trängas om utrymmet.

Radio Frequency Identification (RFID) är en teknik som enligt många utsetts till framtidens teknologi inom Supply Chain Management. Detta då RFID, utan involvering av människan och utan behov av fri sikt, på distans kan utföra effektiva identifieringar av objekt. Det har emellertid, genom forskning, uppmärksammats problem med RFID och dess i vissa fall bristfälliga ändamålsenlighet inom logistiska sammanhang. Utifrån de möjligheter och hot som RFID innebär, har detta examensarbete kritiskt undersökt hypotesen: "Logistiska RFID-implementeringar är lönsamma och tillförlitliga". Analysen grundar sig på ett arbete genomfört vid Volvo Car Corporation (Volvo) i Göteborg och Olofström, där ett pilotförsök med RFID- utrustning för lång avläsningsdistans installerats och processeffektivitetsstudier fullföljts.

I och med Sveriges åtaganden i Baltic Sea Action Plan (BSAP) och de miljökvalitetsnormer (MKN) som beskrivs i ramdirektivet för vatten kommer Käppalaverket sannolikt ställas inför strängare kväve- och fosforreningskrav. Käppala kan då bli tvungna att införa en ny processlösning t.ex. efterdenitrifikation och förfällning. Hur detta kommer att påverka det totala koldioxidavtrycket utreds i denna rapport. Tidigare har stora energiutredningar utförts på verket men aldrig har ett samlat koldioxidavtryck dokumenterats.En kartläggning över Käppalaverkets totala koldioxidavtryck 2011 gjordes för att skapa en referens för framtida modellering.

The housing sector of today represents for almost 40% of the energy consumption, an energy consumption of which the major part consists of non-renewable energy sources. This is not sustainable and utilization of new energy-efficient technologies in buildings can be a step in the right direction, towards a sustainable energy society.This report has been made on behalf of and in cooperation with Älvstranden Utveckling AB in Gothenburg to examine how future energy-efficient technologies can affect the energy demand in energy-efficient multi-dwelling buildings.The report is based on Älvstrandens passive house, Hamnhuset, a house whose energy consumption is far below the BBR's requirements. The report looks at the opportunities for improvement within windows, insulation, solar energy technologies, as well as white goods. Computer simulations are then made to apply the selected technologies into a reference building. Technologies are selected from an energy efficient perspective and no account has been taken of other aspects such as the economy.

Denna hermeneutiska studie är utförd på uppdrag av Gävle Hamn. Gävle kommun som ägare av Gävle Hamn via Gävle Stadshus har som målsättning att hamnen skall bli regionens logistiknav. De investeras i både infrastruktur och maskinpark, för att kunna expandera och göra det möjligt för hamnen att bli den tillväxtmotor i regionen som ägaren hoppas på.Expansionen av Gävle hamn och dess verksamhet skall på sikt leda till att fler företag etablerar sig i Gävle hamn och i dess närliggande område. Det i sin tur kommer att medföra fler arbetstillfällen, kommuninvånare och företagsetableringar. Gävle kommuns tillväxtprogram har som målsättning att bli fem procent bättre år 2007 i förhållande till år 2004.Faktorer som internationalisering av ekonomin med ökad globalisering av marknader, snabb teknologisk utveckling, ökad miljöhänsyn och en ständig strävan efter hållbar utvecklig, medför att många företag möter en ökad konkurrens, samtidigt som privatiseringar, avregleringar och minskade resursramar ställer hårdare ekonomiska krav på offentliga verksamheter.

Omställningen till ett mer hållbart samhälle spelar en betydande roll för att uppnå deEuropeiska mål och klimatavtalen, 20/20/20-målen. Ett av målen anger att andelen förnybarenergi ska öka vilket ställer högre krav på elnätets kvalitét. Framtidens elnät måste blimodernare, att det genom utvecklad styrning och övervakning kan balansera ökadeeffektvariationer och därmed erhålla en ökad stabilitet, så att god samverkan mellan förnybarelproduktion och elanvändning uppnås. Redan i dagsläget finns tekniska lösningar som gördet möjligt att konstruera ett sådant modernt elnät.Projektgruppens uppdragsgivare var Ystad Energi AB som ville undersöka möjligheten attansluta ett batterilager i samband med landanslutningen i Ystad hamn.När färjorna vid kaj ansluts till det fasta elnätet kan effektbehovet i Ystads lokala elnät öka iden utsträckningen att abonnerad effekt på överliggande elnät överskrids. I dagsläget är detinte möjligt att uppgradera till ett högre effektabonnemang eftersom transformatornsbegränsade maxeffekt som förser Ystad med elenergi redan är uppnådd.För att undersöka möjligheterna till ett batterilager, har dels Ystads effektbehov ochlandanslutningens tillkommande effektbehov analyserats.

Kraven på att bygga miljövänligt blir hårdare för varje år. Ett av framtidens miljövänliga flerbostadshus har byggts i Hamburg Tyskland. Byggnaden kallas Woodcube och består till största del av prefabricerade massiva träelement med unika egenskaper. Inga spikar, lim, ytbehandlingar eller miljöskadliga ämnen har används i konstruktionen. Det finns bara några enstaka material förutom hisschakt och källare i armerad betong som inte är framställda av biologiska material.En byggfysikalisk undersökning utfördes där Woodcube projektet studerades ur energi- och fuktsynpunkt.

Göteborg växer och därför vill stadens beslutsfattare bygga ut. Primärt och initialt ska utbyggnad ske längs Norra och Södra Älvstranden, den så kallade Älvstaden. Samtidigt pågår fortsatt klimatförändring och i göteborgstrakten förväntas den bidra med höjda havsvattennivåer och fler extrema vädersituationer som ökad nederbörd och stormar. Risken för översvämningar bland älv- och havsnära bebyggelse ökar och därför är studiens syfte att beskriva och analysera hur frågan om klimatanpassning till höjda havsvattennivåer och extrema vädersituationer hanteras och har hanterats i den fysiska planeringen av Älvstaden. Syftet skall uppnås genom att svara på frågeställningarna:* Vilka faktorer är viktiga för att möjliggöra och genomföra klimatanpassningsåtgärder? * Hur har frågan om klimatanpassning hanterats för Norra och Södra Älvstranden, från 1991 fram till idag, i detaljplaner och andra relevanta dokument? * Vilka klimatanpassningsåtgärder planeras för Älvstaden i framtiden?Uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet kulturgeografi med fokus på fysisk planering och klimatanpassning.

Detta examensarbete behandlar framtidens busslinjenät i Luleå tätort, och har utförts på uppdrag av Luleå Lokaltrafik AB. Kommunfullmäktige i Luleå har i över 10 år önskat en utveckling och effektivisering av busstrafiken för att få fler att åka buss, både för att uppfylla kommunens miljömål och för att minska underskottet i Luleå Lokaltrafiks ekonomi. För närvarande täcks bara 43% av bolagets utgifter av biljettintäkter. Syftet med detta projekt var att förbättra ett konsultförslag till nytt linjenät från Trivector Traffic AB. Förslaget hade några problem, främst att driftskostnaderna skulle öka kraftigt, men också att tidtabellerna var för stressiga för förarna och att det skulle bli väldigt trångt på ett par linjer i morgonrusningen.

AbstractDenna rapport behandlar sjöfartens struktur och dess olika marknader idag, en grundläggandeprojektering samt en översiktlig analys av hur användandet av olja som huvudsaklig energikälla tillframdrivning kommer att förändras i framtiden. Sjöfart är en global marknad som är hårtkonkurrensutsatt. Stora delar av världens försörjning av råolja, oljeprodukter, mat, stål och andralivsnödvändiga råvaror och förädlade produkter säkerställs m.h.a. sjöfarten. För att fastställa att säkerhetenär acceptabel på denna marknad så finns IMO, ett FN-organ som innefattar alla länder med intresse isjöfart.

Svensk mjölkproduktion har under de senaste decennierna genomgått stora strukturförändringar. Det totala antalet mjölkgårdar har minskat, samtidigt som antalet större mjölkgårdar ökat. Antalet stora mjölkkobesättningar förväntas dessutom fortsätta öka. Mjölkgårdar har under de senaste decennierna blivit mer tekniskt utrustade, men trots detta upplever lantbrukare och anställda besvär i rörelseorganen. Forskning visar att mjölkningsarbetet är en av de mest betungande arbetsuppgifterna i mjölkproduktionen.

Syftet med detta examensarbete är att föreslå förändringar och förbättringar förungdomsboendet. Såväl socialt som studie- och miljömässigt. Och dessutom titta på alternativtill billigare byggnationer så att hyror och produktionskostnader inte ökar för kraftigt. Ellermöjligtvis kan leda till att de helt enkelt minskar istället. Denna undersökning görs för attLulebo ska få en bättre inblick i om vad studenterna vill ha för boendeformer.

Executive SummaryThis final thesis has examined the effects of an increased centralization and better coord­in­ation of the distribution logistics at ABB in Västerås. The company is today strongly decent­ralized and there is a minimum of collaboration between the 20 business units. This is why the questions were raised; how could the business units coordinate outbound logistic activities and what effects would that provide. The obj­ect­ive of this final thesis is to provide basic data for a future decision-making which desc­r­ibe these effects.The report has mapped out the factors that are important to ABB in an evaluation of their logistic activities and how the outbound logistics work today. The four factors are cost efficiency, delivery service, environmental impact and logistics capability.

Denna studie ämnar att förstå hur ljud upplevs men också hur ljud kan tillämpas som gestaltningsaspekt inom planering och landskapsarkitektur. Med bakgrund i egna erfarenheter av hur ljudaspekten behandlas inom utbildningen formuleras studiens tes följande: Människan påverkas av ljud, men denna sinnesupplevelse får inte, trots goda metoder att tillgå, tillräckligt med uppmärksamhet i förhållande till visuella aspekter inom landskapsarkitektur och planering. Följande är studiens mål att beskriva hur ljud uppfattas och tolkas i stadslandskapet och hur ljud kan tillämpas i landskapet med syfte att personligen få mer kunskap inom ämnet men framförallt att betona ljud som gestaltningsaspekt, att medvetandegöra denna för allmänheten, studenter och yrkesutövande. Denna bakgrund ligger till grund för studiens två frågeställningar: ? Hur påverkas människan av ljud i det urbana landskapet? ? Hur behandlas ljudaspekten inom landskapsarkitektur och planering idag? Studier åskådliggör att ljudfaktorn Inom planering och landskapsarkitektur länge har förknippats med buller och behandlats som en negativ planeringsaspekt. Inom akustisk design föreslås ett mer offensivt förhållande till ljud, att ljud bör utvärderas utifrån kvalitativa aspekter. Men ljudmediet är komplext, för att förstå hur människor påverkas av ljud utgår denna studie från forskning inom miljöpsykologi, att ljud kan påverka människor båda negativt och positivt. Men också forskning som behandlar hur människor avläser och tolkar ljud i landskapet, med andra ord hur vi lyssnar -­? att människan har en förmåga att selektera ljudinformation beroende på lyssnarperception. Därför är denna inriktning nödvändig, att planerare och arkitekter inte fokuserar på att diagnostisera de goda kvalitéerna, istället ligger fokus på hur människan kan skyddas från ljud. I denna studie förtydligas detta förhållningsätt med praktiska exempel av t.ex. ljudtillägg och hur detta kan användas som designprincip. Metoden kan användas som ljudmaskering vilket innebär att ett ljud kan delvis eller helt upplevas försvinna i förmån av en annan ljudkälla. Sammanfattningsvis exemplifieras intressanta ljudinstallationer som illustrerar väl hur ljud kan tillämpas i landskapet och genom dessa studier har jag kommit fram till följande slutsats: Forskning inom ljudets påverkan och hur människor tolkar ljud finns att tillgå men kunskap om detta är undermålig både bland yrkesutövande och studerande landskapsarkitekter. Därför saknas det en audiell kultur bland landskapsarkitekter och yrkesutövande. Som en följd av detta behandlas ljud ofta som en negativ aspekt inom planering och gestaltning. Detta kan även bero på ljudmediets komplexa natur och att det saknas teknik för att behandla audiella uttryck på samma sätt som visuella uttryck. Att medvetandegöra ljud som gestaltningsaspekt bland yrkesutövande och allmänheten innebär att ljudmediet bör bli mer tillgängligt med fler praktiska förebilder som tillåts att göra anspråk som intressanta inslag i den offentliga miljön. Denna utveckling kan bidra till en positiv utveckling av framtidens hållbara städer..

I vårt arbete har vi undersökt sambandet mellan företagens kreativa klimat och personalrörlighet.Genomgång har även gjorts av olika teorier kring ledarskapets påverkan på företagets kreativa klimat. Den svenska arbetsrättslagstiftningens påverkan på personalrörlighet har behandlats både i ett nationellt perspektiv och i en internationell jämförelse.Vi har genomfört en enkätundersökning på 196 företag i Värmland, där vi undersökt sambandet mellan personalrörlighet och det kreativa klimatet i de företagen. Vårt urval bestod av företag som extremt mycket ökat respektive minskat antal anställda under 2005, samt de företag som hade en extremt låg förändring av antalet anställda under samma år.Delar av Ekvalls undersökningsinstrument (CCQ) har använts i enkäten, med fokus på de klimatdimensioner som verkar främjande för radikala innovationer.Materialet redovisas för respektive klimatdimension: frihet, debatt, risk och livfullhet. En geografisk uppdelning har även gjorts för östra Värmland, västra Värmland samt Karlstadregionen. Resultatet är även redovisat per bransch.Avslutningsvis diskuterar vi resultatet och sättet att genomföra undersökningen.