Massivt trä som klimatskal
En byggnadsfysikalisk undersökning av koncepthuset Woodcube i svenskt klimat
Kraven på att bygga miljövänligt blir hårdare för varje år. Ett av framtidens miljövänliga flerbostadshus har byggts i Hamburg Tyskland. Byggnaden kallas Woodcube och består till största del av prefabricerade massiva träelement med unika egenskaper. Inga spikar, lim, ytbehandlingar eller miljöskadliga ämnen har används i konstruktionen. Det finns bara några enstaka material förutom hisschakt och källare i armerad betong som inte är framställda av biologiska material.En byggfysikalisk undersökning utfördes där Woodcube projektet studerades ur energi- och fuktsynpunkt. Detta gjordes med hjälp av ett flertal datorverktyg där energiförbrukning, fukttillstånd och mögeltillväxt analyserades. Byggnaden placerades på tre olika orter i Sverige motsvarande en ort i varje klimatzon I, II och III där sedan simuleringar utfördes. De tre orter som valdes var Kiruna, Karlstad och Kalmar där serier för uppmätt klimatdata fanns. De senaste kraven från Boverket jämfördes sedan med de beräknade värdena från simuleringarna.Resultatet från energisimuleringarna visade att kraven med hänsyn till specifik energianvändning och klimatskärmens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient uppfylldes med fjärrvärme som uppvärmningssätt. När elvärme i form av elpatron användes som uppvärmningssätt uppfylldes inte kraven på specifik energianvändning. Två övriga uppvärmningssätt utöver elpatron vilka båda definieras som elvärme studerades. Dessa var bergvärme- och luft-vattenvärmepump. Kraven med hänsyn till specifik energianvändning uppfylldes då på grund av de högre antagna värmefaktorerna (1,6 respektive 2,9) jämfört med elpatron (1,0). Dessutom finns krav på maximal installerad eleffekt för uppvärmning som beror på uppvärmd yta. Detta värde överskreds inte för någon av orterna.Fuktsimuleringar gjordes för två olika byggnadsdelar, ytterväggarna samt taket på byggnaden. Med hjälp av detaljritningar över dessa byggnadsdelar och materialdata kunde realistiska fuktsimuleringar göras. Resultatet från dessa simuleringar visade att det inte skulle uppstå några större fuktproblem i varken ytterväggar eller tak. För ytterväggarna visade resultatet från simuleringarna att det fanns risk för viss mögeltillväxt på den obehandlade fasaden av lärkträ på grund av de höga relativa fuktigheterna. Resultatet visade även höga fuktkvoter i fasaden av lärkträ. Denna höga fuktkvot medför en ökad rötrisk. För taket visade resultatet från simuleringarna höga relativa fuktigheter vid takets yta samt ett par centimeter in i takkonstruktionen. De höga relativa fuktigheterna i taket bortsågs från då materialen där inte är biologiska och mögeltillväxten mindre.