Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förhÄllandet mellan Àmnesintegrering ochÀmnesindelning ur ett elevperspektiv. Denna undersökning bygger pÄ en kvantitativ metodoch tar sitt empiriska avstamp i 38 tidslinjer konstruerade av tvÄ Ättondeklasser. Den enaklassen har arbetat mycket under Àmnesintegrerade förhÄllanden och den andra har arbetatmycket under Àmnesindelade förhÄllanden. För att kunna jÀmföra klasserna valde vi ettkontrollbegrepp ? historiemedvetenhet.

Syftet med denna undersökning var att utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka nio elevers upplevelser av transitionen frÄn ett skoldaghem Är 9 till gymnasiet. Vidare har syftet med undersökningen ocksÄ varit att skapa en bild av vilka fÀrdigheter eleverna behöver för att hantera transitionen. Metoden Àr en kvalitativ forskningsintervju som syftar till att fÄnga fenomenet ur ett elevperspektiv. Undersökningen lutar sig pÄ Meads teori om den symboliska interaktionismen, dÀr vi lÀr oss om oss sjÀlva genom av att spegla oss i andra och Bowlbys anknytningsteori och om vikten av denna. Resultatet visar att eleverna upplever omsorg och trygghet frÄn personalen som en stor del i arbetet kring transitionen.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga hur elever i behov av sÀrskilt stöd upplever de special-pedagogiska insatserna, om de upplever eget inflytande över sin situation och hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön dÀr insatserna sker. Den insamlingsmetod som anvÀnts Àr kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Sex grundskoleele-ver i behov av sÀrskilt stöd frÄn tvÄ olika skolor, Är 3, 4 och 5 har djupintervjuats. Studien be-handlar tidigare forskning om elever i behov av sÀrskilt stöd, styrdokument och riktlinjer, spe-cialpedagogisk historik, dilemma och utmaningar samt inflytande, delaktighet och samspel. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utgör den teoretiska ramen. Resultatet visar att eleverna upplever de specialpedagogiska insatserna positivt. Relationen mellan elev och specialpedagog upplevs som god och vÀlfungerande.

Denna uppsats Àr av hermeneutisk natur och Àmnar beskriva och förstÄ hur gymnasieelever erfar att deras lÀrande utvecklas med Àmnesintegration som metod i undervisningen. Författarnas teori var att sammanhang mellan Àmnen ökar elevernas kunskapsinhÀmtning samt att Àmnesintegration utökar elevernas intressesfÀr. FrÄn syftet stÀllde författarna sig sedan fyra frÄgor: Hur uppfattar eleverna att de utvecklar sitt lÀrande genom Àmnesintegration, hur uppfattar eleverna att deras lÀrande utvecklas nÀr de ser sammanhang mellan olika Àmnen, hur fungerar kommunikationen och samarbetet som bas för lÀrandeutveckling mellan eleverna samt upplever eleverna att deras intresse för andra Àmnen ökar med hjÀlp av Àmnesintegration. För att komma fram till resultatet valde författarna att anvÀnda sig av bÄde kvantitativ enkÀtundersökning pÄ tvÄ gymnasieprogram som tillÀmpar Àmnesintegration samt kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever frÄn dessa program. Resultatet visade att eleverna upplever att deras lÀrande förbÀttras genom Àmnesintegration, sammanhang, kommunikation och samarbete samt att deras intresse för andra Àmnen har ökat till viss del..

Denna rapport handlar om vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare i ett elev perspektiv. Den anvÀnda metoden Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ och studien har genomförts genom 85 enkÀter, 8 intervjuer varav tvÄ fördjupade med elever i olika Äldrar och pÄ olika utbildningsstadier. Dessutom har litteraturstudier genomförts. Eleverna anser att en bra lÀrare ska vara rÀttvis, strukturerad, ha god ordning, Àmneskunnig och ha en mycket stor social kompetens. Resultatet visar tendenser pÄ att elever stÀller andra och högre krav pÄp lÀraren med stigande Älder.

Den genomförda studien styftade till att synliggöra upplevelser av specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter i Àmnet matematik i grundskolans senare Är, utifrÄn ett elevperspektiv. Eleverna hade genom sin skolgÄng samlat pÄ sig enorma erfarenheter kring matematiken och studien ville försöka fÄ en inblick i deras verklighet. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre pojkar, en i Är Ätta och tvÄ i Är nio, kring deras upplevelser. Studiens resultat, informanternas upplevelser, stÀmmer vÀl överrens med litteraturstudierna inom Àmnet. Informanterna Äterger liknande bilder av lektionerna, först genomgÄng vid tavlan sedan enskild fÀrdighetstrÀning i böckerna.

Konflikter Àr nÄgot som ofta syns i skolans vÀrld och Àr dÀrmed nÄgot man som lÀrare behöver lÀra sig att hantera. Konflikter kan ske mellan olika mÀnniskor exempelvis mellan elever och elever, mellan lÀrare och elever men denna studie fokuserar pÄ konflikter mellan elever och elever. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning dÀr vi har valt att utgÄ frÄn tvÄ frÄgestÀllningar med syfte att fÄ en fördjupad förstÄelse om hur lÀrare och elever ser pÄ arbetet med konflikthantering samt hur arbetet kan utvecklas. Semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att uppnÄ syftet. Studien har utförts pÄ tvÄ olika skolor och intervjuer har gjorts med bÄde pedagoger och elever för att fÄ en sÄ rÀttvis bild som möjligt.

The Swedish school law says that students who need special education should have all the support they need to reach the qualification that is set up. The arrangements have to be written down in an Individual education plan (IEP). Before the IEP is set up there has to be an investigation about what kind of support and measures the student needs to reach the qualification that is set up. The aim of this study is to examine student?s participation in school and in the progress with their own IEP.I have accomplished a qualitative study by interviewing eight students during the letter part in the nine-year school.

AimThe purpose of the survey was to see how students relate to feedback in physical education. The aim was also to find out how students like to receive feedback (written, oral or timing). The survey will also specify what kind of feedback the teacher provides.QuestionsHow do students react to feedback?How do students want to receive feedback?What kind of feedback do the students receive during the lessons in physical education?MethodThe method used in this study was qualitative group interviews with an observation before the interviews. The school that participated was my placement school during my teachers program and it is located in a suburb south of Stockholm.

Uppsatsarbetets syfte Àr att ur ett elevperspektiv öka kunskapen om vad anvÀndande av digitala hjÀlpmedel som didaktiska redskap kan innebÀra för elevernas lÀrande i textilslöjd och musik. FrÄgor om hur lÀrare och elever tÀnker om och upplever anvÀndandet av digitala hjÀlpmedel i undervisningen i textilslöjd och musik samt vilka för- respektive nackdelarna kan vara med att anvÀnda dem stÀlls i studien. Bakgrunden till studien Àr erfarenheter av elevgrupper med en stor andel elever med sÀrskilda behov som koncentrationssvÄrigheter och lÄg motivation till skolarbete. För att uppnÄ syftet har lÀrare och elever som anvÀnder digitala hjÀlpmedel i de estetiska skolÀmnena observerats och intervjuats. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av tvÄ teorier om lÀrande, multimodalt lÀrande och olika lÀrstilar. Att digitala hjÀlpmedel kan ge undervisningen en ytterligare dimension, motivera eleverna och ger dem fler sÀtt att bÄde ta till sig och uttrycka kunskap pÄ kan ses som de viktigaste resultaten av studien.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ elevers, i Ärskurs 3 och 6 samt pedagogers upplevelser och erfarenheter om stress i skolan. Vi har undersökt vilka stressfaktorer som finns i skolan utifrÄn ett elevperspektiv. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av metoderna observation och kvalitativ intervju. I observationen ville vi ta reda pÄ elevernas interaktion i klassrummet, med varandra och gentemot pedagogen. Med hjÀlp av observationen uppstod det fyra teman som vi valde att fördjupa oss i nÀr vi gjorde intervjuerna med eleverna.

SammanfattningSyftet med mitt examensarbete Àr att fÄ fram vad nÄgra lÀrare idag har för förhÄllningssÀtt till praktisk matematik, vilka förutsÀttningar de har samt hur de i sÄ fall tillÀmpar det i undervisningen.För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring Àmnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av Ätta lÀroböcker i matematik. Tre av lÀrarna arbetar i en Äldersintegrerad 1-3:a, en lÀrare arbetar i en etta och en trea och en lÀrare jobbar i mellanstadiet alltsÄ frÄn fjÀrde till sjÀtte klass. LÀroböckerna som jag analyserat Àr de böcker som de fem lÀrarna pÄ nÄgot vis anvÀnder sig av i undervisningen.Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till Àr att lÀrarna i stort sett har ett mycket positivt förhÄllningssÀtt till praktisk matematik. NÀstan alla skyller pÄ tiden som en orsak till att den praktiska matematiken fÄr sÄ lite tid i undervisningen. För stora klasser och för smÄ utrymmen var Àven det en bidragande orsak till bristen pÄ praktisk matematik.

Detta examensarbete handlar om elevers lÀrstilar i skolan. Syftet med studien har varit att undersöka elevers medvetenhet om sin egen lÀrstil. Vi valde att utföra en empirisk studie för att kunna identifiera och vidare beskriva elevers medvetenhet om hur de lÀr sig bÀst. Förutom att studera elevers medvetenhet har vi Àven Àmnat undersöka vilka intelligenser (enligt Howard Gardners termer ?multipla intelligenser?) som förekommer i skolan, om det Àr nÄgra intelligenser som pÄtrÀffas oftare Àn andra och huruvida det finns nÄgon skillnad mellan elevers lÀrstilar i Kalix- och SkellefteÄ kommun.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur sÄngelever talar om sina uppfattningar om, och sitt arbete med, stöd. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med sex stycken sÄngelever pÄ gymnasiets estetiska program med inriktning musik. Huvuddragen i de uppfattningar som vi mötte var att stöd Àr nödvÀndigt för att sjunga hÀlsosamt, speciellt vid starka och höga toner. De flesta av vÄra informanter hade svÄrt att uttrycka sig verbalt om vad som sker i kroppen vid stödanvÀndning, trots att flera uppgav att de har lÀtt för att anvÀnda sig av stöd rent praktiskt. Informanterna kopplar frÀmst stöd till bukmuskulaturen och andningen.

Denna uppsats behandlar hur lÀrare kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att ur ett elevperspektiv vidareutveckla vÄra kunskaper i vad elever anser att lÀrare kan göra för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning. För att uppnÄ detta görs en beskrivning utifrÄn litteraturen kring mobbningens innebörd, dess orsaker, samt en skildring av demokrati och elevinflytande i klassrummet med samtal som ett verktyg. Vidare ges förslag pÄ hur mobbning kan ÄtgÀrdas samt förebyggas i skolorna. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod.