Efter att ha gjort nÄgra observationer av utvecklingssamtal under min praktik hösten 2011 bestÀmde jag mig för att jag ville skriva en uppsats om Àmnet Äret dÀrpÄ. Jag lÀrde mig att pÄ min praktik genomförde min handledare elevledda utvecklingssamtal och min tanke har blivit att undersöka vad eleverna anser om den hÀr typen av utvecklingssamtal. Jag relaterar arbetet till teoretisk bakgrund som belyser utvecklingssamtals utformning och viktiga aspekter kring Àmnet. Jag förankrar arbetet i tidigare forskning som tar upp olika undersökningar kring utvecklingssamtal och elevlett utvecklingssamtal samt innebörden av kommunikation och relationer i skolans vÀrld. Med hjÀlp av fem kvalitativa intervjuer med fem elever frÄn min praktiksola har jag undersökt elevernas syn pÄ det nuvarande upplÀgget för utvecklingssamtal.

Den genomförda studien styftade till att synliggöra upplevelser av specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter i Àmnet matematik i grundskolans senare Är, utifrÄn ett elevperspektiv. Eleverna hade genom sin skolgÄng samlat pÄ sig enorma erfarenheter kring matematiken och studien ville försöka fÄ en inblick i deras verklighet. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre pojkar, en i Är Ätta och tvÄ i Är nio, kring deras upplevelser. Studiens resultat, informanternas upplevelser, stÀmmer vÀl överrens med litteraturstudierna inom Àmnet. Informanterna Äterger liknande bilder av lektionerna, först genomgÄng vid tavlan sedan enskild fÀrdighetstrÀning i böckerna.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka flersprÄkiga elevers syn pÄ sin skolsituation. Hur upplever elever med annat modersmÄl Àn svenska att de bemöts i skolan av lÀrare och kamrater? Tas elevers flersprÄkighet tillvara i skolan och i sÄdant fall pÄ vilket sÀtt? Vilken instÀllning har elever till modersmÄlsundervisning och varför? Ser elever med annat modersmÄl Àn svenska, sin flersprÄkighet som en tillgÄng eller som ett hinder? Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med Ätta elever i skolÄr fem och sex pÄ tvÄ olika skolor, i tvÄ olika kommuner. Genom att utveckla modersmÄlet förstÀrks Àven andrasprÄket, dÄ sprÄkutvecklingen gÄr hand i hand. Om man inte kÀnner kulturtillhörighet, det vill sÀga att man inte kÀnner till sitt ursprung och inte behÀrskar modersmÄl vÀl kan det pÄverka identitetsutvecklingen negativt.

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka huruvida en skola med ett kompensatoriskt arbetssÀtt vad gÀller den specialpedagogiska undervisningen Àr med om att konstruera, och möjligtvis upprÀtthÄlla, ett ?vi och dom? bland eleverna. Betoning har lagts pÄ hur de elever som gÄr i sÀrskild undervisningsgrupp uppfattas av skolans övriga elever. Detta har skett utifrÄn följande frÄgestÀllningar: ? Hur beskriver skolans elever den sÀrskilda undervisningsgruppen som fenomen? ? Hur ser de övriga eleverna pÄ de elever som undervisas i sÀrskild undervisnings-grupp? En kvalitativ forskningsansats antogs dÀr kvalitativa intervjuer var metoden för insamlandet av det empiriska materialet.

Internationell forskning visar entydigt att den palliativa v?rden ?r oj?mlik baserat p? en rad sociala best?mningsfaktorer, som k?n, ?lder, etnicitet, socioekonomisk position, boendesituation med flera. Men i dagsl?get finns ingen forskning gjord i en svensk kontext. Dock finns tre nationella riktlinjer f?r palliativ v?rd av vuxna som v?nder sig till v?rdpersonal, beslutsfattare och politiker.

 Ämnet Estetisk plattform Ă€r ett valbart Ă€mne pĂ„ en grundskola och i detta Ă€mne arbetar eleverna tematiskt i estetiska lĂ€roprocesser. Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur nĂ„gra elever i grundskolans senare del uppfattar Ă€mnet Estetisk plattform i sin skola. Jag har tagit reda pĂ„ hur eleverna definierar Ă€mnet Estetisk plattform och vad de lĂ€rt sig av Estetisk plattform. Jag har ocksĂ„ undersökt huruvida skolans definition av Ă€mnet överrensstĂ€mmer med elevernas upplevelser och erfarenheter. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med sex elever som lĂ€ser detta Ă€mne.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om undervisning i svenska som andrasprÄk har effekt pÄ elevers ordförrÄd, och för det ÀndamÄlet genomförde 44 elever ett ordkunskapstest. Informanterna kommer frÄn en skola i en medelstor stad i södra Sverige. De har vistats olika lÀnge i Sverige (3?14 Är). Testet bestod av Ätta övningar som eleven arbetade med individuellt under 45?60 minuter, och det utfördes vid tvÄ tillfÀllen: pÄ vÄrterminen och höstterminen.

Studien genomfördes som en laboration i biologi i tre Ättondeklasser med totalt 42 elever. Elevernas skriftliga svar pÄ frÄgor i anslutning till laborationen utvÀrderades med en utvecklad SOLO-taxonomi. Under laborationen observerades sex elever och anteckningar av deras samtal utvÀrderades ocksÄ i den utvecklade SOLO-taxonomin. Efter laborationen intervjuades 17 elever. Resultatet av analysen av elevernas skriftliga svar visar att flickorna har tilldelats högre nivÄer pÄ sina svar och att de anvÀnt fler ord i svaren.

Examensarbetet syftar till att ge en bild av elevers attityder och uppfattningar om betyg. Efter en inledande genomgÄng av de svenska betygssystemens historia samt en litteraturstudie kring det nu rÄdande betygssystemet, presenteras resultatet av en enkÀtundersökning utförd bland 88 elever i Ärskurs 9. Studien innefattar betygens pÄverkan pÄ elever i avseende pÄ motivation, stress och press, sjÀlvförtroende och identitet samt tÀvlan mellan elever. Vidare uttalar eleverna sig om kraven pÄ godkÀnd i kÀrnÀmnena inför gymnaiset, en betygsfri skola, det nuvarande betygssystemets för- och nackdelar samt hur vÀl rÀttvisa och god information frÄn lÀrarnas sida stÀmmer överens med deras erfarenheter. Resultatet överensstÀmmer till stor del med tidigare forskning och visar att flertalet elever upplever stress över betygen, att ett dÄlig betyg sÀnker sjÀlvförtroendet och att det i viss mÄn förekommer tÀvlan mellan elever om betyg.

Inledning: Inom finansmarknaden dÀr en handelsplats för vÀrdepapper finns Àr IPO ett omtalat Àmne. Fascinationen ligger vid introduktionen av ett företag pÄ börsen som tidigare varit privatÀgd och dess avkastning pÄ aktien. Vidare Àr prissÀttningen pÄ aktierna och timingen för en notering intressanta aspekter som har studerats sedan mÄnga Är tillbaka. I denna uppsats ska det undersökas hur aktiepriserna för de noterade bolag har utvecklats vid olika ekonomiska tillvÀxter.Syfte: Syftet Àr att undersöka om det ekonomiska lÀget pÄverkar aktiekursernas utfall vid en notering samt hur dessa utvecklas pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen.Metod: Genom berÀkningar av introduktionspriserna i jÀmförelse med stÀngningskurserna pÄ noteringsdagen och 30 dagar efter noteringen fÄr man fram aktiekursernas utveckling.Teoretisk referensram: Den effektiva marknadshypotesen och signalteorinResultat: Undersökningens resultat visade pÄ att skillnaden i aktiernas avkastning mellan företag som noterat sig under en hög respektive lÄg ekonomisk tillvÀxt var mycket liten. Företagen som hade noterat sig under en hög ekonomisk tillvÀxt hade endast 0,1 % högre avkastning Àn de företag som noterade sig under en lÄg ekonomisk tillvÀxt.

Syftet med rapporten var att undersöka om dialogen kunde anvÀndas i klassrummet för att nÄ kunskap. Detta tycker jag Àr intressant dÀrför att kunskap kan nÄs pÄ olika sÀtt. Metoden har varit en kvalitativ undersökning. Den datainsamling som utförts har varit en kombination av olika metoder, teoristudier och intervjuer. Jag intervjuade tvÄ gymnasielÀrare och en högstadielÀrare respektive tre gymnasieelever vilka togs fram ur ett bekvÀmlighetsurval.

Redan i förskolan lÀggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper. DÀrför Àr det oerhört viktigt att arbeta med matematik i förskolan. Syftet för detta arbete handlar om att förstÄ hur förskollÀrare och förskolechefer synliggör och förhÄller sig till den grundlÀggande matematiken samt uppmÀrksamma om fortbildning har pÄverkat deras syn pÄ arbete med matematik. VÄr undersökning baseras pÄ intervjuer av sex förskollÀrare och tvÄ förskolechefer frÄn sex olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla förskollÀrare och förskolechefer var överens om att matematiken finns överallt i barns vardag.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstÄ hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lÀrande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i Äk 4 har kring Àmnet bild samt vad de i sÄ fall tycker att de lÀr sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild Àr nÄgot som hjÀlper elever i deras lÀrande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrÄn en kvalitativ metod dÀr empirin samlades in genom intervjuer. NÀr vi analyserade resultatet anvÀnde vi oss av tidigare forskning kring Àmnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus pÄ den proximala utvecklingszonen.

The question how teaching should be organized in order to give the students the help and support they need to reach their goals is always of vital interest. All students are unique individuals with different prerequisities, possibilities and needs. Streaming in mathematics could be one solution.The first week at upper secondary school a diagnostic test is carried through. Thereafter, the result is used as a basis for dividing the classes into different teaching groups. Thus, the groups working with mathematics become more homogeneous and the students? previous knowledge is approximately at the same level.

I detta examensarbete undersöks lÀrarens betydelse för elevens motivation. Syftet med föreliggandearbete Àr att undersöka vilka egenskaper eleverna pÄ gymnasieskolan anser att en lÀrare bör ha för att deska uppleva motivation i skolan samt vilken pedagogik de anser har betydelse för motivationen. Metodensom anvÀnts Àr en kvalitativ studie med öppna intervjuer, genomförda med fyra elever i Ärskurs tre pÄyrkesprogram. Tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter har anvÀnts och analyserats i arbetet.LÀraren har en stor betydelse för eleverna och lÀraryrket Àr ett mÄngfasetterat yrke. Som lÀrare bör detskapas en god relation och lÄta eleven fÄ en delaktighet samtidigt som lektioner ska bedrivas medentusiasm och vara av god pedagogisk kvalitet för en hel klass.