Denna studie grundar sig i den splittring som PR-konsulten befinner sig i, gällande de många etiska ställningstaganden som denne ställs inför. Detta i kombination med, att public relations som yrke ännu inte betraktas som en erkänd profession, gör att PR-branschen blir utsatt för intrång på dess område från övriga kommunikationsbranschen. Intresset för studien väcktes i samband med den intensiva mediebevakningen runt PR-konsulternas användande av bluff-PR och det sken som bluff-PR kastar över PR-branschen.Studien grundar sig i den Fragmentering som idag präglar PR-branschen, gällande vikten av förtroende och etiska värderingar, samt den inverkan som bluff-PR har på yrkesverksamma PR-konsulter. I det här sammanhanget ses bluff-PR, som en PR-kampanj för att skapa nyfikenhet kring något utan att vara tydlig med avsändaren, för att vid ett senare skede avslöja vad det egentligen handlar om.Studiens syfte och frågeställningar är besvarade med hjälp av en kvalitativ metod; samtalsintervjuer. Yrkesverksamma PR-konsulter i Sverige, samtliga medlemmar i PRECIS, bjöds inledningsvis in att delta i vår studie.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en Fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden.

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en Fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden. Syftet är därmed att studera hur det traditionella urbana offentliga rummet som mötesplats kan komma att påverkas av handelsverksamheters omlokalisering i staden. Syftet är vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga rummet i mellanstora till stora kommuner kan stärkas och bli mer resilient som mötesplats oavsett handelsverksamhetens närvaro, för att främja en social hållbarhet.

Längs Afrikas östkust från Somalia till Mozambique löper en tropisk skogsremsa som uppvisar en fantastisk variation i artsammansättning och utgör habitat för en mängd endemiska arter. Regionen är så unik att både Conservation International och WWF anser att den bör prioriteras för bevarande insatser. De kustnära skogarna erbjuder också en mängd tjänster som många människor är beroende av. Skog förhindrar jorderosion, är hem åt pollinatorer och lagrar upp koldioxid. Mangroveskogar stabiliserar kustområden och de för lokalbefolkningen heliga Kaya-skogarna i södra Kenya erbjuder ett kulturellt värde. Den stora befolkningen som lever i området gör att mänsklig påverkan utgör ett betydande hot mot regionens biologiska mångfald. Det största hotet utgör det växande jordbruket som ska försörja en allt större befolkning.

Smartphone-marknaden är idag en mångmiljardindustri; för utvecklare har det skapats en helt ny marknad för mobil-applikationer. Ett problem med marknadenidag är den Fragmentering som finns mellan olika mobila operativsystem, detta är ett problem då utvecklare behöver utveckla flera separata applikationer för olika mobila operativsystem..

Att bedriva projekt som projektledare har genom tidens gång haft olika innebörd. Förr kunde det exempelvis handla om att bygga pyramider, medan det i dagsläget istället kan handla om implementering av IT-system hos organisationer. Under de senaste decennierna har projekt blivit den vanligaste formen för utförande av organisatoriska aktiviteter inom både industrin och offentlig förvaltning. Cirka 90 % av alla projekt som bedrivs i dagsläget sker även under parallella förhållanden, där en organisation utför fler projekt samtidigt, något som har gett upphov till så kallade multiprojektmiljöer. Tidigare forskning vittnar om ett flertal negativa konsekvenser som uppstår i multiprojektmiljöer, med fokus på tre karaktärsdrag: tidspress med dess snäva deadlines, Fragmentering då en och samma projektledare har hand om flera projekt samtidigt, samt resurskonflikter då resurser inom organisationen delas av flera projektledare och linjeenheterna. Studiens syfte är att tillämpa Amabile och Kramers (2011) koncept om inner work life, för att utforska hur projektledare påverkas av att arbeta i så kallade multiprojektmiljöer.

Renbruksplan (RBP) är ett kommunikations- och planeringsverktyg skapat för Sveriges samebyar. År 1999 genomfördes en förstudie och idag, 15 år senare, har 50 av Sveriges 51 samebyar påbörjat arbetet med renbruksplaner. Idag används RBP av renskötare för att planera sin dagliga verksamhet och som ett stöd i diskussioner med olika typer av markanvändare för att kommunicera och visa rennäringens verksamhet. Vägen fram till dagens Renbruksplan startade redan under 1700-talet i och med gränsdragningen mellan Norge och Sverige. Renskötseln begränsades till Sverige och sommarbetet i Norge gick förlorat. Efterföljande århundraden fortsätter renskötselsamhället möta förändringar som påverkar dess form och utförande.

Förändring och utveckling råder på media - och reklammarknaden. Ökad gränslöshet och tillgänglighet skapar å ena sidan nya kommunikativa vägar, å andra sidan en medveten och kritisk konsument. Aktörerna på marknaden tvingas finna nya sätt att tränga igenom informationsbruset och nå ut med sina budskap. Detta kräver nya kommunikativa uttryck, former och mönster. TV som kommunikationskanal har fler uttrycksmöjligheter.

Around the world, forests are generally being fragmented and as plant populations decline in both sizeand number of individuals, the genetic variation will also decrease whitch in the end leads to totalextinction of the plant. In this paper, I wanted to investigate what specific species of trees and shrubsyou usually find in the edge and core habitats in some of the forests in the Baltic Sea region. I alsowanted to identify the edge effects and their sources and finally compare the results between thedifferent regions.The data sources used are derived from the ongoining research project Landscape structures, patterns ofbiodiversity and conservation strategies in the Baltic Sea region by Kari Lehtilä, Patrik Dinnétz ochTiina Vinter who have made a record of all herbaceous plant species in four randomly chosen forestregions situated around the Baltic Sea: Estonia, Skåne, Södermanland and Germany. I made statisticalanalyses, using the computer program R, concerning the distribution of species in the edge habitats ofthe forests as well as in the core habitats. I performed generalized linear models and then variationanalyses with the factors light and biomass in order to investigate wether edge effects might appear dueto these factors.

Studien inriktar sig på att inventera vilka olika metoder som i dag finns på marknaden för hantering av skut. Utöver detta så har även en idéstudie gjorts för att ta fram förslag på hur LKAB eventuellt skulle kunna utforma en annan skuthanteringsanläggning. Idag hanteras skuten på produktionsområden på skutgaller som är beläget ovanför slasen och med en fjärrstyrd skutknackare på sidan. Gallret består av två öppningar med en balk mellan, måtten på vardera öppningen är 1,1x1,2 meter. För att ta reda på om potential finns för att ändra skuthanteringen i LKAB har data samlats in från fjärrlastningen om skutfrekvens, skutstorlek och andelen skut av malm i förhållande till gråberg.

Symtombilden bland patienter som kommer till företagshälsovården har förändrats de senaste 10 åren. Tidigare dominerade besvär från rörelseorganen. Idag är de psykosomatiska symtomen vanligast. Bland patienter som söker vid företagshälsovården har många problem med stress och sömn. Som orsak nämns höga krav, ökad produktionstakt, ständig omorganisation av arbetsprocesser som skapar otrygghet, och samtidigt svårigheter att få jobb och familj att gå ihop.

Samhällets expansion i form av bostadsbebyggelse, infrastruktur och rekreationsområdenska följa en hållbar utveckling. Expansionen på naturmark går idaginte hand i hand med den hållbara utvecklingen då detta leder till en förlust avnaturmark och dess värden.Studien syftar till att undersöka om kompensationsåtgärder kan vara en metod föratt värna om naturmark som står utan lagstadgat skydd och dess ekologiska värden.Syftet är att redogöra för vad begreppen, kompensationsåtgärder inklusiveersättningshabitat och ersättningsbiotoper, innebär och hur dessa kan värna omarealen av naturmark och dess inneboende ekologiska värden. Studien undersökerockså om det finns metoder att arbeta efter då man väljer att kompenseranaturmark. Målet är att lyfta fram ekologisk kompensation inom landskapsarkitektsoch liknande yrken.Det här är en intervju- och litteraturbaserad studie som inledningsvis pekar påbehovet av en metod för att Sverige inte ska förlora naturmark som en följd avexploatering. Studien redogör för begreppet kompensationsåtgärder och metodenkompensationsprincipen och den svenska varianten balanseringsprincipen.Begreppen ersättningshabitat och ersättningsbiotop undersöks som en del avkompensationsåtgärder som sker inför exploatering av naturmark.

Under de senaste åren har egenföretagandet växt markant. Mindre nischade företag konkurrerar på samma marknad som flera större. Dessa har ofta en högre grad av differentierade produkter och vänder sig till en specifik målgrupp. Idag är konkurrens en förutsättning för ekonomin och bidrar till en ökad stimulering av effektivitet hos de olika företagen. En öppen marknad leder till innovationer och de olika aktörerna gynnas därmed genom att uppnå uthålliga konkurrensfördelar.För att utmärka sig på en marknad är det viktigt att aktörerna uppnår en uthållig konkurrensfördel.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att belysa den etiska dimensionen av harm reductionanknuten missbrukarvård. Till vår hjälp har vi haft etiska teorier och sociologen Zygmunt Baumans begrepp. Frågeställningar: Vi har använt oss av två huvudfrågor som vi därunder bryter ner i konkreta frågor. 1 Hur ser de etiska resonemangen ut hos personal verksam inom harm reductionanknuten missbrukarvård?Vilken typ av etik använder de sig av? Har de centrala etiska principer, vilka? Hur ser de på etik och moral? Följer de etiskt formulerade regler? Hur ser de på prohibition? Hur ser de på drogbruk? Hur ser de på människan? Vad driver dem i deras arbete? Hur ser de på harm reductions påverkan på samhället?2 Hur kan man förstå harm reductionmetoders framväxt ur Baumans sociologiska perspektiv?Hur kan harm reductionmetoder kopplas till det senmoderna samhället? Hur kan harm reduction rättfärdigas etiskt utifrån ett sociologiskt perspektiv? Hur kan harm reductions förklarar sociologiskt? Vilka förutsättningar fanns för att harm reduction skulle kunna utvecklas? Hur kan Baumans begrepp förklara harm reductions ställning i det senmoderna samhället? Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap.

The fragmentation and reduction of deciduous forests in Sweden is threatening many species. Particularity worrying is the loss of broad-leaf trees, since a diversity of species is often associated to them. Today many deciduous trees are situated along the border between forested and open areas, and these small fragments can be important for biodiversity.The aim of this study is to analyze if wildlife management can affect the variation of deciduous trees and bushes in the landscape. In brochures and literature Svenska Jägareförbundet (the Swedish Association for Hunting and Wildlife Management) recommend hunters and landowners to promote deciduous trees ? often broad-leaf trees ? as wildlife management measures, while the Swedish forestry laws can be sensed as unclear regarding the treatment of these trees.Five properties in Södermanland, Sweden, were chosen as study areas and inventoried in respect of trees and bushes in September 2013.