Renbruksplan ? från tanke till verklighet
Renbruksplan (RBP) är ett kommunikations- och planeringsverktyg skapat för Sveriges samebyar. År 1999 genomfördes en förstudie och idag, 15 år senare, har 50 av Sveriges 51 samebyar påbörjat arbetet med renbruksplaner. Idag används RBP av renskötare för att planera sin dagliga verksamhet och som ett stöd i diskussioner med olika typer av markanvändare för att kommunicera och visa rennäringens verksamhet.
Vägen fram till dagens Renbruksplan startade redan under 1700-talet i och med gränsdragningen mellan Norge och Sverige. Renskötseln begränsades till Sverige och sommarbetet i Norge gick förlorat. Efterföljande århundraden fortsätter renskötselsamhället möta förändringar som påverkar dess form och utförande. Skogsbrukets intåg och snabba utbredning i Norrland skapar fragmentering och barriärer för renens långa årstidsbundna vandringar till betesmarkerna. I takt med den ekonomiska tillväxten tas mer och mer av den norrlänska marken i anspråk av de som tämjer naturtillgångarna. Mineral, vatten, vind, och trä har blivit en ovärderlig tillgång för den svenska staten. Rennäringen, som en ekonomiskt liten näring, får problem att försvara sina rättigheter till markresursen gentemot andra aktörer.
Denna studie visar hur behovet av ett verktyg för att stärka rennäringens ställning som ett allmänintresse vuxit fram under en lång tid, för att blomma ut, och bli verklighet genom skapandet av RBP. Genom analys av dokument och intervjuer med renskötare och tjänstemän kartläggs processen med RBP, hur Åke Larssons idé växer genom intresserade och engagerade människor till att ingå i regeringsuppdraget Främjande av rennäringen. Studien visar också att verktyget har uppfyllt sina målsättningar och är väl etablerat bland samebyarna. I relationen med rennäringens initiala antagonist, skogsbruket, har hänsynen och samråden förbättrats sedan uppstarten av RBP. Genom detta har RBP ökat rennäringens adaptiva kapacitet och bidragit till bevarande av renskötselsamhället form och resiliens.