Det urbana offentliga rummets resiliens som mötesplats

Idag står det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förändringar där konkurrens från externa handelsområden, köpcentrum och förändrade handelsmönster i allmänhet kan innebära att det offentliga rummet i stadens centrum får svårt att behålla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar därmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebär ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta påverkar människans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. Då människors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundläggande för demokrati och hälsa i samhället riskerar detta innebära negativa konsekvenser för en social hållbarhet i staden. Syftet är därmed att studera hur det traditionella urbana offentliga rummet som mötesplats kan komma att påverkas av handelsverksamheters omlokalisering i staden. Syftet är vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga rummet i mellanstora till stora kommuner kan stärkas och bli mer resilient som mötesplats oavsett handelsverksamhetens närvaro, för att främja en social hållbarhet. I uppsatsen undersöks Lilla torg i Kristianstad centrum med hjälp av observations- och intervjumetoder i förhållande till Jan Gehls kvalitetskriterier för offentliga mötesplatser. Resultatet påvisar handelsverksamheters påverkan på möjligheter till möten mellan människor i stadens centrum samt hur Jan Gehls kvalitetskriterier fördelaktigt kan användas som verktyg för att göra det urbana offentliga rummet mer resilient som mötesplats.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta