Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för hur nÄgra kunder med annan etnicitet Àn svensk upplever bemötandet av affÀrsanstÀllda. Fokus riktas mot affÀrsanstÀlldas bemötande av kunder med annan etnicitet Àn svensk nÀr de ska handla dagligvaror eller klÀder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Informanterna var i Äldrarna mellan 22 till 57 Är gamla och kom till Sverige frÄn Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan tvÄ till 16 Är sedan. Begrepp som omnÀmns i studien upprepade gÄnger Àr diskriminering och fördomar, vilka ocksÄ definieras utförligt och behandlas i arbetet.

Denna uppsats handlar om förekomsten av Antisemitism i den svenska s.k. Vit makt-musiken. Uppsatsens syfte Àr att kartlÀgga förekomsten av antisemitism i tre vit makt- band: Pluton Svea, Storm och Dirlewanger. Analysen sker genom att texterna till tvÄ album av varje band studeras. Metoden Àr bÄde kvalitativ som kvantitativ och bland annat sÄ undersöks olika typer av antisemitiska uttalanden som dÀrefter nivÄsÀtts enligt en, av författaren, modifierad skala konstruerad av forskaren John C.G.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, samhÀllskunskapsutbildningen pÄverkas av Sverigedemokraternas framgÄngar i skolvalet och riksdagsvalet, utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Vi undersökte ocksÄ om lÀrarna har upplevt nÄgon attitydförÀndring hos eleverna vad det gÀller frÀmlingsfientlighet, intolerans och rasism samt tittat pÄ vad lÀrarna anser om den nya lÀroplanen dÀr samhÀllskunskapsÀmnet blir mindre pÄ yrkesförberedande linjer. Detta görs med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra samhÀllskunskapslÀrare och resultatet analyseras utifrÄn teorier om olika demokratimodeller samt ett ?vi och dom? tÀnkande. Resultatet visar att undervisningen ser olika ut beroende pÄ vilken demokratimodell som prÀglar lÀrarnas arbetsmetoder samt att lÀrarna ser olika pÄ betydelsen av Sverigedemokraternas framgÄngar och vilken inverkan den har pÄ undervisningen..

Brasilien a?r ett land som historiskt och kulturellt har pra?glats av kolonialisering och slaveri, vilket har bidragit till en befolkning som ka?nnetecknas av ma?ngfald na?r det kommer till ras och kultur. Andra konsekvenser av det historiska arvet a?r att den patriarkala familjen kommit att fa? central betydelse i samha?llet samt att vithet kommit att idealiseras na?r det ga?ller ras och hudfa?rg. Mot denna bakgrund utgo?r afrobrasilianska kvinnor en utsatt grupp da? de riskerar att drabbas av ba?de sexism och rasism i sin vardag.     Syftet med den ha?r studien var att med en socialkonstruktionistisk ansats och utifra?n ett intersektionellt perspektiv underso?ka hur afrobrasilianska kvinnor talar om ras och ko?n utifra?n upplevelser och erfarenheter av fo?rdomar och diskriminering.

This research paper aims to show how racism, power, social representations and identity are created and reproduced through the media. The research paper will analyse newspaper articles presented about Cronulla riot in The Sydney Morning Herald, The Daily Telegraph and The Sunday Telegraph using Fairclough?s critical discourse analysis, CDA, as a theory and method. The research paper aims to demonstrate how inequality in the Australian society is reproduced by the media through the use stereotypes and certain social representations and how knowledge and awareness about this is relevant to social work of today..

Har du nÄgonsin blivit trött pÄ nÄgot i samhÀllet? AlltsÄ jag menar riktigt trött sÄ man bara tÀnkervart Àr den hÀr vÀrlden pÄ vÀg egentligen, det kanske vore lika bra att bara skita i allt?Jag blir sÄ trött ganska ofta. PÄ till exempel fattigdom, hur vi behandlar djur, vÄldtÀkter, krig, att viskiter i vÄr jord som helt uppenbarligen hÄller pÄ att gÄ sönder, rasism, trÄngsynthet och att jag somkvinna Är 2013 fortfarande inte lever i samma verklighet som mÀn i min omgivning.Och till slut började jag kÀnna pÄ samma sÀtt nÀr det kommer till design. Vad Àr meningen medyrket? Varför gör jag det hÀr? Vem gör jag det för? Vad kan göras annorlunda? Var nÄgra av defrÄgor jag ville ge mig sjÀlv svar pÄ.Hittills har jag kommit fram till att jag vill göra nytta.

The aim of the essay is to investigate how the term ?Third world? is constructed in media. With this I intend to make a historical survey of the conception. With the help of Swedish newspapers and their description of the concept, I am going to answer the following questions: How is the concept ?Third world? constructed in script, in a historical context and in modern time? Is there a tendency of racism in the term?The method I used was discourse analysis.

This essay examines how humor is used in the making of stereotypes in the Kronlöf sister?s video SÅ JÄVLA PK! In addition I give my analysis of how power and resistance is shown in the video. Through Michel Foucault?s conception power and resistance together with Judith Butler?s theories about performativity I?d like to show how the characters you can see in the video, in addition to the humor, also put themselves in a public context. I discuss my material in relation to a number of similar and current events that concern sexism and racism in Sweden.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökningreda ut vad lÀrare pÄ en högstadieskola i Mellansverige har för kunskap, erfarenhet ochmedvetenhet om interkulturell pedagogik. Genom att besvara en webbaserad enkÀt medöppna frÄgor har syftet sÄledes varit att undersöka vilken kunskap verksamma lÀrare harom interkulturell pedagogik och hur den kan gestaltas i undervisningen. Resultatet avenkÀten pÄvisar att lÀrare har goda interkulturella förhÄllningssÀtt utifrÄn ettvÀrdegrundsperspektiv. Resultatet ÄskÄdliggör att lÀrare resonerar om de aspekter sominryms den interkulturella pedagogiken samt att lÀrarna applicerar olika förhÄllningssÀtti sin undervisning för att motverka ojÀmlikhet, rasism, diskriminering och fördom. Deslutsatser som dragits utifrÄn resultat och tidigare forskning Àr att trots lÀrarnaskompetens, saknas djupare teoretisk kunskap om kultur och kulturell mÄngfald vilka Àrbegrepp som inbegrips inom interkulturell pedagogik..

Den hÀr uppsatsen syftar till att problematisera framstÀllningar av maktordningarna;kön, sexualitet och ?ras? i NRK:s populÀrvetenskapliga dokumentÀrserie;?Hjernevask? frÄn 2010, samt hur dessa kan förstÄs ur ett maktperspektiv med fokuspÄ poststrukturalistiska och postkoloniala teorier. Uppsatsen behandlar Àven vilkahegemoniska positioner som gÄr att finna i serien. Analysen bygger pÄ endiskursanalys av materialet som utgörs av alla sju avsnitten i programserien.Resultatet visar att programseriens betoning av de biologiska förklaringsmodellernakring kön, sexualitet och ?ras? skapar en diskurs som riskerar att upprÀtthÄlla enheteronormativ rasism som fÄr figurera i norsk public service, samt reproducerarhegemoniska positioner som verkar uteslutande och normerande.

Social exklusion av romer i Europa ökar. Media uppmĂ€rksammar romer som kommerfrĂ„n Central-och Östeuropa och bosĂ€tter sig tillfĂ€lligt pĂ„ parkeringsplatser eller i stadensutkanter. Studien syftar till att belysa hur en grupp romer i Tjeckien uppfattar migrationoch vad de sjĂ€lva lĂ€gger i begreppet hem. Studien genofördes i norra Tjeckien, ett avÖsteuropeiska lĂ€nder. Studien bygger pĂ„ en kvalitativ intervju som forskningsansats.Informanterna rekryterades med bekvĂ€mlighetsurval och i studien ingĂ„r sex informanter.Det insamlade empiriska materialet Ă€r tolkat med postkolonial teori.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att synliggöra erfarenheter av rasifiering som de upplevs i vardagen. Uppsatsen erbjuder en vidare förstÄelse av rasismens mekanismer och lÄter sig inte begrÀnsas av den vedertagna definitionen av vad rasism innebÀr. Det empiriska materialet utgörs av tre reflexiva intervjuer med tre unga kvinnor i SkÄne som kretsar kring deras personliga erfarenheter av vardagsrasism. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys och postkolonial teori för att öka förstÄelsen för hur den strukturella rasismen prÀglas av asymmetriska maktförhÄllanden. Den rasistiska diskursen positionerar kvinnorna och tillskriver dem egenskaper utifrÄn förestÀllda kulturella skillnader.

The purpose of this study was to investigate how three Swedish news publications writes about integration and immigrants. The news articles were analyzed with a rhetorical analysis. The method was supplemented with theories of media and ethnicity, agenda setting theory and gatekeeping theory. This study resulted in the conclusion that racist discourses are found in the three news publications, regardless of political color, writer or article genre. Many of the articles makes a clear division of "us and them", where "them" is defined by the text's "us", who are often Swedes.

I dagens samhÀlle finns det mÄnga ungdomar med utlÀndsk bakgrund vilket leder till att utlÀndska elever utgör en stor del av skolan, dÀrav begreppet en mÄngkulturell skola. Detta Àmne Àr aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lÀrare kÀnner för mÄngkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger Àven en inblick pÄ hur frÀmlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lÀrare har intervjuats som underlag för resultatet.