I denna uppsats analyseras olikartade reklambilder utifrÄn syftet att förstÄ hur bildernasmening kan tÀnkas hÀmta nÀring ur och bli förstÄeliga genom koloniala förestÀllningar somlever kvar som ett arv i det samtida samhÀllet. Författaren söker i analysen svara pÄ hurmeningen i bilderna skapas och hur man kan förstÄ dem pÄ ett nytt sÀtt genom att placera demi en större kontext. Genom att placera bilderna i ett postkolonialt sammanhang skapas det ianalysen nya tolkningar och betydelser. Författaren argumenterar för att, trots bildernasspridda karaktÀr, sÄ gÄr det koloniala arvet som en röd trÄd genom materialet..

Det Àr mötet mellan konst och yttrandefrihet vi intresserar oss för i denna uppsats. Genom tvÄ uppmÀrksammade fall inom den svenska konstvÀrlden, ger vi oss in i den snÄrskog som krocken innebÀr mellan, det till synes, enkla och sjÀlvklara fria ordet och konsten. Konsten, med dess mÄnga olika uttryck, ses sÀkerligen av mÄnga som det ultimata sÀttet att fritt uttrycka kÀnslor, Äsikter och reaktioner. Men vad hÀnder dÄ konsten upprör och krockar med förestÀllningen om vad yttrandefriheten innebÀr? MÀnniskor blir krÀnkta och plötsligt kan konsten snarare ses som en legitimering av antisemitism, rasism och diskriminering.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Sverigedemokraterna tog plats i Sveriges riksdag i valet 2010. I detta land, dÀr invandring lÀnge tillbaka har varit en naturlig del av samhÀllet och dÀr endast ett invandrarkritiskt parti tidigare suttit i riksdagen har nu ett frÀmlingsfientligt parti tagit plats. Denna uppsats söker att förklara hur texterna i partiets medlemstidning, SD-Kuriren, har förÀndrats.Genom att analysera 7 texter frÄn 1988?1994 och 7 texter frÄn 2008?2010 försöker jag att se hur denna förÀndring tar sig uttryck. Fokus ligger pÄ texter som handlar om invandrare och brott, Àven om nÄgra texter som ocksÄ tas upp kretsar kring den svenska identiteten.

Den dag dÄ lÀraren upptÀcker att det finns en eller flera elever i klassrummet som uttrycker sympatier för nazism stÀlls han/hon inför en rad frÄgor, dÀribland: Vad Àr nazism, varför blir somliga nazister och vad kan man göra Ät nazismen? Detta arbete konfronterar dessa frÄgor utifrÄn ett individperspektiv, dÀr elevens och lÀrarens verklighet sÀtts i centrum. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lÀrare som delvis har personliga erfarenheter av problemet. Arbetet visar att det inte finns ett sjÀlvklart svar pÄ den hÀr typen av frÄgor, men ger vÀgledning för hur lÀrare kan och bör hantera de elever som har dragits in i nazismen..

Jag har valt att skriva om migrationen i USA mellan 1900 och 1950, detta eftersom dessa Ärtal var dÄ migrationen var som störst och den har ocksÄ gÄtt till historien som bokstavligt talat just en folkrörelse.Det har pÄgÄtt en jÀmn ström av in- och utflyttning frÄn södern men jag tÀnker fokusera pÄ den migration som skedde mellan 1900 och 1950.Det som Àr intressant med migrationen Àr att den förÀndrade hela USA genom att den visade att svarta kunde förÀndra genom att förflytta sig eftersom man dÀrigenom började Àndra infrastruktuen och maktbalansen..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka olika typer av konflikter med kulturella förtecken som förekommer mellan olika aktörer pÄ mÄngkulturella skolor och hur konflikterna hanteras. Empirin Àr baserad pÄ en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som utfördes under vÄren 2011 med sex kvinnliga lÀrare pÄ tvÄ mÄngkulturella skolor med inriktning 7-9. Det erhÄllna resultatet pekar pÄ att det förekommer kulturella konflikter av olika typer. De mest framtrÀdande konflikterna handlar om rasism och hierarkier samt olika förhÄllningssÀtt till kroppssprÄket, orden och röstlÀget. Respondenternas erfarenheter kring konflikthantering delades in i olika teman dÀr medvetenhet, kommunikation, respekt och vikten av en tydlig strategi var mest framtrÀdande..

AbstractExamensarbete inom LĂ€rarprogrammet LP01 Titel: ?Ofta tror jag att det handlar om okunskap helt enkelt? - en kvalitativ studie av Ă„tta högstadielĂ€rares syn pĂ„ islamofobi och arbetet med islamofobiska konflikter i skolaFörfattare: Therese Lindblom, Stellan KarlssonTermin och Ă„r: VT14 Kursansvarig institution: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Handledare: Bengt JacobssonExaminator: Lisa WiklundRapportnummer: VT14-1120-14 Nyckelord: islamofobi, rasism, konflikthantering, högstadiet, lĂ€rareSammanfattning:Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka hur högstadielĂ€rare i Göteborg förhĂ„ller sig till begreppet islamofobi och hur de tĂ€nker kring konflikter med islamofobisk grund bland elever.FrĂ„gestĂ€llningar: ? Hur definierar de tillfrĂ„gade lĂ€rarna islamofobi?? Hur anser de tillfrĂ„gade lĂ€rarna att islamofobi bör bemötas?? I vilken utstrĂ€ckning ser de tillfrĂ„gade lĂ€rarna islamofobi i skolan som ett problem?? I vilken utstrĂ€ckning upplever de tillfrĂ„gade lĂ€rarna att de förberetts för att bemöta konflikter av islamofobisk karaktĂ€r? För att fĂ„ svar pĂ„ syfte och frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€nde vi en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade respondentintervjuer. Åtta högstadielĂ€rare i Göteborg intervjuades och transkriberingarna av dessa intervjuer utgjorde vĂ„rt empiriska material. Övrigt material som har anvĂ€nts Ă€r relevanta styrdokument, tidigare forskning som rör islamofobi, frĂ€mlingsfientlighet och konflikthantering samt det teoretiska ramverket som innefattar socialkonstruktivism och konflikthantering.Studiens viktigaste resultat Ă€r att: fyra olika sĂ€tt att se pĂ„ begreppet islamofobi kunde urskiljas i respondenternas svar, respondenterna anser att islamofobi bör bemötas med hjĂ€lp av kunskap, ingen av respondenterna anser att islamofobi Ă€r ett stort problem pĂ„ sina skolor, men fem av dem har (direkt eller indirekt) erfarenhet av islamofobi bland elever och respondenterna upplever dessutom att det finns ett behov av vidare fortbildning för lĂ€rare och lĂ€rarstudenter i att bemöta islamofobi. Studiens har flera betydelser för lĂ€raryrket.

Monster fyller en vĂ€ldigt viktig roll i dagens skrĂ€ckfilm och skrĂ€ckspel dĂ€r en av deras största uppgifter Ă€r att vara skrĂ€mmande. Denna uppsats Ă€r en studie som fokuserar pĂ„ hur man designar skrĂ€mmande monster inom spel och film. Vi har, med hjĂ€lp av teoretiska tolkningar, tagit reda pĂ„ faktorer som kan pĂ„verka vad mĂ€nniskor ser som monster samt hur man kan göra monstret skrĂ€mmande pĂ„ en kognitiv nivĂ„. Exempel pĂ„ sĂ„dana hĂ€r faktorer Ă€r kultur, etnicitet, religion. Även sexism och rasism har en betydelse i detta samband.

Centrum för invandrarforskning vid Stockholm universitet (CEIFO) genomförde 1997 en studie om svenska skolelevers förhÄllande till rasism och demokrati. Resultatet visade att endast 66 procent av respondenterna var sÀkra pÄ att Förintelsen av judarna hade Àgt rum. Med detta som grund bildade man forumet, Levande historia, i syfte om att bevara minnet av Förintelsen. Syftet med vÄr studie var att undersöka skolelevers attityder gentemot Förintelsen och hur de förhÄller sig till hÀndelsen ur ett empatiskt och moraliskt perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning som delades ut till 40st Ärskurs tre elever pÄ gymnasiet.

In the autumn of 2012 a debate started in Swedish media about racial stereotypes and content in children's literature. Some voices wanted to weed out titles such as Tintin i Kongo (Tintin in the Congo) and the character Lilla hjÀrtat from Liten SkÀr och alla Brokiga (Little Pink & Brokiga), while others claimed that it was against our freedom of speech. In this essay I intend to interview librarians to find out if and how the debate has affected their work with purchase and weeding. I will also analyze their purchase policy to find out if it mentions racism and how the policies are applied in practice. As theory I'm using Strömbergs theory regarding three aspects of racism and Klassons theory about three different kinds of librarian roles.

Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för hur nÄgra kunder med annan etnicitet Àn svensk upplever bemötandet av affÀrsanstÀllda. Fokus riktas mot affÀrsanstÀlldas bemötande av kunder med annan etnicitet Àn svensk nÀr de ska handla dagligvaror eller klÀder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Informanterna var i Äldrarna mellan 22 till 57 Är gamla och kom till Sverige frÄn Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan tvÄ till 16 Är sedan. Begrepp som omnÀmns i studien upprepade gÄnger Àr diskriminering och fördomar, vilka ocksÄ definieras utförligt och behandlas i arbetet.

I denna uppsats ska jag titta nÀrmare pÄ religionskunskapsÀmnet och avsnittet islam. Syftet med undersökningen Àr att se hur undervisningen bedrivs pÄ skolor med olika förutsÀttningar nÀr det gÀller klassammansÀttningen. Med detta menar jag klassernas etniska och religiösa bakgrunder. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att försöka utröna om det finns skillnader i arbetssÀttet vid skolor med fÄ eller inga alls med invandrarbakgrund och skolor med en stor andel med muslimsk bakgrund. Vilka lÀromedel anvÀnder skolorna och hur presenterar de islam? Görs jÀmförelser med kristendomen och i sÄ fall hur ser de ut? Hur arbetar lÀraren konkret och vad Àr det eleverna ska kunna om islam? Vad Àr mÄlet med undervisningen? Jag kommer Àven att titta pÄ tidsramarna, intresset och attityden kring islam frÄn bÄde lÀrare och elevers synvinklar.

Detta arbete fokuserar begreppet mÀnniskosyn utifrÄn ett antal aspekter. Arbetets frÄgestÀllningar gÀller vad mÀnniskosyn egentligen Àr, vad skolans styrdokument sÀger om mÀnniskosyn och slutligen vilka tankar om mÀnniskan elever i Är nio uttrycker. Tyngdpunkten i arbetet Àr den kvalitativa undersökning som gjorts om tankar om mÀnniskan hos elever i Är nio. Uppsatsskrivning valdes som datainsamlingsmetod. Studien visar bl.a.

Monster fyller en vĂ€ldigt viktig roll i dagens skrĂ€ckfilm och skrĂ€ckspel dĂ€r en av deras största uppgifter Ă€r att vara skrĂ€mmande. Denna uppsats Ă€r en studie som fokuserar pĂ„ hur man designar skrĂ€mmande monster inom spel och film. Vi har, med hjĂ€lp av teoretiska tolkningar, tagit reda pĂ„ faktorer som kan pĂ„verka vad mĂ€nniskor ser som monster samt hur man kan göra monstret skrĂ€mmande pĂ„ en kognitiv nivĂ„. Exempel pĂ„ sĂ„dana hĂ€r faktorer Ă€r kultur, etnicitet, religion. Även sexism och rasism har en betydelse i detta samband.